Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
414 frågor / svar hittades
: Elektricitet-Magnetism [4681]
Fråga:
Hej!
Varför är det farligt att bada och blåsa håret samtidigt?
Dvs. varför leder vatten ström?
Vänligen
Linda Eriksson
/Linda E, K-World, Stockholm 2000-02-18
Hej!
Varför är det farligt att bada och blåsa håret samtidigt?
Dvs. varför leder vatten ström?
Vänligen
Linda Eriksson
/Linda E, K-World, Stockholm 2000-02-18
Svar:
Vatten är delvis joniserat, alltså en del vattenmolekyler är splittrade
i en elektriskt positiv och en negativ del.
Det är dessa joner som leder strömmen.
/KS 2000-02-18
Vatten är delvis joniserat, alltså en del vattenmolekyler är splittrade
i en elektriskt positiv och en negativ del.
Det är dessa joner som leder strömmen.
/KS 2000-02-18
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [4688]
Fråga:
Hej!
Jag har en fråga angående glödlampan i microugnen.
Samma fenomen (lampan lyser) uppstår när man stoppar
in en energisparlampa (de har väl ingen metalltråd i sig?)
Hur kommer det sig?
/Patrik B, 2000-02-19
Hej!
Jag har en fråga angående glödlampan i microugnen.
Samma fenomen (lampan lyser) uppstår när man stoppar
in en energisparlampa (de har väl ingen metalltråd i sig?)
Hur kommer det sig?
/Patrik B, 2000-02-19
Svar:
Det var ett intressant försök. Förklaringen måste vara att de höga elektriska
fälten åstadkommer en gasurladdning.
/KS 2000-02-19
Det var ett intressant försök. Förklaringen måste vara att de höga elektriska
fälten åstadkommer en gasurladdning.
/KS 2000-02-19
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [4704]
Fråga:
Hur kan man förklara det fenomen som sker när man för en magnet
framför en TV-skärm?
/Rickard S, Falun 2000-02-22
Hur kan man förklara det fenomen som sker när man för en magnet
framför en TV-skärm?
/Rickard S, Falun 2000-02-22
Svar:
Använd inte en kraftig magnet direkt mot skärmen. Det kan skada den.
Tillverka i stället själv en skruvmejselmagnet och experimentera med den.
Hur man gör kan du läsa i svaret nedan, liksom var som händer med
elektronerna i magnetfältet.
/KS 2000-03-30
Använd inte en kraftig magnet direkt mot skärmen. Det kan skada den.
Tillverka i stället själv en skruvmejselmagnet och experimentera med den.
Hur man gör kan du läsa i svaret nedan, liksom var som händer med
elektronerna i magnetfältet.
/KS 2000-03-30
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [4717]
Fråga:
Jag håller på att skriva ett speciallarbete om supraledning.
Min frågeställning är hur långt man just idag har kommit inom
denna och kommer man i framtiden att endast använda supraledare som ledare.
Nu undrar jag var man kan få reda på den senaste informationen om
supralednigsforskningen.
/Johan G, Gullstrand skolan, Landskorna 2000-02-23
Jag håller på att skriva ett speciallarbete om supraledning.
Min frågeställning är hur långt man just idag har kommit inom
denna och kommer man i framtiden att endast använda supraledare som ledare.
Nu undrar jag var man kan få reda på den senaste informationen om
supralednigsforskningen.
/Johan G, Gullstrand skolan, Landskorna 2000-02-23
Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism [4718]
Fråga:
Hur kan elektriciteten spridas så otroligt snabbt?
Hur kan en lampa tändas i Skåne om man tänder den med hjälp av lysknappen
i Stockholm?
Det är en av många liknande saker jag inte förstår.
/Erika B, Ormstaskolan, Vallentuna 2000-02-23
Hur kan elektriciteten spridas så otroligt snabbt?
Hur kan en lampa tändas i Skåne om man tänder den med hjälp av lysknappen
i Stockholm?
Det är en av många liknande saker jag inte förstår.
/Erika B, Ormstaskolan, Vallentuna 2000-02-23
Svar:
Elektriciteten hör ju till de elektromagnetiska fenomenen, och de
utbreder ju sig med ljushastigheten (300000 km/s). Av vissa skäl
går en signal på en ledning inte fullt så fort, men 100000 km/s är
nog tänkbart.
Räkna ut: Hur fort går det mellan Stockholm och Skåne?
/KS 2000-03-28
Elektriciteten hör ju till de elektromagnetiska fenomenen, och de
utbreder ju sig med ljushastigheten (300000 km/s). Av vissa skäl
går en signal på en ledning inte fullt så fort, men 100000 km/s är
nog tänkbart.
Räkna ut: Hur fort går det mellan Stockholm och Skåne?
/KS 2000-03-28
Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism [4719]
Fråga:
Vad var det första man använde el till i Sverige?
/Thomas S, Ormstaskolan, Vallentuna 2000-02-23
Vad var det första man använde el till i Sverige?
/Thomas S, Ormstaskolan, Vallentuna 2000-02-23
Svar:
Det var säkert belysning. I större offentliga sammanhang användes ljusstarka
kol-båglampor. Glödlamporna var koltrådslampor, som gav mycket dåligt
ljusutbyte.
/KS 2000-03-28
Det var säkert belysning. I större offentliga sammanhang användes ljusstarka
kol-båglampor. Glödlamporna var koltrådslampor, som gav mycket dåligt
ljusutbyte.
/KS 2000-03-28
Fråga:
Varför kan man dö om man får elektricitet igenom kroppen?
/Rebecca E, Ormstaskolan, VALLENTUNA 2000-02-23
Varför kan man dö om man får elektricitet igenom kroppen?
/Rebecca E, Ormstaskolan, VALLENTUNA 2000-02-23
Svar:
Vid höga spänningar kan man få svåra brännskador. Vid lägre spänningar
är den största faran hjärtstillestånd. Hjärtmuskeln stimuleras av nervimpulser,
som ju är elektriska signaler. Om dessa störs, kan hjärtat stanna. Spänningar
under 25 V anses ofarligt.
Vad gäller om växelström eller likström är farligast finns inget betämt svar. IElectric_shockLethality
sägs:
Se vidare länk 1 (Hyperphysics) och 2 (Elsäkerhetsverket),Electric_shock och ElektricitetSkador_av_elektricitet
.
/KS/lpe 2000-03-28
Vid höga spänningar kan man få svåra brännskador. Vid lägre spänningar
är den största faran hjärtstillestånd. Hjärtmuskeln stimuleras av nervimpulser,
som ju är elektriska signaler. Om dessa störs, kan hjärtat stanna. Spänningar
under 25 V anses ofarligt.
Vad gäller om växelström eller likström är farligast finns inget betämt svar. I
sägs:
The comparison between the dangers of alternating current and direct current has been a subject of debate ever since the War of Currents in the 1880s. DC tends to cause continuous muscular contractions that make the victim hold on to a live conductor, thereby increasing the risk of deep tissue burns. On the other hand, mains-magnitude AC tends to interfere more with the heart's electrical pacemaker, leading to an increased risk of fibrillation.
Se vidare länk 1 (Hyperphysics) och 2 (Elsäkerhetsverket),
./KS/lpe 2000-03-28
Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism [4724]
Fråga:
Hej, jag undrar hur växelström fungerar.
/Petter B, Ormstaskolan, Vallentuna 2000-02-23
Hej, jag undrar hur växelström fungerar.
/Petter B, Ormstaskolan, Vallentuna 2000-02-23
Svar:
På ett vanligt batteri har du en plus- och en minuspol. Om du kopplar
in en lampa, säger man att strömmen går genom lampan från pluspolen
till minuspolen.
Kopplar du in en lampa i ett väggurtag med växelspänning, kommer
strömmen genom lampan att växla riktning 100 gånger per sekund.
Samma mönster upprepas var 50:e sekund. Vi säger därför att vi
har ett 50-periodiskt växelspänningsnät. Fördelen med växelström
är att man lätt kan ändra spänningen med transformatorer. Vid
transport av elkraft långa sträckor vill man ha hög spänning. Vi
konsumenter vill ha låg spänning.
/KS 2000-03-28
På ett vanligt batteri har du en plus- och en minuspol. Om du kopplar
in en lampa, säger man att strömmen går genom lampan från pluspolen
till minuspolen.
Kopplar du in en lampa i ett väggurtag med växelspänning, kommer
strömmen genom lampan att växla riktning 100 gånger per sekund.
Samma mönster upprepas var 50:e sekund. Vi säger därför att vi
har ett 50-periodiskt växelspänningsnät. Fördelen med växelström
är att man lätt kan ändra spänningen med transformatorer. Vid
transport av elkraft långa sträckor vill man ha hög spänning. Vi
konsumenter vill ha låg spänning.
/KS 2000-03-28
Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism [4728]
Fråga:
Hej!
Jag undrar varför ett batteri tar slut. Vad är det som tar slut,
ström eller spänning.
Hälsningar Elisabeth
/Elisabeth M, Adolfsberg, Helsingborg 2000-02-23
Hej!
Jag undrar varför ett batteri tar slut. Vad är det som tar slut,
ström eller spänning.
Hälsningar Elisabeth
/Elisabeth M, Adolfsberg, Helsingborg 2000-02-23
Svar:
På sätt och vis båda. Mäter man batterispänningen med en voltmeter,
får man ett visst värde (obelastat). Kopplar man nu in en lampa,
sjunker spänningen. Det verkar som om man hade ett motstånd i serie,
som tog en del av spänningen. Så är det faktiskt också. Man kallar
det batteriets inre resistans, eftersom det sitter inne i batteriet.
Det kan man mäta ganska enkelt (men inte med en ohmmeter!).
Vad som händer när batteriet blir dåligt är att spänningen sjunker
och att den inre resistansen ökar. Det sista gör, att man inte kan
dra så mycket ström ur batteriet.
/KS 2000-02-24
På sätt och vis båda. Mäter man batterispänningen med en voltmeter,
får man ett visst värde (obelastat). Kopplar man nu in en lampa,
sjunker spänningen. Det verkar som om man hade ett motstånd i serie,
som tog en del av spänningen. Så är det faktiskt också. Man kallar
det batteriets inre resistans, eftersom det sitter inne i batteriet.
Det kan man mäta ganska enkelt (men inte med en ohmmeter!).
Vad som händer när batteriet blir dåligt är att spänningen sjunker
och att den inre resistansen ökar. Det sista gör, att man inte kan
dra så mycket ström ur batteriet.
/KS 2000-02-24
: Elektricitet-Magnetism [4729]
Fråga:
MOSFET-transistor
Vi tror att vi har förstått att en NMOS-transistor fungerar på detta vis:
Den består av ett P-dopat substrat med två N-dopade öar. Basanslutningen
är isolerad från substratet med ett tunt skikt av kiseloxid.
Om kanalen mellan emittern och kollektorn från början inte har
några elektroner kommer transitstorn att vara självspärrande
när basen har nollpotential. Om en positiv spänning skickas
över basen medför detta att de positiva hålen i substratet
på andra sidan av det tunna skiktet kommer att repelleras.
Det medför att det blir en ström mellan emittern och kollektorn
eftersom substratet anrikas av elektroner.
Vår fråga är:
Varför vandrar inte hålen redan från början så att det bildas
en ström genom transistorn?
/Yvonne R, Mälardalens Högskola, Eskilstuna 2000-02-23
MOSFET-transistor
Vi tror att vi har förstått att en NMOS-transistor fungerar på detta vis:
Den består av ett P-dopat substrat med två N-dopade öar. Basanslutningen
är isolerad från substratet med ett tunt skikt av kiseloxid.
Om kanalen mellan emittern och kollektorn från början inte har
några elektroner kommer transitstorn att vara självspärrande
när basen har nollpotential. Om en positiv spänning skickas
över basen medför detta att de positiva hålen i substratet
på andra sidan av det tunna skiktet kommer att repelleras.
Det medför att det blir en ström mellan emittern och kollektorn
eftersom substratet anrikas av elektroner.
Vår fråga är:
Varför vandrar inte hålen redan från början så att det bildas
en ström genom transistorn?
/Yvonne R, Mälardalens Högskola, Eskilstuna 2000-02-23
Svar:
Den ena av pn-övergångarna kommer att fungera som en backspänd diod.
I en sådan saknas laddningsbärare i själva pn-övergången.
/KS 2000-02-24
Den ena av pn-övergångarna kommer att fungera som en backspänd diod.
I en sådan saknas laddningsbärare i själva pn-övergången.
/KS 2000-02-24
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar