Svar:
Einstein studerade vid den tekniska högskolan i Zürich.
1999-06-27

Svar:
Frågan behandlar ett fenomen som brukar kallas för hydrauliskt språng. Det finns flera exempel på sådana. Det kanske mest spektakulära är de vågor, "river bores ", som uppträder nära mynningen i floder där tidvattnet är högt. Denna våg rör sig som ett meterhögt språng flera kilometer uppför floden när högvattnet kommer.

Försök: Slå på vattenkranen hemma i köket och studera fenomenet som beskrivs i frågan. Det är uppenbart att vattnet strömmar mycket fort i ett tunt skikt radiellt ut tills språnget börjar. Därefter så blir strömingen mycket långsammare. Det finns ingen bra teori för detta så det är svårt att ge en enkel förklaring. Enligt undersökningar gjorda vid "Center for Chaos and Turbulence Studies" vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn så uppstår det en virvel bakom språnget. När man ökar flödet så kan denna virvel bli instabil och övergå i en dubbelvirvel. Vidare så kan språnget ha olika form, både cirkulär och olika regelbundna månghörningar.

Försök: Detta fenomen är mycket väl lämpat för egna studier, till exempel i ett specialarbete. Tillverka då en ordentlig försöksuppställning där man kan variera olika parametrar och där vattnet kan flöda fritt ut en längre sträcka än hemma i kökshon.
På denna websidan nedan beskrivs forskningsresultat om detta fenomen.

1999-06-27

Svar:
I princip kan du hoppa upp från hissgolvet innan detta når marken. Din hastighet relativt jorden kommer då att vara mindre än om du står still i hissen. Du kommer att landa mjukare men du kommer säkert att slå dig ändå så pröva inte!

Kommentar 1: Om du kan hoppa en meter och hissen faller från 10 meter kan du säkert förstå att ditt hoppande gör mycket liten skillnad!

Kommentar 2: Det är inte så lätt att hoppa från hissgolvet eftersom man är tyngdlös inne i en fritt fallande hiss.
/GO 1997-03-20

Svar:
Eftersom man inte kan färdas fortare än ljuset så är frågan ofysikalisk. För att färdas bakåt i tiden så krävs andra mer sofistikerade idéer. Även om det tycks vara så att teorin kan ge möjlighet till tidsresor bakåt i tiden så är det nog troligt att det inte går, åtminstone inte i praktiken.
1999-06-27

Svar:
Jag har inte funnit någon "formelsamling" på nätet. Enligt min åsikt så läggs det allt för mycket vikt vid formler i fysiken. Det är viktigare att förstå begreppen och deras innebörd. Kan man det så blir formelhanteringen mer eller mindre självklar. Lär dig grunderna och fundera mer och ägna dig inte åt "ren formelräkning" är mitt personliga råd!
1997-03-20

Svar:
Naturligtvis kan man utgå från rymdfarkosten istället men det är en avgörande fysikalisk skillnad mellan den som är på rymdfarkosten och den som är kvar på jorden. Skillnaden består i att rymdfarkosten accelererar både när den startar och när den vänder medan jorden kan, åtminstone i detta sammanhang, betraktas som stillastående.
1997-03-20

Svar:
Precis som Du säger så utgår man från den speciella relativitetsteorin när man konstruerar den allmänna teorin. En klocka till exempel går i den takt som en klocka i ett inertialsystem med samma hastighet skulle göra. Däremot så måste man införa helt nya hypoteser i den nya teorin. Den nya bygger på den gamla men kan inte härledas ur den.
1999-06-27

Svar:
Det var ett mycket bra program i dansk TV. Det danska ordet orm betyder mask och vi brukar säga maskhål på svenska. Ett maskhål kan liknas vid ett ihåligt öra som finns på en kaffekopp. Detta hål finns i den fyrdimensionella rumtiden som den framställs i den allmänna relativitetsteorin. De paradoxer som du talar om är väldigt spännande att analysera. Antag att du kommer att tillverka en tidsmaskin och åka tillbaks till trettiotalet för att där möta Hitler. Men då har du ju mött Hitler redan och du har inte slagit ihjäl honom. Det som har hänt det har hänt. Förmodligen är det så att en tidsmaskin inte tillåter resor längre tillbaks i tiden än den tidpunkt då den blev färdigställd. På fråga två har jag inget definivt svar men om en tidsmaskin kan tillverkas så förmodar jag att det inte finns några restriktioner av denna typ. Ett roligt argument mot tidsmaskiner är att eftersom vi inte möter turister från framtiden så går det inte att konstruera sådana.
1997-03-20

Svar:
Atomerna påverkas inte alls. Om man ser på föremålet utifrån när det far förbi så är det kortare i rörelseriktningen. Om man däremot följer med i rörelsen så ser man ingen förändring alls.
1997-03-20

Svar:
I läsken finns det löst koldioxid. Vid ytan sker det ett ständigt utbyte av molekyler mellan luften och vätskan. När vätskan står stilla råder det jämvikt vilket innebär att lika många molekyler lämnar vätskan som löses i läsken. När Du skakar flaskan så blir ytan mellan vätskan och luften mycket större och då lämnar fler molekyler vätskan, gasvolymen blir större och trycket stiger i flaskan.

Försök Sätt tummen i hålet på en öppen läskedrycksflaska och skaka.

1998-11-04