Svar:
Vi antar att det handlar magnetfält. Växelfält innebär att det ideligen
byter riktning, vanligen med frekvensen 50 Hz. Du menar nog statiskt fält.
Det förändras inte. Vagabonderande strömmar kan förekomma i vattenledningar
till exempel. Spänningarna är låga, men strömmarna kan vara ganska starka,
och det är ju strömmen som alstrar magnetfältet. Läs mera hos
Strålsäkerhetsmyndigheten!
/KS 2002-03-14

Svar:
Genom influens sker en viss omfördelning av laddningarna i vattenstrålen,
så att de posiva laddningarna dras mot den negativa kammen. De negativa
samlas på andra sidan, där fältet är svagare. Därför blir nettoeffekten
attraktion. Om omfördelningen sker genom dipoler eller på annat sätt är
inte så betydelsefullt i sammanhanget.Det är ett enkelt men mycket slående
experiment.
/KS 2002-03-26

Svar:
Det är srömmen genom kroppen som är farlig, inte spänningen.
Kan man begränsa strömmen är det OK. Kolla svaren
nedan!
/KS 2002-04-05

Svar:
Ampères lag ger värdet på den magnetiska flödestätheten utanför en
oändlig rak ledare med strömmen I:

B = m₀I/2pr

m₀ är den magnetiska permeabiliteten
(har värdet 4p10^-2 NA^-2)
hos vakuum och r är avståndet till ledaren.

För att få en djupare förklaring, måste man nog gå till Maxwells ekvationer,
och det är bortom gymnasienivå. Viktigt är i alla fall att man vet att
en ström alltid skapar ett magnetfält. Och omvänt: Finns ett magnetfält
finns också en ström i någon form.
/KS 2002-04-08

Svar:
Det där kallas triboluminiscens och är faktiskt en sorts elektrisk urladdning.
Kolla svaren nedan!
/KS 2002-04-11

Svar:
I en supraledande ring cirkulerar en ström obehindrat, utan att avta.
Det är ett sätt att lagra energi i form av ett magnetfält. Upphör
supraledningen av någon anledning, frigörs denna energi på kort tid,
i engelsk fackterminologi en så kallad &34;quench&34;. När man utformar stora
supraledande magneter, måste man se till så att denna energi leds bort
utan att förstöra något.
/KS 2002-04-12

Svar:

1. Enligt den bästa gravitationsteori vi har nu
(den allmänna relativitetsteorin) är gravitationen en deformering av rummet.
Ljuset går alltid rakt, det är rummet som är krökt.

2. Magnetismen är den ena aspekten av elektromagnetismen. Poängen är att en
elektrisk ström alltid alstrar ett magnetfält. Omvänt, har vi ett magnetfält,
är alltid en ström inblandad. Det kan vara en atomär ström. I järn, till
exempel, samverkar många atomära strömmar och bildar en minimagnet,
en så kallad domän. Sök på detta ord i denna databas!
/KS 2003-01-27

Svar:
Induktion är fenomenet att det uppstår en elektrisk ström i en strömslinga som utsätts för ett föränderligt magnetfält. Effekten upptäcktes av Michael Faraday på 1830-talet. Se Electromagnetic_induction.

"Förklara" är kanske inte ett bra ord för vad fysiken sysslar med. "Beskriva" är bättre. Den klassiska sammanfattningen av elektromagnetismen är Maxwells ekvationer (se fråga [13822]). Magnetfältets riktning kan härledas ur dessa. Annars är väl Lenz lag en bra sammanfattning (från svenska Wikipedia):

Lenz lag innebär att en inducerad spänning i en sluten krets ger upphov till en inducerad ström med sådan riktning att orsaken till induktionen motverkas. En inducerad ström har alltså alltid sådan riktning att orsaken till dess uppkomst motverkas.

Man kan lätt se att om strömmen i stället hade en riktning som förstärker ändringen så får man ett absurt resultat: förstärkningen ger upphov till ytterligare en förstärkning osv i oändlighet. Eftersom magnetfält innehåller energi är Lenz lag i någon mening en generalisering av lagen om energins bevarande.

Maxwells ekvationer finns på bilden i fråga [13822]. Det är minustecknet i den andra ekvationen som säger att det inducerade fältet E är motriktat ändringen i magnetfältet B.

Se vidare Lenz's_law och videon under länk 1 som visar hur effektiv Lenz lag är för att bromsa metaller i vilka virvelströmmar induceras.

Observera att beskrivningen till videon är felaktig. Den korrekta förklaringen är: När plattan faller i ett magnetfält induceras strömmar. Dessa strömmar ger upphov till motriktade magnetfält som bromsar plattans fall. Plattan behöver alltså inte vara ferromagnetisk. Det räcker att den är en bra elektrisk ledare. I själva verket kan plattan inte vara ferromagnetisk - den skulle omedelbart ha flugit in i MRI-maskinen!
/KS/lpe 2003-04-02

Svar:
Funktionaliteten hos en lysdiod beskrivs bra i Dioder. Wikipedias artikel Led innehåller mycket information och bra länkar.

För att få vitt ljus kan man ha flera lysdioder av olika färg (röd, grön, blå). Dessa kan då blandas till en godtycklig färg, inklusive vitt.

För att ersätta glödlampor använder man ofta fluorescens för att göra om blått ljus (som har det högsta energiinnehållet) till andra färger. Detta är samma metod som används i lysrör och lågenergilampor. Bilden nedan (från Wikipedia-artikeln ovan) visar hur spektrum ser ut. Den smala toppen vid 450 nm är det blå ljuset från dioden och den breda fördelningen vid längre våglängder från fluorescensen gör att ljuset uppfattas som någotsånär vitt.

Det finns två fördelar med att använda lysdioder för belysning. För det första håller de mycket längre (c:a 100000 timmar jämfört med c:a 1000 timmar för en glödlampa och c:a 10000 timmar för ett lysrör). För det andra går nästan 100% av den elektriska energin till produktion av ljus. För en glödlampa är denna effektivitet mindre än 5% - mer än 95% blir värme. För fluoriserande vita lysdioder har man lite förluster som uppkommer när man skiftar det blå ljuset till ljus med lägre energi (längre våglängd) - effekten kallas Stokes-förskjutning, se Stokes_shift.

Vad gäller priset så finns nog ett antal förklaringar. Dels är lysdioder som ger blått ljus (som behövs för att göra vitt ljus) svåra att tillverka. Lysdioder tillverkas under extremt rena förhållanden, för att materialen inte skall kunna ta skada av störande partiklar som försämrar deras funktion. Sedan är produkterna relativt nya - med mer konkurrens kommer de säkert att bli billigare. Dessutom kommer man säkert snart på hur man skall tillverka dem billigare.

PS 7/10/2014:
Nobelpris i fysik 2014 för blå lysdioder, se länk 1.

/Peter E 2003-12-22

Svar:
Hej Stina! Bra fråga, varför uppför sig håret olika?

Bandgeneratorn transporterar bort elektroner från kulan och dig - vi förutsätter att du står på något som isolerar. Du blir då positivt laddad. De positiva laddningarna repellerar varandra, de vill alltså vara så långt från varandra som möjligt. Detta är de om de samlas på ytan. De positiva laddningarna på hårstråna vill också vara så långt från varandra som möjligt. Därför kommer håret att stå rakt ut så att hårstråna är långt ifrån varandra. Mer om bandgeneratorn finns under länk 1.

Vad gäller kammen så sker följande: kammen sliter loss laddningar från håret. Håret och kammen får olika laddningar. Håret och kammen kommer alltså att dras mot varandra.

Skillnaden är alltså att i ena fallet har vi bara att göra med en laddning (den andra finns i jorden). I det andra fallet har vi två olika laddningar som attraherar varandra.

En bandgenerator fungerar så att man laddar ett transportband med positiva laddningar. Dessa laddningar transporteras upp till en isolerad kula, som alltså blir positiv i förhållande till jord. Laddningen av bandet sker med vad man kallar triboelektricitet, se fråga [14880] och Triboelectric_effect. Vissa ämnen har när man gnider dem mot en yta tendensen att bli positivt laddade och vissa har tendensen att bli negativt laddade. Man väljer alltså material för bandet och laddningselektroden för att åstadkomma en positiv laddning.

För lite större bandgeneratorer (se Van_de_Graaff_generator) som används för att accelerera partiklar använder man ett speciellt högspänningsaggregat för att åstadkomma en tillräckligt stor laddningsström.

/Peter E 2005-03-23