Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
414 frågor / svar hittades
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3824]
Fråga:
Jag skulle vilja veta hur den elektriska ålen kan producera så hög spänning utan att all laddning leds ut i vattnet?
Hur är ålens celler uppbyggda?
Tack på förhand/Tobbe
/Tobbe S, Värmdö Gymnasium, Skärholmen 1999-10-07
Jag skulle vilja veta hur den elektriska ålen kan producera så hög spänning utan att all laddning leds ut i vattnet?
Hur är ålens celler uppbyggda?
Tack på förhand/Tobbe
/Tobbe S, Värmdö Gymnasium, Skärholmen 1999-10-07
Svar:
Också våra muskelceller alstrar spänningar, men inte mer än 0.1 V.
Genom att &34;seriekoppla&34; många muskelceller kan den elektriska
ålen alstra höga spänningar, flera hundra volt.
Också våra muskelceller alstrar spänningar, men inte mer än 0.1 V.
Genom att &34;seriekoppla&34; många muskelceller kan den elektriska
ålen alstra höga spänningar, flera hundra volt.
Slå på elektriska organ i Nationalencyklopedin
!
/KS 2000-03-29
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3851]
Fråga:
Eftersom jorden har två poler med tillhörande magnetfält! finns det då inget sätt att utvinna energi ur detta &34;system&34;. Jag tror att Nikolai Tesla var inne på denna idé för ca 100 år sedan men &34;glömts&34; bort-eller? Något för framtida energikris..
/Robin E, Försvarshögskolan, Stockholm 1999-10-11
Eftersom jorden har två poler med tillhörande magnetfält! finns det då inget sätt att utvinna energi ur detta &34;system&34;. Jag tror att Nikolai Tesla var inne på denna idé för ca 100 år sedan men &34;glömts&34; bort-eller? Något för framtida energikris..
/Robin E, Försvarshögskolan, Stockholm 1999-10-11
Svar:
Knappast någon lösning för jordens energiförsörjning. Däremot kan
det vara intressant för satelliter. En del försök har gjorts, tyvärr rätt misslyckade. Den långa tråd som skulle ge ström
genom induktion gick av.
/KS 2000-03-30
Knappast någon lösning för jordens energiförsörjning. Däremot kan
det vara intressant för satelliter. En del försök har gjorts, tyvärr rätt misslyckade. Den långa tråd som skulle ge ström
genom induktion gick av.
/KS 2000-03-30
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism, Materiens innersta-Atomer-Kärnor - värmeöverföring/transport [3874]
Fråga:
Kan ni ge mig en enkel och bra förklaring på varför vissa metaller leder värme bättre än andra? Inte bara att när en metall har högre värmekonduktivitet leder den värme bättre, utan varför.
/Sara W, Lärarhögskolan, Göteborg 1999-10-14
Kan ni ge mig en enkel och bra förklaring på varför vissa metaller leder värme bättre än andra? Inte bara att när en metall har högre värmekonduktivitet leder den värme bättre, utan varför.
/Sara W, Lärarhögskolan, Göteborg 1999-10-14
Svar:
Värmeledning är en term inom fysiken som betyder att värme kan förflytta sig genom att ledas i ett material utan att själva materialet flyttar på sig.
Det går tyvärr inte att ge ett enkelt svar på detta. I en metall finns fria elektroner, alltså elektroner som inte är bundna till någon atom. De rör sig hastigt fram och tillbaka i metallbiten, och det
är dessa elektroner som i huvudsak svarar för metallens ledningsförmåga,
både värmeledning och elektrisk ledning. Som man kan ana av detta,
är en metall som är god elektrisk ledare också god värmeledare och
tvärt om. (SeThermal_conductivityElectrical_conductivity , Wiedemann–Franz_law )
Detta
samband gäller inte vid låga temperaturer (under den så kallade
Debye-temperaturen).
Storleken på ledningsförmågan har att göra med att elektronerna
också reagerar med atomerna i kristallgittret, och det är ett
mera invecklat problem.
Det går tyvärr inte att ge ett enkelt svar på detta. I en metall finns fria elektroner, alltså elektroner som inte är bundna till någon atom. De rör sig hastigt fram och tillbaka i metallbiten, och det
är dessa elektroner som i huvudsak svarar för metallens ledningsförmåga,
både värmeledning och elektrisk ledning. Som man kan ana av detta,
är en metall som är god elektrisk ledare också god värmeledare och
tvärt om. (Se
Detta
samband gäller inte vid låga temperaturer (under den så kallade
Debye-temperaturen).
Storleken på ledningsförmågan har att göra med att elektronerna
också reagerar med atomerna i kristallgittret, och det är ett
mera invecklat problem.
Exempel på goda ledare: Silver, koppar.
Exempel på dåliga ledare: Järn, Bly.
Se
Se vidare
/KS/lpe 2000-03-29
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [3935]
Fråga:
Hej! jag undrar lite över det där experimentet med microvågsugnen och glödlamporna som visades i fysikresan program 4 tror jag att det var min mamma såg det och demonstrerade med micron men jag vill gärna veta HUR glödlamporna kunde lysa i vattnet, det uppstod väl elektricitet på något vis och isåfall hur? och varför lyste den TRASIGA lampan?!
/emmi l, mogaskolan, svenljunga 1999-10-25
Hej! jag undrar lite över det där experimentet med microvågsugnen och glödlamporna som visades i fysikresan program 4 tror jag att det var min mamma såg det och demonstrerade med micron men jag vill gärna veta HUR glödlamporna kunde lysa i vattnet, det uppstod väl elektricitet på något vis och isåfall hur? och varför lyste den TRASIGA lampan?!
/emmi l, mogaskolan, svenljunga 1999-10-25
Svar:
Den trasiga funkar lika bra som den hela. Se nedan!
/KS 1999-10-26
Den trasiga funkar lika bra som den hela. Se nedan!
/KS 1999-10-26
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3938]
Fråga:
Vi läser för tillfället om det jordmagnetiska fältet, och i en film vi såg, fick vi reda på att var 500 000'e år byter jorden polaritet (sydpol blir nordpol och vice versa). Nu undrar vi hur denna växling sker. Minskar magnetfältet i styrka tills det når noll, för att sedan öka igen och då har polerna bytt plats, eller hur sker det?
/Åsa F, Sandagymnasiet, Huskvarna 1999-10-26
Vi läser för tillfället om det jordmagnetiska fältet, och i en film vi såg, fick vi reda på att var 500 000'e år byter jorden polaritet (sydpol blir nordpol och vice versa). Nu undrar vi hur denna växling sker. Minskar magnetfältet i styrka tills det når noll, för att sedan öka igen och då har polerna bytt plats, eller hur sker det?
/Åsa F, Sandagymnasiet, Huskvarna 1999-10-26
Svar:
Det här är ett omdiskuterat problem. I vissa fall verkar det som om polerna vandrar. Tidsförloppet är ungefär 1000 år. I andra fall verkar det vara mera komplicerat.
Det här är ett omdiskuterat problem. I vissa fall verkar det som om polerna vandrar. Tidsförloppet är ungefär 1000 år. I andra fall verkar det vara mera komplicerat.
Sedan är det inte precis 500000 år mellan bytena, utan tiden varierar kraftigt.
/KS 1999-10-26
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3943]
Fråga:
Vad är det som avgör en generators effekt? (hur många volt och hur mycket spänning den alstrar)
/Camilla W, Rudbecksskolan, Örebro 1999-10-27
Vad är det som avgör en generators effekt? (hur många volt och hur mycket spänning den alstrar)
/Camilla W, Rudbecksskolan, Örebro 1999-10-27
Svar:
Effekten är strömmen gånger spänningen.
Effekten är strömmen gånger spänningen.
Räkna ut: strömmen genom en 60 W lampa!
/KS 1999-10-27
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism - faradaybur [3949]
Fråga:
Om bilen fungerar som Faradays bur, varför kan man då använda mobiltelefonen i bilen och ta emot samtal?
/Martina Z, Komvux, Strängnäs 1999-10-28
Om bilen fungerar som Faradays bur, varför kan man då använda mobiltelefonen i bilen och ta emot samtal?
/Martina Z, Komvux, Strängnäs 1999-10-28
Svar:
Intressant fråga! Det har med våglängden att göra. Karakteristiska våglängder för de elektromagnetiska fenomen som har med åska och blixt
att göra är 100 - 1000 m. Man hör blixten bra på radio på mellanvåg,
AM kanske 300 m. Tittar man på en bil med så långa vågor, verkar bilen
vara en obetydlig prick, några fönster ser man inte. Fönster som man
inte ser kan man inte ta sig igenom.
Mobiltetefonens
radiovågor har en våglängd på ungefär 30 cm. Dessa vågor tar sig ganska lätt
igenom fönstren. På FM-bandet (3 m) kan man använda en vanlig radio
inne i en bil, men mottagningen blir betydligt sämre än utanför.
Så ungefär där går gränsen.
/KS 2000-03-30
Intressant fråga! Det har med våglängden att göra. Karakteristiska våglängder för de elektromagnetiska fenomen som har med åska och blixt
att göra är 100 - 1000 m. Man hör blixten bra på radio på mellanvåg,
AM kanske 300 m. Tittar man på en bil med så långa vågor, verkar bilen
vara en obetydlig prick, några fönster ser man inte. Fönster som man
inte ser kan man inte ta sig igenom.
Mobiltetefonens
radiovågor har en våglängd på ungefär 30 cm. Dessa vågor tar sig ganska lätt
igenom fönstren. På FM-bandet (3 m) kan man använda en vanlig radio
inne i en bil, men mottagningen blir betydligt sämre än utanför.
Så ungefär där går gränsen.
/KS 2000-03-30
Fråga:
Läste frågan "Om bilen fungerar som Faradays bur (fråga 3949 nedan), varför kan man då använda mobiltelefonen i bilen och ta emot samtal?"
och svaret därtill. Bilens fönster är stora för mobiltelefonens vågor men det är inte hålen i gallret i luckan till en mikrovågsugn. Jag har testat (med ugnen avstängd) och telefonen har i stort sett lika bra mottagning inne i ugnen som utanför.
Dessutom är telefonens vågor LÄNGRE än de vågor ugnen arbetar med så de borde i så fall stoppas ännu bättre. Ugnens hölje släpper ju inte igenom mikrovågorna som skall värma maten. Nästan inte alls i alla fall... Kan förresten gnistöverslag, som blixten mätas i termer av våglängd? De radiovågor från blixten som stör AM-mottagare är ju inte det samma som själva blixten.
/Olof P, Lite olika, Kalmar 1999-11-02
Läste frågan "Om bilen fungerar som Faradays bur (fråga 3949 nedan), varför kan man då använda mobiltelefonen i bilen och ta emot samtal?"
och svaret därtill. Bilens fönster är stora för mobiltelefonens vågor men det är inte hålen i gallret i luckan till en mikrovågsugn. Jag har testat (med ugnen avstängd) och telefonen har i stort sett lika bra mottagning inne i ugnen som utanför.
Dessutom är telefonens vågor LÄNGRE än de vågor ugnen arbetar med så de borde i så fall stoppas ännu bättre. Ugnens hölje släpper ju inte igenom mikrovågorna som skall värma maten. Nästan inte alls i alla fall... Kan förresten gnistöverslag, som blixten mätas i termer av våglängd? De radiovågor från blixten som stör AM-mottagare är ju inte det samma som själva blixten.
/Olof P, Lite olika, Kalmar 1999-11-02
Svar:
Faradays bur är ett utrymme som är avskärmat från elektriskt fält och elektromagnetisk strålning genom ett elektriskt ledande hölje.
Tack för många värdefulla synpunkter! GSM-telefoner arbetar med en våglängd av 30 cm, alltså jämförbart med bilfönstrena. Det där med
mobiltelefonen i mikrovågsugn var ett intressant experiment. Vi har
upprepat det och kommer till samma resultat. Slutsats: Mikrovågsugnen
är inte någon perfekt faradaybur. Anledningen till att det funkar
är telefonens enorma känslighetsområde, från full signalstyrka ned till en tiomiljontedel. Vi har ringt Ericsson och kollat. Det räcker alltså att en mycket liten bråkdel av signalen läcker in. Det finns
ett fenomen som kallas "skinneffekt" som innebär att vid höga
frekvenser läcker lite mikrovågsstrålning igenom en tunn plåt.
Tack för många värdefulla synpunkter! GSM-telefoner arbetar med en våglängd av 30 cm, alltså jämförbart med bilfönstrena. Det där med
mobiltelefonen i mikrovågsugn var ett intressant experiment. Vi har
upprepat det och kommer till samma resultat. Slutsats: Mikrovågsugnen
är inte någon perfekt faradaybur. Anledningen till att det funkar
är telefonens enorma känslighetsområde, från full signalstyrka ned till en tiomiljontedel. Vi har ringt Ericsson och kollat. Det räcker alltså att en mycket liten bråkdel av signalen läcker in. Det finns
ett fenomen som kallas "skinneffekt" som innebär att vid höga
frekvenser läcker lite mikrovågsstrålning igenom en tunn plåt.
Medges att resonemanget om blixten var förenklat. Det som bestämmer
blixtbanan är en sorts förblixt som utbreder sig ganska långsamt.
Det är de karakteristika våglängderna som denna förblixt känner
av omgivningarna med som är avgörande. Se vidare nedan!
/KS 2000-03-30
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism [3981]
Fråga:
Hej! Jag undrar om det går att på ett enkelt sätt omvandla en likström till en växelström! Tex, om man vill integrera ett batteri direkt till elsystemet i en villa.
/Ola A, Thomasgymnasiet, Saltsjöbaden 1999-11-08
Hej! Jag undrar om det går att på ett enkelt sätt omvandla en likström till en växelström! Tex, om man vill integrera ett batteri direkt till elsystemet i en villa.
/Ola A, Thomasgymnasiet, Saltsjöbaden 1999-11-08
Svar:
Det enklaste sättet är att köpa en så kallad växelriktare. En sådan
som omvandlar 12 V likspänning till 230 V 50 Hz växelspänning,
och som klarar 100 W uteffekt kostar ungefär 1500 kr.
Det enklaste sättet är att köpa en så kallad växelriktare. En sådan
som omvandlar 12 V likspänning till 230 V 50 Hz växelspänning,
och som klarar 100 W uteffekt kostar ungefär 1500 kr.
För lite högre effekter kan man tänka sig en motorgenerator,
alltså en likströmsmotor som driver en växelströmsgenerator.
ABB tillverkar ju utrustning för överföring av högspänd likström.
Den ska ju sedan omvandlas till växelspänning igen. Det gör man med hjälp av tyristorer. Här rör det sig om riktigt höga effekter, kanske 1000 MW.
/KS/lpe 2000-03-30
Fråga:
Hemma hos familjen Svensson kläs julgranen då man upptäcker att det saknas en lampa till de 16 elektriska ljusen i julgranen. Julstämningen är hotad. Den trettonårige sonen föreslår snabbt att de skall ta en av lamporna från den sjuarmade elektriska ljusstaken - hellre gran än ljusstake. "lugna dig nu lillebror", säger hans äldre syster just studerat ellära i fysiken på NV- programmet. "Jag skall först tänka efter vad som händer om vi gör så. Jag börjar med att se efter vad det står stämplat på lamporna. på julgranslamporna står det 14 V, 3W och på lamporna till ljusstaken står det 34 V, 0,1 A. Nu skall vi jämföra ström, effekt och resistans i de olika lamptyperna då de lyser", säger hon och sätter sig ned med papper och penna .
a Bestäm storheter (ström, effekt och resistans) för de båda lamptyperna.
Nu byter jag lampor skrek lillebror otåligt. Det kan väl inte hända något farligt när det är 16 ljus i granen och bara 7 i ljusstaken. "Nej det är nog bäst att du låter bli det" säger storasyster "för om du gör det tror jag att ljusstakens lampa går sönder och då har vi varken gran eller ljusstake".
b Har storasyster rätt?
Förklara med hjälp av beräkningar hur hon kunde dra den
slutsats hon gjorde eller visa att hon har fel.
/ebtisam h, malmö 1999-11-11
Hemma hos familjen Svensson kläs julgranen då man upptäcker att det saknas en lampa till de 16 elektriska ljusen i julgranen. Julstämningen är hotad. Den trettonårige sonen föreslår snabbt att de skall ta en av lamporna från den sjuarmade elektriska ljusstaken - hellre gran än ljusstake. "lugna dig nu lillebror", säger hans äldre syster just studerat ellära i fysiken på NV- programmet. "Jag skall först tänka efter vad som händer om vi gör så. Jag börjar med att se efter vad det står stämplat på lamporna. på julgranslamporna står det 14 V, 3W och på lamporna till ljusstaken står det 34 V, 0,1 A. Nu skall vi jämföra ström, effekt och resistans i de olika lamptyperna då de lyser", säger hon och sätter sig ned med papper och penna .
a Bestäm storheter (ström, effekt och resistans) för de båda lamptyperna.
Nu byter jag lampor skrek lillebror otåligt. Det kan väl inte hända något farligt när det är 16 ljus i granen och bara 7 i ljusstaken. "Nej det är nog bäst att du låter bli det" säger storasyster "för om du gör det tror jag att ljusstakens lampa går sönder och då har vi varken gran eller ljusstake".
b Har storasyster rätt?
Förklara med hjälp av beräkningar hur hon kunde dra den
slutsats hon gjorde eller visa att hon har fel.
/ebtisam h, malmö 1999-11-11
Svar:
Storasyster har rätt, lampan kommer lysa med starkt sken en kort stund,
och sedan gå sönder. Eftersom det är en trevlig räkneövning som kan
lösas på flera olika sätt, överlämnar vi uppgiften till den som läser
det här.
/KS 1999-11-11
Storasyster har rätt, lampan kommer lysa med starkt sken en kort stund,
och sedan gå sönder. Eftersom det är en trevlig räkneövning som kan
lösas på flera olika sätt, överlämnar vi uppgiften till den som läser
det här.
/KS 1999-11-11
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar