619 frågor / svar hittades
Fråga:
Hur fungerar egentligen Turbo-laddning, kompressorladdning och intercooler till bilmotorer? Ökar dessa effekten på motorn? Är det något att satsa på till min moppe? Den gör knappt 50 nu.
Finns det något bra att läsa om det?
1997-01-20
Svar:
I en motor sugs luften in när kolven går nedåt. Med hjälp av en kompressor eller en turbo så kan man öka trycket på insugningsluften. Cylindern fylls då lättare och effekten stiger. Turbon drivs av de heta avgaserna som passerar en liten turbin, medan en kompressor drivs av motorn direkt. En intercooler kyler insugningsluften eftersom den värms upp av turbon. Oftast är mopedmotorer tvåtaktsmotorer och då fungerar inte en turbo som den gör på en fyrtaktsmotor.
Jag tror inte det finns någon praktisk möjlighet att sätta en turbo på din moped! Den enda litteratur jag kan rekommendera är motortidningar av typ "Teknikens Värld".
/GO 1998-11-06
Fråga:
Jag har en amerikansk kompass från 1964, Vietnamkriget. Den är köpt i Vietnam. På baksidan står det att den innehåller 75 mc H3 och en stor radioaktivsymbol. Den har visserligen självlysande visare men den radioaktiviteten skriver man väl knappast ut? Varför innehåller den i så fall något radioaktivt?
1997-01-20
Svar:
Vi kan inte förstå annat än att den radioaktiva symbolen varnar för den självlysande färgen. Varningen är nog främst riktad till de som ska ta isär och reparera kompassen. Gör inte det! Sådan självlysande färg fanns förr på vanliga klockor men är nu förbjuden. I beteckningen 75 mC H3 står mC förmodligen för milllicurie. H3 betecknar den radioaktiva isotopen tritium.
Försök Leta upp en gammal klocka med självlysande visare och mät radioaktiviteten!
Nino Hjelt skriver såhär till oss: Tritium har ersatt radium i självlysande material, och utsänder betastrålning som absorberas helt av kompasshöljet. Halveringstiden är 12,3 år så det betyder att aktiviteten nog har minskat en hel del. Enheten curie definierades ur aktiviteten på 1 g radium. Curie har ersatts av bequerel som anger antalet sönderfall/sekund.
Tack för hjälpen!
1998-11-06
Fråga:
Badkarsvirveln. I skolan fick vi lära oss att virveln går åt olika håll - på norra jämfört med södra halvklotet. Finns någon studie som verkligen har praktiskt kunna påvisa detta.
1997-03-20
Svar:
Effekten är på tok för liten för att den ska kunna påvisas i experiment. Man har gjort försök men alla har utfallit negativt.
1999-06-27
Fråga:
Jag har en liten fråga: När man kopierar stora svarta ytor på en vanlig xerografisk kopiator så finns det en tendens till att de svarta ytorna på kopian inte blir helt svarta. Varför?
1997-03-20
Svar:
En kopieringsapparat fungerar så att en vals laddas upp. Sedan attraheras kolpartiklar till valsen som därefter trycker på pappret. Jag tror att orsaken till ojämnheterna i svärtan på stora svarta ytor beror på att det är svårt att få en homogen laddning över stora ytor på valsen eftersom laddningarna stöter bort varandra.
1999-06-27
Fråga:
Jag har en fråga som inte är så värst klurig om man har kunskapen. Därför frågar jag nu er: hur får man in blyerts i träpennor?? Min bror och jag har klurat på detta ett bra tag.
1997-03-20
Svar:
Kul fråga! Om du tittar noga på träet på en blyertspenna så ser du att det är hopsatt av två delar. Man tar alltså två halva träpennor, lägger blyertspinnen i mitten och klistrar ihop de två halvorna.
Fundera: När jag var en liten pojke så funderade jag mycket över hur man kunde få in tandkrämen genom det lilla hålet i änden på tuben. Vet du hur man gör?
1997-03-20
Fråga:
Är min uppfattning korrekt vad gäller vintrarna förr och nu? För ca 20- 25 år sedan var det alltid snö på vintern i Östergötland, men sällan i Skåne. Nu är det även sällan snö i Östergötland, dvs "sällan-snö-gränsen" har flyttat norrut? Hur långt norrut är den nu? (enligt någon definition ni gillar)
1997-03-20
Svar:
Snön isolerar på vintern och daggpunkten ger en "barriär" nedåt på sommaren. Jag vet inte om ditt resonemang om "sällan-snö-gränsen" stämmer. Det finns alltid stora fluktuationer i sådana kaotiska system som vädret representerar. Jag har för 16 - 17 år sedan upplevt mycket snörika och kalla vintrar här nere i Skåne som jag aldrig upplevde i min barndom i Östergötland. Man måste ha väldigt lång (i storleksordningen 100 år) och tillförlitlig statistik för att kunna göra någorlunda säkra uttalanden om klimatförändringar.
1999-06-27
Fråga:
Vad är dynamisk viskositet?
1997-03-20
Svar:
Viskositeten är ett mått på hur "trögflytande" en vätska är. Sirap har t ex mycket större viskositet än vatten. Motståndet på en kula som förs genom vätskan beror på viskositeten. Även gaser har en viskositet som vanligtvis ökar med temperaturen. Vanligen säger vi bara "viskositet" (beteckning grekiska "my") men vissa böcker använder ibland benämningen "dynamisk viskositet". Detta för att skilja det från den "kinamatiska viskositeten", vilket definieras som "my"/"rå" (densiteten).
1999-06-27
Fråga:
Då man andas in helium och sedan pratar får rösten ett högre tonläge, man låter som "Kalle Anka" ( jmf dykare som blandar helium och syre i sina tuber istället för luft ). Vad orsakas detta av?
1997-03-20
Svar:
Ljudet har en annan utbredningshastighet i helium.
Fundera: Är farten högre eller lägre i helium?
1997-11-22
Fråga:
Varför talar man om högtryck på sommaren, när det är "fint väder"? Normalt skulle det vara låg tryck vid värmebölja, eftersom varm luft har lägre densitet än kall luft. Vad är det som gör att hårda vindar uppkommer i Sverige?
1997-03-20
Svar:
Bra fråga. Vädret är ett mycket komplicerat, kaotiskt system. Men anta att vi har ett mycket stabilt högtryck på sommaren. Jämför luften i högtrycket med ett kärl fyllt med luft. Om vi värmer luften så minskar densiteten men trycket ändras inte på botten av kärlet eftersom totala massan av luften i kärlet inte ändras. Däremot ökar trycket. Den verkliga atmosfären är som sagt mer komplicerad med vindar, varmfronter, regn osv. Jag tror inte att vindarna är hårdare i Sverige än någon annanstans.
1997-03-20
Fråga:
Tyvärr går jag ej längre på gymnasiet men har en fråga som kanske kunde besvaras ändå. Hur skulle lågan från ex.vis en tändsticka bete sig i ett tyngdlöst tillstånd?
1997-03-20
Svar:
För att en låga ska brinna behövs kontinuerlig syretillförsel. Detta sker genom att de varma förbränningsgaserna, som är lättare än luften, stiger uppåt och luft strömmar in från sidan. I tyngdlöst tillstånd fungerar inte denna transportmekanism så lågan kan inte brinna om man inte tillför syre på annat sätt.
Försök: Låt en burk med ett brinnande ljus falla fritt. Vad händer med lågan?
Fundera: Hur kommer det sig att det är tyngdlöst inne i burken? Alla, även om de slutat skolan, är välkomna att fråga oss!
1999-06-27