Svar:
För att man ska få en blixt så måste man ha en mycket stor spänning. Blixten eller gnistan kan närmast jämföras med en lavin. Några elektroner börjar röra på sig i det starka elektriska fältet. Dessa elektroner slår sönder atomer så att det blir fler elektroner som i sin tur sätter fart. Det bildas en kanal av joniserad luft och i denna kanal går sedan en mycket stark ström under kort tid. Luften där blixten går värms upp och blir så varm att den lyser. Det är denna uppvärmning som orsakar bullret.

När blixten slår ner så sprider sig strömmen i marken eller i huset om den slår ner där. Denna starka ström kan antända huset genom att det blir varmt på de ställen där strömmen efter blixten går fram.

Försök: Du kan själv göra små blixtar genom att ta av dig en tröja av syntetmaterial och sedan hålla ett spetsigt metallföremål en bit ifrån. Det syns bäst i ett mörkt rum.

Råd: Om du är ute när det åskar så sätt dig på huk med fötterna ihop. Det är viktigt att fötterna är nära varandra annars kan strömmen gå upp i ett ben och ner i det andra om blixten slår ner i närheten.

Fundera: Varför dör fyrbenta djur oftare av blixtnedslag än tvåbenta?
1998-11-10

Svar:
Man kan se hela galaxer som jättemagneter eftersom det ofta finns ett svagt magnetfält i dem. Annars kan man kanske säga att de starkaste magneterna är neutronstjärnorna. Dessa omger sig med mycket starka magnetfält.

Man kan säga att varje atom är en liten magnet. I magnetiska ämnen orienterar sig dessa småmagneter parallellt och samverkar därmed så att hela ämnet blir magnetiskt.

En vanlig spik är inte magnetisk därför att ingen har magnetiserat den. Om man utsätter den för ett starkt magnetfält så blir den magnetisk. I spiken ligger de små "magnetbitarna" inte parallellt utan huller om buller så att de motverkar varandra.
1998-11-11

Svar:
Om strömmen bara går genom vattnet så dör man inte. För att det ska vara farligt så måste strömmen gå in i kroppen och genom kroppen. Om strömmen gårgenom hjärtat så kan den dödliga strömmen vara betydligt mindre än 1 Ampère
och säkringen går inte.

Därför: Ha aldrig med er elapparater i badrummet med undantag för
dem som är avsedda att användas där.

Råd: Sätt in jordfelsbrytare, de bryter strömmen innan den blir
farlig.

Uppgift: Ta reda på hur en jordfelsbrytare fungerar.

Se länk 1 om jordfelsbrytare och länk 2 om mer om elsäkerhet.

1998-11-10

Svar:
Strömmen består av små elektroner som går inne i ledaren och de förbrukas inte utan går tillbaka till strömkällan. Du kan jämföra det med en kedja på cykeln. Kedjans delar förbrukas ju inte, de går bara runt!
1998-11-10

Svar:
Inne i en metall kan elektronerna röra sig ganska fritt. När man ansluter en metalltråd till en spänningskälla så börjar elektronerna röra sig med ökad fart, men efter en liten bit så krockar de med en atom och tappar mycket av sin fart. Sedan upprepas proceduren.

Elektronerna rör sig ungefär som en kula som rullar ner för en bräda full med spikar. Den bromsas hela tiden av krockar.

Försök: Genom krockarna mellan elektroner och atomer blir metallen varm. Tag en kort metalltråd och ett batteri. Led ström genom tråden och känn efter om den blir varm!
1998-11-10

Svar:
I t ex ficklampor och fjärrkontroller till TV:n har man kopplat flera batterier i serie. Man gör det för att få högre spänning. Lampan i ficklampan lyser då starkare.

Pröva: Ta ut batterierna ur en ficklampa eller fjärrkontrollen och se hur de är kopplade. Ligger de "åt varannat håll" eller om de är staplade efter varandra så är de säkert seriekopplade.
1998-11-10

Svar:
När man på 1700- och 1800-talet studerade elektriska strömmar för första gången så bestämde man sig för vad som var + och - och i vilken riktning strömmen går. Det var först långt senare som man upptäckte elektronen och fann att strömmar normalt består av elektroner som rör sig. Då blev det tvärtom med riktningen men man brydde sig inte om att ändra!
1998-11-10

Svar:
Du bör göra klart för Dig hur lampan ser ut inuti. Från "knoppen" längst ner går det en ledare upp till glödtråden. Från denna går det sedan en ledare tillbaks som är i kontakt med metallgängan.

För att lampan ska lysa ska det gå en ström genom dessa ledare och genom glödtråden. Du ska ansluta ena polen på batteriet till "knoppen" och den andra till "gängan".

Undersök noga hur glödlampan ser ut inuti, använd gärna ett förstoringsglas. Testa med olika batterier och koppla på olika sätt.
1997-03-20

Svar:
Jag utgår från att Du cyklar och har satt på ljuset som drivs av dynamon. Inne i dynamon finns en magnet som snurrar när Du trampar. Då blir det ström i spolar som finns nära den snurrande magneten. Det är denna ström som går genom lampan och får den att lysa.
1997-03-20

Svar:
Det är en bra fråga Du ställer. För det första är det inte säkert att blixten går ner. Den går också uppåt ibland, och dessutom är det många
blixtar som gårmellan två moln och alltså aldrig "slår ner".

Precis som Du säger så går blixten i en "knyckig" bana. Man kan se om en blixt har gått uppåt eller nedåt på det sätt den harförgrenat sig. Den förgrenar sig "framåt" i sin bana. Ser blixten ut som ett träd har den gått nerifrån och upp. Ser den ut som ett upp och nedvänt träd har dengått åt det andra hållet.

Det är ett ganska komplicerat förlopp som sker när blixten "slår ner".
Först bildas en ledande kanal som sedan leder strömmen en kort tid. Kanalen byggsupp i steg om ca 50 m under ca 0,05 ms. Under dessa steg bildas en rak
kanal. Nästa steg sker sedan i en annan riktning som är lättast för blixten. På dettasätt uppkommer "hörnen" i sick-sack-mönstret. Vid dessa tillfällen kan
även blixten förgrena sig.

Läs: I Nationalencyklopedin kan Du läsa mer om åska och se fina bilder.
1998-11-15