Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
192 frågor / svar hittades
Gymnasium: Energi [8163]
Fråga:
Ifølge Einsteins formel E=mc^2 bør ikke da, siden c'en er konstant,
energi og masse være to sider av samme sak? Hvordan kan det da ha seg
at en partikkel kan ha energi men null hvilemasse?
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2001-04-03
Ifølge Einsteins formel E=mc^2 bør ikke da, siden c'en er konstant,
energi og masse være to sider av samme sak? Hvordan kan det da ha seg
at en partikkel kan ha energi men null hvilemasse?
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2001-04-03
Svar:
Alldeles riktigt, energi och massa är nästan ekvivalenta. Partikelfysikerna
är så slarviga att de anger partiklarnas massor med energienheter.
Protonens massa anges som ett exempel till 938 MeV (megaelektronvolt).
En partikel i rörelse kan sägas ha två masskomponenter, vilomassan och
den rörliga massan (som är massan av rörelseenergin). Vilomassan kan mycket
väl vara noll, som den är hos fotonen.
/KS 2001-04-04
Alldeles riktigt, energi och massa är nästan ekvivalenta. Partikelfysikerna
är så slarviga att de anger partiklarnas massor med energienheter.
Protonens massa anges som ett exempel till 938 MeV (megaelektronvolt).
En partikel i rörelse kan sägas ha två masskomponenter, vilomassan och
den rörliga massan (som är massan av rörelseenergin). Vilomassan kan mycket
väl vara noll, som den är hos fotonen.
/KS 2001-04-04
Grundskola_7-9: Energi [8207]
Fråga:
Vad består ett solcellsystem av?
Hur fungerar det?(kortfattat)
Var är det lämpligt att använda solceller och vilka fördelar har de
jämfört med andra strömkällor?
/Mia W, Geneskolan, Örnsköldsvik 2001-04-05
Vad består ett solcellsystem av?
Hur fungerar det?(kortfattat)
Var är det lämpligt att använda solceller och vilka fördelar har de
jämfört med andra strömkällor?
/Mia W, Geneskolan, Örnsköldsvik 2001-04-05
Svar:
Det mesta hittar du på sajten nedan. Idag används de
där det är dyrt eller omöjligt
att dra fram elledningar. Praktexemplet är satelliter. Många tror att solceller
kommer starkt i framtiden, också i mera vardagliga sammanhang.
Sök på solcell i denna databas! Här finns en hel del att hämta.
/KS 2001-04-06
Det mesta hittar du på sajten nedan. Idag används de
där det är dyrt eller omöjligt
att dra fram elledningar. Praktexemplet är satelliter. Många tror att solceller
kommer starkt i framtiden, också i mera vardagliga sammanhang.
Sök på solcell i denna databas! Här finns en hel del att hämta.
/KS 2001-04-06
Gymnasium: Energi [8291]
Fråga:
Hur kan det komma sig att rörelsemängden men inte rörelseenergin bevaras
vid en oelastisk stöt? Det är ju bara massan och hastigheten som ingår i
formlerna, men ändå så blir det olika.
/Pontus B, Malmö 2001-04-19
Hur kan det komma sig att rörelsemängden men inte rörelseenergin bevaras
vid en oelastisk stöt? Det är ju bara massan och hastigheten som ingår i
formlerna, men ändå så blir det olika.
/Pontus B, Malmö 2001-04-19
Svar:
En bilkrock är en typisk oelastisk stöt. Deformeringen kräver energi, och den
tas från bilarnas rörelseenergi, som alltså inte bevaras. Däremot bevaras
rörelsemängden.
/KS 2001-04-20
En bilkrock är en typisk oelastisk stöt. Deformeringen kräver energi, och den
tas från bilarnas rörelseenergi, som alltså inte bevaras. Däremot bevaras
rörelsemängden.
/KS 2001-04-20
Gymnasium: Energi [8399]
Fråga:
Hej
Jag håller på och gör ett arbete om solceller. Jag har en fundering kring
vem som igentligen först upptäckte fenomenet, då solljus omvanlas till
elektricitet. Enligt Fysikboken så var det Einstein som upptäckte
"fotoeffekten", men då jag söker information på nätet så stöter jag
på andra uppgifter. Det åter kommande informationen är;
"the photovoltaic effect", blev först upptäckt år 1839 av fransmannen
Edmund Bequerel.
Det han upptäckte var att en elektrisk spänning uppkom när en av två
identiska elektroder i en svagt ledande lösning, var utsatt för
Nu undrar jag vilket som är rätt?? Eller är "the PV- effect" och
fotoeffekten skilda saker??
/Fredrik S, Komvux, Kumla 2001-05-04
Hej
Jag håller på och gör ett arbete om solceller. Jag har en fundering kring
vem som igentligen först upptäckte fenomenet, då solljus omvanlas till
elektricitet. Enligt Fysikboken så var det Einstein som upptäckte
"fotoeffekten", men då jag söker information på nätet så stöter jag
på andra uppgifter. Det åter kommande informationen är;
"the photovoltaic effect", blev först upptäckt år 1839 av fransmannen
Edmund Bequerel.
Det han upptäckte var att en elektrisk spänning uppkom när en av två
identiska elektroder i en svagt ledande lösning, var utsatt för
Nu undrar jag vilket som är rätt?? Eller är "the PV- effect" och
fotoeffekten skilda saker??
/Fredrik S, Komvux, Kumla 2001-05-04
Svar:
Fotoeffekten och PV-effekten är besläktade, men ändå ganska olika fenomen.
Om vi börjar med fotoeffekten var
det inte Einstein som upptäckte den, men han förklarade den teoretiskt
år 1905. Det var faktiskt för det han fick Nobelpriset 1921. Fotoeffekten
handlar om att ljus kan slå ut elektroner från en metall.
PV-effekten innebär att ljusenergi omvandlas till elektrisk energi,
och det anses att Edmund Bequerel var den förste som lade märke till
fenomenet.
/KS 2001-05-04
Fotoeffekten och PV-effekten är besläktade, men ändå ganska olika fenomen.
Om vi börjar med fotoeffekten var
det inte Einstein som upptäckte den, men han förklarade den teoretiskt
år 1905. Det var faktiskt för det han fick Nobelpriset 1921. Fotoeffekten
handlar om att ljus kan slå ut elektroner från en metall.
PV-effekten innebär att ljusenergi omvandlas till elektrisk energi,
och det anses att Edmund Bequerel var den förste som lade märke till
fenomenet.
/KS 2001-05-04
Gymnasium: Energi [8662]
Fråga:
Har jag förstått Relativitetsteorin rätt .Om jag påstår följande:
Relativitetsteorin W = mc2 redovisar det relativa
förhållandet mellan storleken på atomens massa och
dess emitterade eller absorberande fotoners totala energi.
Dess större massa hos atomen dess större energi hos fotonen
som emitteras eller absorberas.
/Per-Anders Ã, -, LuleÃ¥ 2001-09-17
Har jag förstått Relativitetsteorin rätt .Om jag påstår följande:
Relativitetsteorin W = mc2 redovisar det relativa
förhållandet mellan storleken på atomens massa och
dess emitterade eller absorberande fotoners totala energi.
Dess större massa hos atomen dess större energi hos fotonen
som emitteras eller absorberas.
/Per-Anders Ã, -, LuleÃ¥ 2001-09-17
Svar:
Nja, det inte riktigt så man ska tolka den berömda formeln. Den säger
helt enkelt att energi ock massa är ungefär samma sak. Massa kan omvandlas
till andra former av energi, och all energi har massa.
Exempel: I solen förbränns väte till helium (något förenklat).
Fyra vätekärnor väger ungefär 1% mer än en heliumkärna. Mellanskillnaden
går till den elektromagnetiska strålningen (värme och ljus) som solen
skickar ut.
/KS 2001-09-20
Nja, det inte riktigt så man ska tolka den berömda formeln. Den säger
helt enkelt att energi ock massa är ungefär samma sak. Massa kan omvandlas
till andra former av energi, och all energi har massa.
Exempel: I solen förbränns väte till helium (något förenklat).
Fyra vätekärnor väger ungefär 1% mer än en heliumkärna. Mellanskillnaden
går till den elektromagnetiska strålningen (värme och ljus) som solen
skickar ut.
/KS 2001-09-20
Grundskola_7-9: Energi [8760]
Fråga:
Jag undrar vad exergi är för nåt och vad man använder det till?
/Linn B, Backens skola., Gnarp 2001-10-01
Jag undrar vad exergi är för nåt och vad man använder det till?
/Linn B, Backens skola., Gnarp 2001-10-01
Svar:
Exergi är den mängd arbete som maximalt kan utvinnas ur ett system då det
får gå till termodynamisk jämvikt. Både energi och exergi mäts i joule.
Lite ungefärligt kan man säga att exergin är den tillförda energin
multiplicerad med verkningsgraden.
Ett exempel: Större delen av energin i bensinen går ut som värme, som inte
används till att driva fram bilen. Exergin i detta system utgör ungefär
25% av energin.
För mera detaljer, slå i Nationalencyklopedin
!
/KS 2001-10-02
Exergi är den mängd arbete som maximalt kan utvinnas ur ett system då det
får gå till termodynamisk jämvikt. Både energi och exergi mäts i joule.
Lite ungefärligt kan man säga att exergin är den tillförda energin
multiplicerad med verkningsgraden.
Ett exempel: Större delen av energin i bensinen går ut som värme, som inte
används till att driva fram bilen. Exergin i detta system utgör ungefär
25% av energin.
För mera detaljer, slå i Nationalencyklopedin
!/KS 2001-10-02
Grundskola_7-9: Energi [8863]
Fråga:
Finns det nån slags energi i stenar och kristaller?
Kan den sammanhållande kraften i stenen också betraktas som energi?
Johan W
/Johan W, Stavsborgsskolan, Älta 2001-10-13
Finns det nån slags energi i stenar och kristaller?
Kan den sammanhållande kraften i stenen också betraktas som energi?
Johan W
/Johan W, Stavsborgsskolan, Älta 2001-10-13
Svar:
Den sammanhållande kraften, alltså de kemiska bindningarna, kan
betraktas som negativ energi. Vi måste tllföra energi för att ha sönder stenen.
Skulle vi kunna förinta stenen (till exempel med en antisten), skulle
i princip E = mc2 frigöras. Det är ju Einsteins berömda formel.
/KS 2001-10-14
Den sammanhållande kraften, alltså de kemiska bindningarna, kan
betraktas som negativ energi. Vi måste tllföra energi för att ha sönder stenen.
Skulle vi kunna förinta stenen (till exempel med en antisten), skulle
i princip E = mc2 frigöras. Det är ju Einsteins berömda formel.
/KS 2001-10-14
Grundskola_7-9: Energi [8999]
Fråga:
Var tar energin hän när man kopplar en resistor till ett batteri?
/Ted A, kirsebergsskolan, Malmö 2001-10-26
Var tar energin hän när man kopplar en resistor till ett batteri?
/Ted A, kirsebergsskolan, Malmö 2001-10-26
Svar:
Kemisk energi i batteriet omvandlas, med hjälp av strömmen, till värmeenergi
i resistorn.
/KS 2001-10-29
Kemisk energi i batteriet omvandlas, med hjälp av strömmen, till värmeenergi
i resistorn.
/KS 2001-10-29
Grundskola_7-9: Energi [9078]
Fråga:
Vad är det för skillnad på förbränning i cellerna och förbränning vid
vedeldning?
/Gabriella G, Fryxellska skolan, Sunne 2001-11-13
Vad är det för skillnad på förbränning i cellerna och förbränning vid
vedeldning?
/Gabriella G, Fryxellska skolan, Sunne 2001-11-13
Svar:
Energimässigt är det egentligen ingen skillnad. En avgörande skillnad är
temperaturen. Vid kemiska reaktioner finns i allmänhet en energibarriär
som måste övervinnas för att något ska hända. Vid vedeldning sker det på
enklast tänkbara sätt. Genom att temperaturen är hög, får molekylerna så
hög rörelseenergi, att de förenar sig när de krockar. I en cell uppnås
denna energitröskel med mera sofistikerade (och invecklade) metoder.
/KS 2001-11-13
Energimässigt är det egentligen ingen skillnad. En avgörande skillnad är
temperaturen. Vid kemiska reaktioner finns i allmänhet en energibarriär
som måste övervinnas för att något ska hända. Vid vedeldning sker det på
enklast tänkbara sätt. Genom att temperaturen är hög, får molekylerna så
hög rörelseenergi, att de förenar sig när de krockar. I en cell uppnås
denna energitröskel med mera sofistikerade (och invecklade) metoder.
/KS 2001-11-13
Fråga:
Kan man ta vara på en blixt?
t.ex vid ett åsknedslag.
Isåfall hur?
/Alexander P, Bräcke, Hisings-backa 2001-11-14
Kan man ta vara på en blixt?
t.ex vid ett åsknedslag.
Isåfall hur?
/Alexander P, Bräcke, Hisings-backa 2001-11-14
Svar:
Vi antar att du menar att ta vara på energin i en blixt.
Energin i en typisk blixt är 108 J. Vi antar att det
inträffar 50000 blixtnedslag under ett år i Sverige. Genom att
multiplicera dessa tal får vi totala energin. Utslaget på ett
helt år, motvarar det en medeleffekt på 0.2 MWh/år. Vår elförbrukning
är ungefär 400000000 MWh på ett år. Alltså, även om man kunde ta
till vara energin i alla blixtar i Sverige, skulle bidraget
till vår elförsörjning vara helt försumbar.
/KS 2001-11-14
Vi antar att du menar att ta vara på energin i en blixt.
Energin i en typisk blixt är 108 J. Vi antar att det
inträffar 50000 blixtnedslag under ett år i Sverige. Genom att
multiplicera dessa tal får vi totala energin. Utslaget på ett
helt år, motvarar det en medeleffekt på 0.2 MWh/år. Vår elförbrukning
är ungefär 400000000 MWh på ett år. Alltså, även om man kunde ta
till vara energin i alla blixtar i Sverige, skulle bidraget
till vår elförsörjning vara helt försumbar.
/KS 2001-11-14
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar