Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
414 frågor / svar hittades
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [6893]
Fråga:
Är det möjligt att skapa ett magnetfält som precis motverkar
jordens magnetfält och på så sätt skapa något som svävar?
Varför har detta inte i så fall gjorts?
/Mogge F, Stockholm 2000-12-07
Är det möjligt att skapa ett magnetfält som precis motverkar
jordens magnetfält och på så sätt skapa något som svävar?
Varför har detta inte i så fall gjorts?
/Mogge F, Stockholm 2000-12-07
Svar:
Visst kan man lokalt motverka jordens magnetfält, men de krafter som
är involverade här är så svaga, att de inte lyfter någonting.
/KS 2000-12-08
Visst kan man lokalt motverka jordens magnetfält, men de krafter som
är involverade här är så svaga, att de inte lyfter någonting.
/KS 2000-12-08
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [6969]
Fråga:
Jag har lite motsägande uppgifter i min fysik
bok och mina lektionsanteckningar, därför
undrar jag följande:
I en strömkrets med en lampa och ett reostat
har vi undersökt
strömmen och spänningen och räknat ut motståndet.
Vi har gjort ett diagram. x-axel 0 strömmen,
y-axeln= spänningen. om nu kurvan som bildas
blir brantare innebär det att lampan lyser starkare
eller svagare?
Tacksam för ett snabbt svar eftersom jag har examen imorgon.
Ciao! Filippa
/FILIPPA A, EUROPASKOLA, VARESE, ITALIEN 2000-12-13
Jag har lite motsägande uppgifter i min fysik
bok och mina lektionsanteckningar, därför
undrar jag följande:
I en strömkrets med en lampa och ett reostat
har vi undersökt
strömmen och spänningen och räknat ut motståndet.
Vi har gjort ett diagram. x-axel 0 strömmen,
y-axeln= spänningen. om nu kurvan som bildas
blir brantare innebär det att lampan lyser starkare
eller svagare?
Tacksam för ett snabbt svar eftersom jag har examen imorgon.
Ciao! Filippa
/FILIPPA A, EUROPASKOLA, VARESE, ITALIEN 2000-12-13
Svar:
Kurvans branthet (tangent eller riktningskoefficient) är faktisk
glödtrådens resistans. Den ökar med temperaturen hos glödtråden.
/KS 2000-12-14
Kurvans branthet (tangent eller riktningskoefficient) är faktisk
glödtrådens resistans. Den ökar med temperaturen hos glödtråden.
/KS 2000-12-14
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [7007]
Fråga:
jag har frågor om magnetism och växelström fast det är ganska många
frågor men en av dom lyder vem upptäckte magnetism? vad har magnetism
med hjärnstrålning att göra?varför dras vissa magneter till varandra
och vissa inte tex briotåg när dom är åt fel håll?varför finns det
magneter i videoband/kassetband och var sitter dom
/nicki l, kvarnbergsskolan, gustavsberg 2000-12-15
jag har frågor om magnetism och växelström fast det är ganska många
frågor men en av dom lyder vem upptäckte magnetism? vad har magnetism
med hjärnstrålning att göra?varför dras vissa magneter till varandra
och vissa inte tex briotåg när dom är åt fel håll?varför finns det
magneter i videoband/kassetband och var sitter dom
/nicki l, kvarnbergsskolan, gustavsberg 2000-12-15
Svar:
Vi ska inte svara på alla frågorna, men vem upptäckte magnetismen?
Det vet ingen. Ordet kommer från den antika staden Magnesia i Thessalien,
en provins belägen i nuvarande Turkiet. Där fanns det mineral som vi nu kallar
magnetit (Fe3O4). Det är magnetiskt.
/KS 2000-12-17
Vi ska inte svara på alla frågorna, men vem upptäckte magnetismen?
Det vet ingen. Ordet kommer från den antika staden Magnesia i Thessalien,
en provins belägen i nuvarande Turkiet. Där fanns det mineral som vi nu kallar
magnetit (Fe3O4). Det är magnetiskt.
/KS 2000-12-17
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism - röntgenrör [7015]
Fråga:
Vad är ett Hittorfrör?
/Anna L, Jordbromalmskolan, Haninge 2000-12-17
Vad är ett Hittorfrör?
/Anna L, Jordbromalmskolan, Haninge 2000-12-17
Svar:
De första röntgenrören kallades Crookes- eller Hittorfrör. De var av
kallkatodrör med gastryck 0.1 - 0.01 Pa. Detta tryck är så lågt, att
elektroner från katoden når anoden i allmänhet utan att kollidera
med gasmolekyler.
Johan Wilhelm Hittorf (1824 - 1914) var en tysk fysiker och kemist,
mest känd för sina studier av elektrolys.
/KS 2000-12-18
De första röntgenrören kallades Crookes- eller Hittorfrör. De var av
kallkatodrör med gastryck 0.1 - 0.01 Pa. Detta tryck är så lågt, att
elektroner från katoden når anoden i allmänhet utan att kollidera
med gasmolekyler.
Johan Wilhelm Hittorf (1824 - 1914) var en tysk fysiker och kemist,
mest känd för sina studier av elektrolys.
/KS 2000-12-18
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [7017]
Fråga:
varför blir det en ny syd- och nordpol om man delar på en stavmagnet,
jag förstår inte det riktigt.
/Jennie S, Storåskolan, Storå 2000-12-18
varför blir det en ny syd- och nordpol om man delar på en stavmagnet,
jag förstår inte det riktigt.
/Jennie S, Storåskolan, Storå 2000-12-18
Svar:
I omagnetiskt järn finns små områden (kallas domäner)
som är starkt magnetiserade, men magnetfälten är riktade åt alla håll.
Det gör att nettomagnetiseringen blir noll. När vi magnetiserar järnet,
kommer dessa domäner att riktas systematiskt. Det gäller ju också om
vi delar magneten i två bitar. Vi får då två magneter.
/KS 2000-12-18
I omagnetiskt järn finns små områden (kallas domäner)
som är starkt magnetiserade, men magnetfälten är riktade åt alla håll.
Det gör att nettomagnetiseringen blir noll. När vi magnetiserar järnet,
kommer dessa domäner att riktas systematiskt. Det gäller ju också om
vi delar magneten i två bitar. Vi får då två magneter.
/KS 2000-12-18
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [7062]
Fråga:
Håller på lite med specialarbetet och undrar om det finns något svar på
dessa små frågor?
Är mikrovågsugnen farlig?
Forskas det någonting om detta? I så fall: Var?
Finns det några nyligen gjorda undersökningar man kan ta del av?
Tack på förhand!
/simon s, Platenskolan, Motala 2001-01-04
Håller på lite med specialarbetet och undrar om det finns något svar på
dessa små frågor?
Är mikrovågsugnen farlig?
Forskas det någonting om detta? I så fall: Var?
Finns det några nyligen gjorda undersökningar man kan ta del av?
Tack på förhand!
/simon s, Platenskolan, Motala 2001-01-04
Svar:
Mikrovågsugnen är i princip farlig. Kunde man sticka in handen när den är
igång, skulle handen vara förbränd på några sekunder. Därför är ugnen
noga skärmad, och det ska inte vara möjligt att köra ugnen med öppen
lucka. Skulle man upptäcka något fel med denna säkerhetsfunktion, ska
man inte starta ugnen. De som kollar dessa apparater arbetar på
Strålsäkerhetsmyndigheten
.
/KS 2001-01-09
Mikrovågsugnen är i princip farlig. Kunde man sticka in handen när den är
igång, skulle handen vara förbränd på några sekunder. Därför är ugnen
noga skärmad, och det ska inte vara möjligt att köra ugnen med öppen
lucka. Skulle man upptäcka något fel med denna säkerhetsfunktion, ska
man inte starta ugnen. De som kollar dessa apparater arbetar på
Strålsäkerhetsmyndigheten
./KS 2001-01-09
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [7083]
Fråga:
Hej, jag vill veta vad induktion är för något och vilka lagar
och formler som finns. Skulle även ni ge något exempel på några uträkningar.
/Adam B, GTG, Angered 2001-01-07
Hej, jag vill veta vad induktion är för något och vilka lagar
och formler som finns. Skulle även ni ge något exempel på några uträkningar.
/Adam B, GTG, Angered 2001-01-07
Svar:
Ordet induktion har flera olika betydelser. Det du syftar på är nog
elektromagnetisk induktion. Du hittar säkert allt du vill veta om du
slår på induktion i Nationalencyklopedin. Där finns en rolig
bild som har med färg att göra.
/KS 2001-01-09
Ordet induktion har flera olika betydelser. Det du syftar på är nog
elektromagnetisk induktion. Du hittar säkert allt du vill veta om du
slår på induktion i Nationalencyklopedin
. Där finns en rolig bild som har med färg att göra.
/KS 2001-01-09
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [7084]
Fråga:
Hej, jag hålle på med ett arbete som handlar om kärnkraftverk, generator,
transformator,elektricitet m.m.
Fråga: Jag vill veta vad växelström är och vad fördelarna är med växelström.
/David R, Polhem, Backa 2001-01-07
Hej, jag hålle på med ett arbete som handlar om kärnkraftverk, generator,
transformator,elektricitet m.m.
Fråga: Jag vill veta vad växelström är och vad fördelarna är med växelström.
/David R, Polhem, Backa 2001-01-07
Svar:
Växelspänning varierar mellan plus och minus. Frekvensen är (i Europa)
50 Hz, och man eftersträvar sinusform. Den avgörande fördelen med
växelspänning är att det är lätt att transformera upp och ned spänningen.
Vid långa transportsträckor vill man använda hög spänning för att
förlusterna ska bli låga.
/KS 2001-01-09
Växelspänning varierar mellan plus och minus. Frekvensen är (i Europa)
50 Hz, och man eftersträvar sinusform. Den avgörande fördelen med
växelspänning är att det är lätt att transformera upp och ned spänningen.
Vid långa transportsträckor vill man använda hög spänning för att
förlusterna ska bli låga.
/KS 2001-01-09
: Elektricitet-Magnetism [7121]
Fråga:
Läste en artikel av William J Nellis om hans forskning på metalliskt väte.
Artikeln var ca 1 år gammal. Hur långt har forskningen kommit nu?
Då kunde man i teorin framställa en solid superledande metall av väte
som skulle hålla sig stabil. Jag blev väldigt inspererad av detta mycket
dynamiska ämne och vill veta mer men var kan jag få info?
/Pelle S, Linköping 2001-01-11
Läste en artikel av William J Nellis om hans forskning på metalliskt väte.
Artikeln var ca 1 år gammal. Hur långt har forskningen kommit nu?
Då kunde man i teorin framställa en solid superledande metall av väte
som skulle hålla sig stabil. Jag blev väldigt inspererad av detta mycket
dynamiska ämne och vill veta mer men var kan jag få info?
/Pelle S, Linköping 2001-01-11
Svar:
Han hade en artikel om metalliskt väte i Scientific American, maj 2000.
De hade alltså lyckats framställa metalliskt väte, men det fordrade
ett tryck på 150 GPa (1.5 miljoner atmosfärer) och det kunde de
uppehålla mindre än en miljondels sekund. Man ligger alltså mycket långt
från praktisk tillämpning. Kolla gärna deras sajt.
/KS 2001-01-12
Han hade en artikel om metalliskt väte i Scientific American, maj 2000.
De hade alltså lyckats framställa metalliskt väte, men det fordrade
ett tryck på 150 GPa (1.5 miljoner atmosfärer) och det kunde de
uppehålla mindre än en miljondels sekund. Man ligger alltså mycket långt
från praktisk tillämpning. Kolla gärna deras sajt.
/KS 2001-01-12
Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism - magnetism [7156]
Fråga:
Hur kan man förklar magnetism i enkla ord?
/Christina E, Vitvattnets skola, Kalix 2001-01-16
Hur kan man förklar magnetism i enkla ord?
/Christina E, Vitvattnets skola, Kalix 2001-01-16
Svar:
Christina! Det är inte så enkelt, men låt oss försöka!
Två parallella ledare dras mot varandra om strömmen genom dom går åt samma håll. Går den åt olika håll, stöts de ifrån varandra. Detta kan inte förklaras på något enkelt vis, det är en fundamental egenskap hos naturen.
Alltid när man har med magnetism att göra, kan man beskriva fenomenet som orsakat av strömslingor. Har vi en elektromagnet, är det ju uppenbart var vi har strömslingan, i andra sammanhang är det fråga om atomära strömslingor.
Bilden nedan visar ett antal exempel på magnetfält.
Christina! Det är inte så enkelt, men låt oss försöka!
Två parallella ledare dras mot varandra om strömmen genom dom går åt samma håll. Går den åt olika håll, stöts de ifrån varandra. Detta kan inte förklaras på något enkelt vis, det är en fundamental egenskap hos naturen.
Alltid när man har med magnetism att göra, kan man beskriva fenomenet som orsakat av strömslingor. Har vi en elektromagnet, är det ju uppenbart var vi har strömslingan, i andra sammanhang är det fråga om atomära strömslingor.
Bilden nedan visar ett antal exempel på magnetfält.
- En ström i en ledning ger upphov till ett cirkulärt magnetfält
- En ström i en slinga ger upphov till ett dipol-magnetfält
- Flera slingor (spole) med en ström ger starkare fält
- Fältet i en permanentmagnet liknar det man får från en spole
- Jordmagnetiska fältet
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar