Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
414 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [9238]
Fråga:
Hur fungerar en fösrstärkare i till exempel en stereo?
Hur &34;gör&34; den? Vad är det som gör att den kan förstärka ljudet?
/sofia j, östra skolan, luleå 2001-11-28
Hur fungerar en fösrstärkare i till exempel en stereo?
Hur &34;gör&34; den? Vad är det som gör att den kan förstärka ljudet?
/sofia j, östra skolan, luleå 2001-11-28
Svar:
Det är elektriska signaler som förstärks. Sedan omvandlas signalera
till ljud i högtalarna.
/KS 2001-11-28
Det är elektriska signaler som förstärks. Sedan omvandlas signalera
till ljud i högtalarna.
/KS 2001-11-28
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [9249]
Fråga:
Hejsan!Jag vet redan att en ljudförstärkare förstärker signaler,
men hur kan den göra det?? Vad är det som gör det? Kan du inte ge
en lite mer avancerad förklaring?
Tack på förhand!
/Sofia J, Östra skolan, Luleå 2001-11-29
Hejsan!Jag vet redan att en ljudförstärkare förstärker signaler,
men hur kan den göra det?? Vad är det som gör det? Kan du inte ge
en lite mer avancerad förklaring?
Tack på förhand!
/Sofia J, Östra skolan, Luleå 2001-11-29
Svar:
Hjärtat i förtstärkaren är transistorn, där en svag ström styr en stark.
Läs svaret nedan!
/KS 2001-11-29
Hjärtat i förtstärkaren är transistorn, där en svag ström styr en stark.
Läs svaret nedan!
/KS 2001-11-29
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [9256]
Fråga:
Vilken är den högsta spänning människa lyckats skapa själv altså inte blixen.
jag har en trafo som ger 10kv hemma i kåken men det måste ju gå att få mycekt
mer än det, tesla lyckades väl skapa 1000kv eller?
/Jonas D, hbo, falun 2001-11-30
Vilken är den högsta spänning människa lyckats skapa själv altså inte blixen.
jag har en trafo som ger 10kv hemma i kåken men det måste ju gå att få mycekt
mer än det, tesla lyckades väl skapa 1000kv eller?
/Jonas D, hbo, falun 2001-11-30
Svar:
De högsta statiska spänningarna uppnås i Van der Graaaff acceleratorer.
Det rör sig om ungefär 10 MV.
/KS 2001-11-30
De högsta statiska spänningarna uppnås i Van der Graaaff acceleratorer.
Det rör sig om ungefär 10 MV.
/KS 2001-11-30
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [9268]
Fråga:
Hej
Jag vet att en järnbit på skroten kan vara magnetisk och att den kan lyfta
bilar på flera ton. Hur kommer det sig att järnbiten kan släppa ned bitarna oxå?
/Jessi 2001-12-01
Hej
Jag vet att en järnbit på skroten kan vara magnetisk och att den kan lyfta
bilar på flera ton. Hur kommer det sig att järnbiten kan släppa ned bitarna oxå?
/Jessi 2001-12-01
Svar:
Man använder en elektromagnet som är magnetisk bara när det går ström
genom den. När man bryter strömmen, ramlar järnbitarna ner.
/KS 2002-04-16
Man använder en elektromagnet som är magnetisk bara när det går ström
genom den. När man bryter strömmen, ramlar järnbitarna ner.
/KS 2002-04-16
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [9376]
Fråga:
Hej!!
Efter en lång dag på stan kom jag hem.
När jag kom hem och kramade min mamma fick jag världens stöt!!
kan du förklara varför??!!
/Hoda s, Södertörns fri skola, huddinge 2001-12-11
Hej!!
Efter en lång dag på stan kom jag hem.
När jag kom hem och kramade min mamma fick jag världens stöt!!
kan du förklara varför??!!
/Hoda s, Södertörns fri skola, huddinge 2001-12-11
Svar:
Det är fråga om statisk elektricitet som ofta uppträder inomhus på vintern
därför att luften är torr. Kolla svaren nedan!
/KS 2001-12-17
Det är fråga om statisk elektricitet som ofta uppträder inomhus på vintern
därför att luften är torr. Kolla svaren nedan!
/KS 2001-12-17
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [9427]
Fråga:
I Nyteknik berättas om ett "magnetokaloriskt" ämne som hettas upp när det
utsätts för ett magnetfält från ett permanentmagnetfält.
Försvagas fältet då?
Varifrån tas energin som går åt till att hetta upp det "magnetokaloriska" ämnet?
/Anders P, Ullvi, Köping 2002-01-18
I Nyteknik berättas om ett "magnetokaloriskt" ämne som hettas upp när det
utsätts för ett magnetfält från ett permanentmagnetfält.
Försvagas fältet då?
Varifrån tas energin som går åt till att hetta upp det "magnetokaloriska" ämnet?
/Anders P, Ullvi, Köping 2002-01-18
Svar:
Hjärtat i detta kylskåp är en roterande ring av ett magnetokaloriskt ämne.
Det är ett ämne som värms upp när det "polariseras" i ett starkt magnetfält.
När magnetfältet försvinner, kyls det ner igen. Första frågan: Magnetfältet
försvinner inte i den första fasen. Andra frågan: Det är "segt" att
rotera ringen genom magnetfältet, alltså en sorts magnetisk friktion. Det
går alltså åt energi för att driva motorn.
Se Ny Teknik 17 januari 2002, sid 17, länk 1.
/KS/lpe 2002-01-21
Hjärtat i detta kylskåp är en roterande ring av ett magnetokaloriskt ämne.
Det är ett ämne som värms upp när det "polariseras" i ett starkt magnetfält.
När magnetfältet försvinner, kyls det ner igen. Första frågan: Magnetfältet
försvinner inte i den första fasen. Andra frågan: Det är "segt" att
rotera ringen genom magnetfältet, alltså en sorts magnetisk friktion. Det
går alltså åt energi för att driva motorn.
Se Ny Teknik 17 januari 2002, sid 17, länk 1.
/KS/lpe 2002-01-21
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [9432]
Fråga:
Jag undrar hur stor spänningen är mellan två punkter som ligger på samma
ekvipotential linje, samt varför det är så?
Tack på förhand!
Marlene
/Marlene E, Komvux, Östersund 2002-01-20
Jag undrar hur stor spänningen är mellan två punkter som ligger på samma
ekvipotential linje, samt varför det är så?
Tack på förhand!
Marlene
/Marlene E, Komvux, Östersund 2002-01-20
Svar:
Spänningen mellan två punkter på samma ekvipotentiallinje är noll.
Det är faktiskt
så man definierar en ekvipotentiallinje.
/KS 2002-01-21
Spänningen mellan två punkter på samma ekvipotentiallinje är noll.
Det är faktiskt
så man definierar en ekvipotentiallinje.
/KS 2002-01-21
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [9479]
Fråga:
Hej!
Hur kan man förklara att en högtalare svänger med frekvensen 100 Hz
när jag lägger på växelspänning med 50 Hz
/Richard P, Fryxellska, Sunne 2002-01-25
Hej!
Hur kan man förklara att en högtalare svänger med frekvensen 100 Hz
när jag lägger på växelspänning med 50 Hz
/Richard P, Fryxellska, Sunne 2002-01-25
Svar:
En förklaringen skulle kunna vara att signalen likriktas någonstans.
En annan möjlighet är att 50 Hz signalen är distorderad.
Den innehåller då övertoner: 100 Hz, 150 Hz, 200 Hz och så vidare.
Vanligtvis är 100 Hz den starkaste. Om högtalaren är dålig på att
återge 50 Hz, kan det hända att 100 Hz dominerar.
/KS 2002-02-04
En förklaringen skulle kunna vara att signalen likriktas någonstans.
En annan möjlighet är att 50 Hz signalen är distorderad.
Den innehåller då övertoner: 100 Hz, 150 Hz, 200 Hz och så vidare.
Vanligtvis är 100 Hz den starkaste. Om högtalaren är dålig på att
återge 50 Hz, kan det hända att 100 Hz dominerar.
/KS 2002-02-04
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [9504]
Fråga:
När vi tittade på en sinuskurva, talades det om spänningar från
+45V till -45V. Vad menas med en spänning på -45V? Finns det?
/Jonas P, Haganässkolan, Älmhult 2002-01-30
När vi tittade på en sinuskurva, talades det om spänningar från
+45V till -45V. Vad menas med en spänning på -45V? Finns det?
/Jonas P, Haganässkolan, Älmhult 2002-01-30
Svar:
Du kan väja nollpunkten på spänningsskalan var du vill.
Tag ett batteri och en voltmeter. Den gemensamma pinnen (COM) på
voltmetern definierar nollan. Sätt den på minuspolen på batteriet och
den andra pinnen på pluspolen. Då visar voltmetern +. Sätt nu COM på
pluspolen på batteriet och den andra pinnen på minuspolen. Då visar
voltmetern -.
När det gäller växelspänning är det ofta praktiskt att välja nollpunkten så,
att medelvärdet blir noll.
/KS 2002-02-04
Du kan väja nollpunkten på spänningsskalan var du vill.
Tag ett batteri och en voltmeter. Den gemensamma pinnen (COM) på
voltmetern definierar nollan. Sätt den på minuspolen på batteriet och
den andra pinnen på pluspolen. Då visar voltmetern +. Sätt nu COM på
pluspolen på batteriet och den andra pinnen på minuspolen. Då visar
voltmetern -.
När det gäller växelspänning är det ofta praktiskt att välja nollpunkten så,
att medelvärdet blir noll.
/KS 2002-02-04
Fråga:
Bland era frågor/svar finner jag flera intressanta svar på frågor som
berör elektronernas hastighet i en ledare. Jag lär mig att hastigheten
är beroende av ledarens tvärsnittsarea och strömstyrkan. 1)Finns det
formel för att räkna ut denna hastighet? 2)Hur ser ni som är
ämnesföreträdare på resonemang av denna typ: "Ju högre spänning,
desto snabbare rör sig elektronerna vilket i sin tur medför att
exempelvis en lampa som är ansluten till kretsen lyser starkare.
" Traditionellt antar jag att en lärare skulle tala om att högre
spänning ger en större ström i en viss krets, jag är intresserad
av vilka fysikaliska betänkligheter ni kan se om vi istället skulle
tala i termer av elektroners hastighet. Det senare tilltalar elevers
förförståelse i betydligt mycket mer än ex förklaringar som bygger på
analogier (tex vattenanalogin) av olika slag.
/Mattias L, 2002-02-05
Bland era frågor/svar finner jag flera intressanta svar på frågor som
berör elektronernas hastighet i en ledare. Jag lär mig att hastigheten
är beroende av ledarens tvärsnittsarea och strömstyrkan. 1)Finns det
formel för att räkna ut denna hastighet? 2)Hur ser ni som är
ämnesföreträdare på resonemang av denna typ: "Ju högre spänning,
desto snabbare rör sig elektronerna vilket i sin tur medför att
exempelvis en lampa som är ansluten till kretsen lyser starkare.
" Traditionellt antar jag att en lärare skulle tala om att högre
spänning ger en större ström i en viss krets, jag är intresserad
av vilka fysikaliska betänkligheter ni kan se om vi istället skulle
tala i termer av elektroners hastighet. Det senare tilltalar elevers
förförståelse i betydligt mycket mer än ex förklaringar som bygger på
analogier (tex vattenanalogin) av olika slag.
/Mattias L, 2002-02-05
Svar:
En del av elektronerna i en metall är fria, det vill säga att de inte är
bundna till en särskild atom. De bildar en speciell typ av gas (Fermigas).
Antalet fria elektroner per atom kan vara 1 till 6. Det är denna Fermigas
som binder ihop atomerna i metallen. Alkalimetallerna (som natrium och kalium)
har en fri elektron och är löst bundna. De är mjuka och har låg smältpunkt.
Wolfram har 6 fria elektroner och är hårt bunden. Metallen är hård och har
mycket hög smältpunkt.
Det är denna elektrongas som bestämmer de metalliska egenskaperna som
metallglans och ledningsförmåga för elektricitet och värme. Typisk
hastighet för elektronerna i denna gas är 1000 km/s. Alltså, när man
talar om elektronernas "hastighet" i en ledare, menar man i de flesta
fall elektrongasens drifthastighet.
Detta som inledning till dina frågor.
1. Vad du behöver veta är att 1 A = 1 C/s och att elektronladdningen
är 1.6 10-19 C. Dessutom behöver du veta elektrontätheten, ne (fria elektroner/m3.
För att räkna ut denna behöver du veta antalet fria elektroner per
atom (1 - 6), densiteten, atomvikten och Avogadros tal
(6.022 1023 mol-1). Sedan är det bara att räkna på.
2. Det primära är strömmen. Sedan kan man ju använda Ohms lag för att räkna om till spänning.
Ett uttryck för drifthastigheten vd kan härledas från den på tiden t transporterade laddningen
Q = vdtAneq
A är ledningens tvärsnittsyta och q är elektronens laddning 1.6010-19 C. Dividerar man med t får man
Q/t = I = vdAneq
och
vd = I/(Aneq)
Om man sätter in rimliga värden får man det mycket låga värdet c:a 0.28 mm/s, se bilden nedan ochDrift_velocity .
En del av elektronerna i en metall är fria, det vill säga att de inte är
bundna till en särskild atom. De bildar en speciell typ av gas (Fermigas).
Antalet fria elektroner per atom kan vara 1 till 6. Det är denna Fermigas
som binder ihop atomerna i metallen. Alkalimetallerna (som natrium och kalium)
har en fri elektron och är löst bundna. De är mjuka och har låg smältpunkt.
Wolfram har 6 fria elektroner och är hårt bunden. Metallen är hård och har
mycket hög smältpunkt.
Det är denna elektrongas som bestämmer de metalliska egenskaperna som
metallglans och ledningsförmåga för elektricitet och värme. Typisk
hastighet för elektronerna i denna gas är 1000 km/s. Alltså, när man
talar om elektronernas "hastighet" i en ledare, menar man i de flesta
fall elektrongasens drifthastighet.
Detta som inledning till dina frågor.
1. Vad du behöver veta är att 1 A = 1 C/s och att elektronladdningen
är 1.6 10-19 C. Dessutom behöver du veta elektrontätheten, ne (fria elektroner/m3.
För att räkna ut denna behöver du veta antalet fria elektroner per
atom (1 - 6), densiteten, atomvikten och Avogadros tal
(6.022 1023 mol-1). Sedan är det bara att räkna på.
2. Det primära är strömmen. Sedan kan man ju använda Ohms lag för att räkna om till spänning.
Ett uttryck för drifthastigheten vd kan härledas från den på tiden t transporterade laddningen
Q = vdtAneq
A är ledningens tvärsnittsyta och q är elektronens laddning 1.6010-19 C. Dividerar man med t får man
Q/t = I = vdAneq
och
vd = I/(Aneq)
Om man sätter in rimliga värden får man det mycket låga värdet c:a 0.28 mm/s, se bilden nedan och
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar