Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
192 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Energi [9128]
Fråga:
När man slår ihop två väte atomer får man en helium plus massor av energi.
Om man skulle dela heliumet igen skulle det bli samma funktion som när man
delar uran i kärnkraftverk.
Resultatet skulle bli nästan en oändlig energi resurs!!! Funkar det????
/Niklas H, Bjursås skola, Falun 2001-11-20
När man slår ihop två väte atomer får man en helium plus massor av energi.
Om man skulle dela heliumet igen skulle det bli samma funktion som när man
delar uran i kärnkraftverk.
Resultatet skulle bli nästan en oändlig energi resurs!!! Funkar det????
/Niklas H, Bjursås skola, Falun 2001-11-20
Svar:
Om två vätekärnor ska bilda helium går det inte med vanligt väte,
det måste vara tungt väte. Då frigörs som sagt energi. Ska man
slå sönder heliumkärnan, får man satsa lika mycket energi.
Så din id&233 funkar inte.
/KS 2001-11-20
Om två vätekärnor ska bilda helium går det inte med vanligt väte,
det måste vara tungt väte. Då frigörs som sagt energi. Ska man
slå sönder heliumkärnan, får man satsa lika mycket energi.
Så din id&233 funkar inte.
/KS 2001-11-20
Fråga:
Hejsan. Jag försöker hitta ett samband mellan meteoritens massa,
volym och nedslagshastighet för att kunna bestämma storleken av en krater.
Finns det en formel för detta?
/Jacques M, Tensta Gymnasium, Stockholm 2001-11-21
Hejsan. Jag försöker hitta ett samband mellan meteoritens massa,
volym och nedslagshastighet för att kunna bestämma storleken av en krater.
Finns det en formel för detta?
/Jacques M, Tensta Gymnasium, Stockholm 2001-11-21
Svar:
Jo visst finns det sådana uppskattningar. Huvudsaken är att kraterdiametern
är proportionell mot tredje roten av energin. En stenmeteorit med en
hastighet av 10 - 20 km/s ger en krater med en diameter som är ungefär
20 gånger meteoritens diameter. Det är viktigt att inse att det är fråga om en sprängkrater.
Totala skadeverkan för en meteorit är proportionell mot dess rörelseenergi. Rörelseenergin mäts ofta imegaton TNT , där
1 Mt = 4.18×1015 J.
PS. Det finns nu ett progam tillgängligt på webben som beräknar kraterdiametern och andra skadeverkningar: Earth Impact Effects Program
. Länk 1 innehåller en ganska avancerad beräkning av nedslagsdata.
Bilden nedan visar en meteoritkrater med en diameter på drygt 100 m, seKaali_crater .
Jo visst finns det sådana uppskattningar. Huvudsaken är att kraterdiametern
är proportionell mot tredje roten av energin. En stenmeteorit med en
hastighet av 10 - 20 km/s ger en krater med en diameter som är ungefär
20 gånger meteoritens diameter. Det är viktigt att inse att det är fråga om en sprängkrater.
Totala skadeverkan för en meteorit är proportionell mot dess rörelseenergi. Rörelseenergin mäts ofta i
1 Mt = 4.18×1015 J.
PS. Det finns nu ett progam tillgängligt på webben som beräknar kraterdiametern och andra skadeverkningar: Earth Impact Effects Program
. Länk 1 innehåller en ganska avancerad beräkning av nedslagsdata.Bilden nedan visar en meteoritkrater med en diameter på drygt 100 m, se
Fråga:
Hur stor del av den elektriska energin i
a) en glödlampa
b) ett lysrör
omvandlas till synligt ljus?
/josef e, Linneaskolan, Ljungskile 2001-12-10
Svar:
a) 5 - 8 %
b) 20 - 40 %
Se länk 1 för detaljerad information om effektiviteten hos olika ljuskällor.
Gymnasium: Energi [9345]
Fråga:
Hej!
Jag håller på med ett experiment i kemi/fysik som ska bevisa att vätgas
fungerar som bränsle. Min fråga är om ni har några tips på hur man kan
göra ett relativt lätt experiment på detta utan att det är för farligt
eftersom vätgas är explosivt. Jag skulle bli jättetacksam för svar snarast!
MVH// Emmi Honkasalo
emmi.honkasalo@vrg.se
/Emmi H, Viktor Rydbergs Gymnasium, Djursholm 2001-12-10
Hej!
Jag håller på med ett experiment i kemi/fysik som ska bevisa att vätgas
fungerar som bränsle. Min fråga är om ni har några tips på hur man kan
göra ett relativt lätt experiment på detta utan att det är för farligt
eftersom vätgas är explosivt. Jag skulle bli jättetacksam för svar snarast!
MVH// Emmi Honkasalo
emmi.honkasalo@vrg.se
/Emmi H, Viktor Rydbergs Gymnasium, Djursholm 2001-12-10
Svar:
I svaret nedan föreslås ett enkelt och ofarligt experiment, som handlar om
framställning av vätgas.
/KS 2002-10-04
I svaret nedan föreslås ett enkelt och ofarligt experiment, som handlar om
framställning av vätgas.
/KS 2002-10-04
Grundskola_7-9: Energi [9400]
Fråga:
Hur fungerar en kokarreaktor?
/Caroline E, videdalsskolan, malmö 2001-12-13
Hur fungerar en kokarreaktor?
/Caroline E, videdalsskolan, malmö 2001-12-13
Svar:
Sajten ger en beskrivning.
/KS 2001-12-17
Sajten ger en beskrivning.
/KS 2001-12-17
Gymnasium: Energi [9510]
Fråga:
Förutsättning: 15kvm, 1st elradiator 1200W
Inget fönster, 3st lampor 60W a´5kr st.
Behöver man höja värmen på en elradiator om
man byter 3 st lampor från 60W till tre lågenergilampor 11W.
Går en del av vinsten bort i att elradiatorn får höjas.
Hur lång tid tar det att tjäna in bytet om
lågenergi lamporna kostar 60 kr st och el
priset är 0.50 per kWh. Ingen av lamporna går
sönder heller.
(Hur stor är värme skillnaden på lamporna)
Tack på förhand för en mycket intressant
webb sajt. M.V.H Claes
/Claes L, Hulebäck, Härryda 2002-01-30
Förutsättning: 15kvm, 1st elradiator 1200W
Inget fönster, 3st lampor 60W a´5kr st.
Behöver man höja värmen på en elradiator om
man byter 3 st lampor från 60W till tre lågenergilampor 11W.
Går en del av vinsten bort i att elradiatorn får höjas.
Hur lång tid tar det att tjäna in bytet om
lågenergi lamporna kostar 60 kr st och el
priset är 0.50 per kWh. Ingen av lamporna går
sönder heller.
(Hur stor är värme skillnaden på lamporna)
Tack på förhand för en mycket intressant
webb sajt. M.V.H Claes
/Claes L, Hulebäck, Härryda 2002-01-30
Svar:
Först kan vi konstatera att all effekt från lamporna till slut blir värme.
Om vi har en termostatreglerad radiator, får den leverera högre effekt
när vi byter till lågenergilampor. Helt klart lönar sig lågenergilampor utomhus.
Hur det är inomhus är besvärligare att beräkna. Man måste veta lampornas
livslängd och pris. Egentligen behövs också en del ekonomiska parametrar
som prisutvecklingen på elmarknaden, ränteutvecklingen och inflationen.
/KS 2002-01-31
Först kan vi konstatera att all effekt från lamporna till slut blir värme.
Om vi har en termostatreglerad radiator, får den leverera högre effekt
när vi byter till lågenergilampor. Helt klart lönar sig lågenergilampor utomhus.
Hur det är inomhus är besvärligare att beräkna. Man måste veta lampornas
livslängd och pris. Egentligen behövs också en del ekonomiska parametrar
som prisutvecklingen på elmarknaden, ränteutvecklingen och inflationen.
/KS 2002-01-31
Fråga:
Jag skulle gärna vilja veta om solceller bara kan ta upp synligt ljus
eller också ultraviolett och infraröttljus?
/Elias H, Ljungarum, Jönköping 2002-01-31
Jag skulle gärna vilja veta om solceller bara kan ta upp synligt ljus
eller också ultraviolett och infraröttljus?
/Elias H, Ljungarum, Jönköping 2002-01-31
Svar:
En typisk solcell av kiseltyp har störst känslighet i det synliga området,
men den sträcker sig också en bit in i det ultravioletta och infraröda.
Solstrålningen har sitt maximum i det synliga området.
/KS 2002-02-01
En typisk solcell av kiseltyp har störst känslighet i det synliga området,
men den sträcker sig också en bit in i det ultravioletta och infraröda.
Solstrålningen har sitt maximum i det synliga området.
/KS 2002-02-01
Grundskola_7-9: Energi [9552]
Fråga:
Varför ökar varvtalet i en förbränningsmotor när man trampar på gasen?
( Min son ställde mig under en övningskörningsrunda!)
Är det någon skillnad på gamla förgasarmotorer och nuv.
direktinsprutade motorer? (Jag kan förstå att elektronik kan ge
varierande antal pulser/ tidsenhet till tändstiften ). Är svaret uppenbart?
(Jag har ställt frågan till många,trodde jag initierade människor,
men inte fått ett nöjaktigt svar)
/Peter F, Wieselgrensskolan, Helsingborg 2002-02-05
Varför ökar varvtalet i en förbränningsmotor när man trampar på gasen?
( Min son ställde mig under en övningskörningsrunda!)
Är det någon skillnad på gamla förgasarmotorer och nuv.
direktinsprutade motorer? (Jag kan förstå att elektronik kan ge
varierande antal pulser/ tidsenhet till tändstiften ). Är svaret uppenbart?
(Jag har ställt frågan till många,trodde jag initierade människor,
men inte fått ett nöjaktigt svar)
/Peter F, Wieselgrensskolan, Helsingborg 2002-02-05
Svar:
Man tillför ju mera effekt i form av bränsle och luft, och motorn
levererar då mera mekanisk effekt. Hur det går till rent tekniskt,
är vi inte så insatta i.
/KS 2002-02-06
Man tillför ju mera effekt i form av bränsle och luft, och motorn
levererar då mera mekanisk effekt. Hur det går till rent tekniskt,
är vi inte så insatta i.
/KS 2002-02-06
Gymnasium: Energi [9561]
Fråga:
Kan man förbruka effekt?
/Rolf E, SSHL, Sigtuna 2002-02-06
Kan man förbruka effekt?
/Rolf E, SSHL, Sigtuna 2002-02-06
Svar:
Det kan man väl. Enheten för effekt är watt (W). Tänder du en 60 W lampa,
börjar du förbruka 60 W el.
/KS 2002-02-06
Det kan man väl. Enheten för effekt är watt (W). Tänder du en 60 W lampa,
börjar du förbruka 60 W el.
/KS 2002-02-06
Grundskola_7-9: Energi [9667]
Fråga:
Om det är så att det finns radioaktivt avfall som ger ifrån sig ljus kan man
då inte använda det för att få el med solceller. I så fall så har man en stor
energi resurs där. Kanske kan man då stänga ner många kärnkraft och minska
på avfall och olyckor.
/Elias H, ljungarum, jönköping 2002-02-18
Om det är så att det finns radioaktivt avfall som ger ifrån sig ljus kan man
då inte använda det för att få el med solceller. I så fall så har man en stor
energi resurs där. Kanske kan man då stänga ner många kärnkraft och minska
på avfall och olyckor.
/Elias H, ljungarum, jönköping 2002-02-18
Svar:
Det sätt att utvinna energi ur radioaktivitet du föreslår är mycket ineffektivt.
I praktiken använder man den värme som alstras. Det är bara i mycket speciella
fall det lönar sig, t.ex. i rymdfarkoster som ska långt ut i solsystemet
där solljuset är svagt. Ett exempel är Cassini som är på väg till
Saturnus (se nedan).
Ungefär 5% av energin som alstras i ett kärnkraftverk kommer från radioaktivt
sönderfall av klyvningsprodukter. Därför räcker det inte att stoppa
kärnklyvningarna för att stänga av ett kärnkraftverk. Man måste fortsätta att
kyla därför att radioaktiviteten producerar kanske 100 MW (100000
kokplattor). Denna effekt avtar naturligtvis med tiden.
/KS 2002-02-19
Det sätt att utvinna energi ur radioaktivitet du föreslår är mycket ineffektivt.
I praktiken använder man den värme som alstras. Det är bara i mycket speciella
fall det lönar sig, t.ex. i rymdfarkoster som ska långt ut i solsystemet
där solljuset är svagt. Ett exempel är Cassini som är på väg till
Saturnus (se nedan).
Ungefär 5% av energin som alstras i ett kärnkraftverk kommer från radioaktivt
sönderfall av klyvningsprodukter. Därför räcker det inte att stoppa
kärnklyvningarna för att stänga av ett kärnkraftverk. Man måste fortsätta att
kyla därför att radioaktiviteten producerar kanske 100 MW (100000
kokplattor). Denna effekt avtar naturligtvis med tiden.
/KS 2002-02-19
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar