192 frågor / svar hittades
Hej!
Att räkna ut energiåtgången vid uppvärming av ett
material till x grader är inte så svårt.
Men hur räknar man ut hur mycket energi det går
åt att hålla ett visst ämne vid en konstant temperatur?
Detta problem diskuterade jag med en bekant som arbetar på en fabrik där en lödmaskin är beroende av flytande tenn. På denna fabrik stänger man av maskinen varje kväll och värmer sedan nästa morgon upp tennet till flytande form.
Skulle dom tjäna på att hålla tennet flytande under natten frågade vi oss...
//Tacksam för svar Simon
/Simon W, Älvstrandsgymnasiet, Munkfors 1999-02-06
Den enklaste lösningen är att direkt mäta energiförbrukningen med en elmätare.
/KS 2000-03-30
Hej!
Jag gör ett mattearbete där jag försöker ta
reda på hur mycket energi det krävs för att
få ett objekt på 1000 kilo att försvinna från
jordens dragningskraft till månens.
Frågan är hur är luftmotståndet relaterat till
luftdensiteten och arean på föremålet. Tack i förhand.
Zafer
/Zafer A, Riskpapperskolan, Markaryd 1999-02-19
Om du ska ha en vettig chans att lösa det, måste du försumma luftmotståndet.
Flykthastigheten är 11 km/s för jorden. Alltså, vilken energi har 1000kg,
som rör sig med 11 km/s?
Resultatet av beräkningen ovan är ändå helt orealistiskt. Om man skjuter
upp 1000 kg med en raket, måste man också accelerera rakethylsan och
det obrända raketbränslet. Det kan man också räkna på, men då behövs
mera data.
/KS 1999-02-19
Jag håller på att skriva ett arbete om solenergi och skulle vilja veta hur långt man har kommit inom utvecklingen av elektriska solceller.
Alltså vilken är den högsta verkningsgrad man lyckats uppnå med solceller som kan användas ute i naturen (inte i laboratorier alltså)?
/Michal K, Parkskolan, Östersund 1999-02-22
På länken nedan uppges att man nått 18% i kommersiella solceller. Länken går till
ett projektarbete vid KTH i Södertälje. Där finns mycket att läsa om
solceller.
/KS 1999-10-11
Jag har svårt med temperaturbegreppet.
Om två material t ex järn resp vatten har samma temperatur, finns det då
något som dessa har gemensamt än just temperaturen?
Jag har några förslag men vet inte om någon är riktig.
1.) Medelvärdet på atomernas rörelseenergier är lika ( för järnet resp.
vattnet med samma temperatur).
2.) Både medelvärdet och fördelningen ( kurvans form ) av atomernas
rörelseenergier är lika.
3.) och 4.) Samma som i 1 och 2 fast hastigheter istället för
rörelseenergier.
/erik W, Komvux, östersund 1999-03-22
För ideala gaser är svaret enkelt. Molekylernas medelenergi och energifördelning är lika för alla gaser. För vätskor och fasta
ämnen är det lite mera komplicerat, men det är i alla fall
energin och inte hastigheten man ska tänka på. I fallet med järn
sitter ju atomerna i ett kristallgitter. Den termiska energin
beskrivs som atomernas vibrationer i detta gitter. Dessa vibrationer är kollektiva fenomen, alltså de olika järnatomernas vibrationer är kopplade till varandra genom energikvanta som kallas fononer.
I synnerhet vid låga temperaturer gör sig kvantmekaniska
begränsningar gällande. Gränsen (kallas Debye-temperaturen)
ligger för järn vid +200 oC.
Järn är ju en metall, så en del av den
termiska energin finns hos de fria elektronerna.
När det gäller vatten så knuffar molekylerna på varandra, häftigare
ju högre temperaturen är. Men molekylerna är inte oberoende av
varandra. Den mesta tiden sitter de fast vid varandra med
så kallade vätebindningar. Hur detta mönster ser ut, beror på
temperaturen. Så vatten är ännu besvärligare att beskriva.
Det här var inget lättbegripligt svar, men allt är inte lätt. Det är i varje fall energin du ska tänka på. Naturen behöver inte
tänka alls.
/KS 2002-12-02
Vad betyder E=mc2
/Amela H, Matteus, Norrköping 1999-04-19
Det betyder att energin är lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat. Alltså att massa egentligen är en form av energi, eller omvänt att all energi väger. Använt kärnbränsle har blivit lite lättare. Ekvationen brukar förknippas med Albert Einstein.
/KS 1999-05-06
Jag har två små frågor. Först undrar jag vad den nya tekniken heter som man använder för att förnya använt kärnbränsle? Jag vet att denna teknik används i England men den är förbjuden i Sverige. För det andra så undrar jag var man kan hitta information om det?
/Marcus T, Väggaskolan, Karlshamn 1999-04-22
Du tänker nog på MOX-bränsle, se länk 1 nedan. Det
är förkortning av Mixed OXide bränsle. Alltså en blandning
av uran- och plutoniumoxid. Plutonium får man vid upparbetning
av använt kärnbränsle (som vi inte gör med svenskt kärnbränsle).
Metoden är mycket omdiskuterad, även i England. Dåvarande
miljöminister Anna Lind svarade i riksdagen på en fråga om MOX-bränsle för
några år sedan.
/KS/lpe 1999-10-11
hej, vi har sökt överallt men inte hittat svar på vår fråga.
Hur uppnår man den höga temperatur som behövs för att man ska kunna fusionera vätekärnor.
/Mirjam M, Killebäckskolan, S Sandby 1999-04-28
Det kan ske på flera olika sätt. I en vätebomb är det gamma- och röntgenstrålningen från en atombomb. I en tokamak (som
EFDA-JET
i England) inducerar man en stark ström i plasmat. Man kan också skjuta in partiklar från en accelerator.Vid JET använder man också radiovågor för upphettningen.
Ett annat sätt är att avfyra jättestarka lasrar mot en liten kula
som innehåller det tunga vätet. Slutligen finns ett sätt att åstadkomma
fusion utan uppvärmning med hjälp av speciella partiklar. Det kallas
myonkatalyserad fusion.
/KS/lpe 1999-10-11
Vad är arbete? Hur definierar en fysiker arbete?
/Veronica G, Ekliden, Nacka 1999-05-14
Arbete är kraften gånger sträckan. Enheten är joule (J).
Exempel: Du skjuter en låda på golvet framför dig en sträcka av 5 m. För att lådan ska röra sig, måste skjuta på den med en kraft av 20 N (Newton). När du är framme har du uträttat ett arbete på 100 J. Den energin har gått åt till att värma upp lådan och golvet med friktion.
/KS 1999-06-13
Vad är energi????????
/Gurra N, Roden, Norrtälje 1999-08-26
Egenskapen hos ett system som är ett mått på systemets förmåga
att uträtta arbete. Energin brukar betecknas med E, och mäts
i enheten joule (J). Den kan anta flera olika former. Energin
är ett av de viktigaste begreppen i fysiken, och det ska
användas strikt i fysiken, i vardagsspråket betyder det
något annat.
Sök på energi i denna databas! Hur många napp får du?
/KS 2000-03-28
Hej, jag har 2 frågor angående, kol-, oljekraft och naturgas,
1. Hur stor del av den svenska energiförsörjningen står
respektive energiform för?
2. Är detta lönsamt?
/Magnus E, Östrabogymnasiet, Uddevalla 1999-09-10
Enligt uppgifter från Nationalencyklopedin
gällde det för år 1988:
Kol: 5%
Olja: 41%
Gas: 1%
Uppgifterna är ganska gamla. I dag är säkert naturgasens andel större.
Om lönsamhet kan vi inte uttala oss.
/KS 2000-03-31
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar