619 frågor / svar hittades
När man kör bil en solig sommardag blir den kall på grund av fartvinden (vilket jag antar är friktionen). När en rymdsond kommer in i vår atmosfär brinner den upp på grund av friktionen. Vad beror det på att det blir kallt vid låga farter och varmt vid höga? Finns det någon gräns när det varken blir varmt eller kallt?
1997-09-05
Bra fråga! Om du sticker ut handen genom bilrutan en sommardag så kyls handen. Detta beror på att luften har lägre temperatur än huden. Genom fartvinden förstärks effekten. När det inte blåser så bildas ett skikt av stillastående luft runt handen som isolerar mycket bra. Fartvinden förhindrar att sådana skikt bildas och kyleffekten blir därmed mycket större. Det är alltså inte friktionen som kyler handen - friktion finns där också, men den har väldigt liten effekt jämfört med de andra faktorerna.
En rymdsond som kommer in i atmosfären har en mycket högre fart än bilen. I detta fall är det friktionsvärme som uppstår på grund av luftmotståndet.
1998-11-04
Varför används bly i reaktorer för att avskärma strålning?
1997-09-16
Både beta- och gammastrålning stoppas genom att atomer absorberar strålningsenergin. Sannolikheten för att strålningen ska absorberas av en atom ökar kraftigt med atomens vikt. Bly är ett av de ämnen som har högst atomnummer (väger mest) och som det finns gott om i naturen.
Försök På skolan finns säkert radioaktiva preparat och detektorer. Jämför själv absorptionsförmågan hos bly-, järn- och aluminiumplattor. Du kan också pröva biologiskt material som t ex blad, korvskivor ...
1998-11-04
Är det farligt att titta på datorn varje dag, för det brukar jag göra !
1997-10-03
Nej. Om Du inte sitter mer än 6 timmar om dagen framför datorn är det knappast farligt.
1998-11-04
Vi är två killar från Gävle som skulle vilja veta
lite information om de fyra elementen t ex vem som kom på teorin
och när. Vi har försökt leta efter information utan bra
resultat. Vi skulle vara väldig tacksamma för svar.
1997-10-03
De fyra elementen ingick i den naturvetenskap som fanns i det antika
Grekland. Elementen var jord, vatten, eld och luft.
Läs: Slå upp ordet elementlära i Nationalencyklopedin
.
1997-03-20
När man ska värma sitt tevatten på morgonen har man ett val att göra. Antingen kan man värma i mikron eller på spisen, med olika resultat. När man värmer vattnet på spisen, och sedan stoppar ner sin lilla tepåse blir det helt vanligt te, varken mer eller mindre. Men, i "mikrovattnet" händer konstiga saker. När man släpper ner påsen börjar det bubbla och skumma, och den flyter upp till ytan. Sen bildas det skum på ytan.
Förklara!
1997-09-22
Uppvärmningen på spisen och i mikrovågsugnen sker på helt olika sätt. På spisen tillföres värme genom ledning till kastrullen som sedan värmer vattnet. Det bildas då strömningar i kastrullen. Sådan strömning brukar kallas konvektion (virvelströmning).
I mikrovågsugnen tillföres energi till vattnet genom att mikrovågorna absorberas (= tas upp) av vattenmolekylerna. Vattnet kommer att värmas upp inifrån eftersom mikrovågorna kan tränga in en bit innan de absorberas. Dessutom går uppvärmningen mycket snabbare i mikron.
Vid uppvärmning och kokning frigöres gaser som är lösta i vattnet. I spisvattnet störs jämvikten mellan vätska och gas av strömningen. Gasen frigöres vilket vi ser som små bubblor. I vattnet som är värmt i mikron finns gaserna kvar eftersom det vattnet är stilla. När Du stoppar ner tepåsen i mikrovattnet frigöres de lösta gaserna.
Försök Ta och häll en droppe karamellfärg i en kastrull med vatten och koka upp vattnet. Studera vätskeströmmarna i kastrullen!
Försök Tag två glas med vatten, ett som är värmt på spisen och ett som varit i mikron. Rör om med en tesked i de båda glasen. Ser Du någon skillnad?
1999-06-27
Jag har märkt att man, då man ska mäta upp en bestämd volym av tex. vatten med hjälp av olika behållare, brukar få mindre i dom med hög radie. Kollade upp vattnets densitet i aktuell temperatur och aktuell volym (20ml) skulle det väga ca 19.99 gr. När jag fyllde en pippet upp till 20 ml strecket var vikten av vattnet ca 19.95 gr. Detsamma med ett annat smalt mätinstrument som jag inte kommer ihåg vad det heter. När jag sedan fyllde bredare behållare till 20 ml strecket (mätkolv, beaker etc.) var vikten lägre (ca 19.0-19.5gr). Det verkar alltså som om man gissar mer exakt med hjälp av smala mätinstrument och att man har en tendens att ta för lite om man har breda. Vad är förklaringen till detta? Har det något med ytspänningen att göra? Förklara gärna så detaljerat som möjligt!!!
1997-09-29
Den enda förklaringen jag kan komma på är att man mäter noggrannare med smala kärl eftersom avståndet mellan skalstrecken blir större för dessa. Dessutom upptar den del av vattnet som buktar upp vid glaset en mindre volym i de smalare rören.
1999-06-27
Hur kommer det sig att SI-systemets grundenheter är just de som de är?
Hastighet, som mäts i m/s är ju ingen grundenhet eftersom den bygger på enheterna 1m och 1s, men de flesta grundenheterna bygger ju på andra grundenheter. Man använder ju tex 1 N och 1 m för att definera 1 Ampere.
I så fall borde väl 1 s och 1 kg vara SI-systemets enda grundenheter?
1997-09-29
Teoretiskt sätt kan man göra som Du säger; man kan mäta alla sträckor i tid, lämpligen genom att ange den tid som ljuset behöver för att färdas den sträckan. Det skulle emellertid bli ganska opraktiskt. Det är praktiskt lämpligt att ha de grundenheter vi har.
1999-06-27
Varför försvinner kolsyran då man sätter en sockerbit i läsk?
1997-10-07
Det finns två effekter.
Den ena beror på att när man lägger ner något i läskedrycken så frigörs koldioxidbubblor (kolsyra får man genom att lösa koldioxid i vatten).
Försök Stoppa ner en sked i ett glas med läsk. Var bildas bubblorna?
För att bubblor ska bildas så bör det finnas någon som startar processen. Detta sker ofta vid ytor. Sockerbiten är bra för detta eftersom den har en skrovlig yta.
Den andra effekten är att när sockret löses i läsken så förskjuts jämvikten för kolsyran, man kan säga att när sockermolekylerna finns i vattnet så finns det mindre plats för kolsyran.
1998-11-04
Finns det sten som flyter?
1997-10-07
Det finns en sorts sten med mycket hål i som kallas för pimpsten. Denna "sten" flyter, eftersom alla de små hålen innehåller luft.
1998-11-04
Vilka konsekvenser får hastigheten på människan?
1997-10-07
Inga. Enligt relativitetsteorin finns det ingen skillnad på att röra sig eller vara stilla. Om Du till exempel åker i ett flygplan med konstant hastighet,1000 km/h, så märker inte kroppen detta på något sätt. Det man kan påverkas av är kraftig acceleration, alltså hastighetsökning eller inbromsning.
1998-11-04
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar