Svar:
I Einsteins berömda formel E = mc² står E för energi, m för massa och c betecknar ljusets fart i vakuum, 300 000 km/s.

Formeln säger oss vilken "växlingskurs" som gäller när vi ska räkna om energi till massa eller tvärtom. Detta behövs bland annat i kärnreaktioner där en omvandling mellan energi och massa sker.
1998-11-11

Svar:
Energi kan definieras som förmåga att uträtta arbete. Energi är alltså en abstrakt storhet som karakteriserar ett materiellt system. Om systemet utför ett arbete på omgivningen så minskar energin. Man kan säga att energin "bokför" värmeutbyte med och arbete på omgivningen.

Einstein säger egentligen två saker:

Om det finns processer där massan minskar, så frigöres energi. Och man kan i princip mäta den energi en kropp lämnar ifrån sig i en process genom att mäta kroppens massa före och efter processen.
1998-11-11

Svar:
Ja, exempelvis i försök som sker med elementarpartiklar som får krocka efter det att de har fått stor rörelseenergi i en accelerator.

Den omvända processen sker till exempel i en kärnreaktor. När urankärnorna klyvs så får man nya kärnor och partiklar vars sammanlagda massa är lite mindre än den ursprungliga urankärnans massa. Denna massminskning omvandlas till energi.
1998-11-11

Svar:
Det är alltid svårt att uppskatta hur länge en naturresurs räcker eftersom man hela tiden hittar nya malmtillgångar. Enligt min uppfattning
räcker uranet minst 50år till, förmodligen mycket längre. Det går att ersätta kärnkraftverken med andra kraftverk, främst sådana som eldas med fossila bränslen. Bara sopeldadekraftverk torde inte räcka.
1998-11-11

Svar:
En bilmotor har en ganska låg verkningsgrad. Endast ca 20% av energin i bränslet kan omvandlas till mekaniskt arbete.

Undersök: Mät energiinnehållet i olika bränslen genom att värma vatten och mäta temperaturhöjning och bränsleåtgång. En rolig undersökning som du kan diskutera med din NO-lärare!
1998-11-11

Svar:
Ett hjul kan inte stanna av sig själv. Om Du bromsar hjulet med handen övergår rörelseenergin till värme. Om Du däremot tar tag i hjulet utan att hjulet glider mot handen (du dras med i rörelsen) så övergår rörelseenergin till energi i Dina muskler.
1998-11-11

Svar:
Jag tror du har missuppfattat debatten. Både fossila bränslen och biobränslen ger ungefär lika mycket koldioxidutsläpp per kilowatttimme men biobränslets kol är en del av kolets normala kretslopp. Kolet från de fossila bränslena däremot tas ju från ett förråd som inte deltar i kretsloppet. Därför blir de ekologiska konsekvenserna av biobränslets koldioxid mindre.
1997-03-20

Svar:
En apparat av det slag du menar skulle vara ett energilagringssystem. Ett exempel på ett sådant är ett svänghjul. Genom att använda bra kullager kan man få en sådan att snurra länge, säkert i veckor. Det har diskuterats att använda svänghjul för att lagra energi i t ex trådbussar. Dessa kan då köra ett stycke utan kontakt med elledningen. Det har även använts i Formel 1 bilar, se fråga [16552].
1997-03-20

Svar:
1 För att få fusion så måste man upphetta en gas till mycket hög temperatur, minst 10 miljoner grader. Gasen består då inte längre av atomer utan av fria elektroner och joner, ett s k plasma.

2 Ja. Om man med all framtid menar 1 miljard år.

3 Den största svårigheten är att hålla en så het plasma innesluten. För att göra detta försöker man med s k magnetiska flaskor.

Länkar: EFDA, General Atomics - Fusion Energy

Läs: I tidskriften Forskning och framsteg nr 3, april 94, finns en artikel om fusion: Forskning & Framsteg, webbarkivet.
/GO/lpe 2000-03-30

Svar:
Mekanikens gyllene regel är Vad man förlorar i väg vinner man i kraft och tvärtom. (Mekanikens_gyllene_regel)

Om man rullar en tunna uppför en sluttning krävs det mindre kraft
om sluttningen inte är brant men man måste gå längre
väg. Samma princip förklarar varför det är lättare
att cykla på en låg växel än en hög.

Regeln bygger på principen om energins bevarande och gäller inte för system som innehåller friktion. System där regeln kan tillämpas är t.ex. hävstång (Hävstång) och block/talja (Block_(enkel_maskin)).

Det utförda arbetet vid konstant kraft F är Fs där s är sträckan. Man kan alltså välja kraften godtyckligt så länge man ändrar även s så att produkten Fs är konstant.

Se även fråga [19235] och [21221]
/GO/Peter E 1997-03-20