Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
620 frågor / svar hittades
Fråga:
Vad består en halogenlampa av (som används i bilar) och hur fungerar den?
/Lotta H, Vimarskolan, Vimmerby 2001-09-26
Vad består en halogenlampa av (som används i bilar) och hur fungerar den?
/Lotta H, Vimarskolan, Vimmerby 2001-09-26
Svar:
Livstiden för en vanlig glödlampa begränsas av att wolframglödtråden
långsamt avdunstar. Tråden blir till slut så tunn och het att den
bränner av.
I en halogenlampa finns lite jod (en halogen) i glaskolven. När en
wolframatom lossnar från glödtråden, förenar den sig med jod, och det
bildas wolframjodid. När denna molekyl kolliderar med den heta glödtråden,
sönderdelas molekylen, och wolframatomen fastnar åter på glödtråden.
Detta gör att man kan hålla högre temperatur på glödtråden, vilket gör
att halogenlampan Har bättre ljusutbyte än en vanlig glödlampa.
Fundera: Man skulle få längre livslängd på en glödlampa genom att
sänka temperaturen på glödtråden. Varför gör man inte det?
/KS 2001-09-26
Livstiden för en vanlig glödlampa begränsas av att wolframglödtråden
långsamt avdunstar. Tråden blir till slut så tunn och het att den
bränner av.
I en halogenlampa finns lite jod (en halogen) i glaskolven. När en
wolframatom lossnar från glödtråden, förenar den sig med jod, och det
bildas wolframjodid. När denna molekyl kolliderar med den heta glödtråden,
sönderdelas molekylen, och wolframatomen fastnar åter på glödtråden.
Detta gör att man kan hålla högre temperatur på glödtråden, vilket gör
att halogenlampan Har bättre ljusutbyte än en vanlig glödlampa.
Fundera: Man skulle få längre livslängd på en glödlampa genom att
sänka temperaturen på glödtråden. Varför gör man inte det?
/KS 2001-09-26
Fråga:
Exakt hur långt är ett dygn, eller hur ofta måste man lägga in en skottsekund ?
/Lars L, CTH, Veberöd 2001-10-01
Exakt hur långt är ett dygn, eller hur ofta måste man lägga in en skottsekund ?
/Lars L, CTH, Veberöd 2001-10-01
Svar:
Vår tidsenhet bestäms ju numera av ett atomur och inte av jordens rotation.
Dygnets längd ökar långsamt och oregelbundet. Kanske 3 gånger per årtionde
lägger man till en skottsekund
(leap second).
/KS 2001-10-02
Vår tidsenhet bestäms ju numera av ett atomur och inte av jordens rotation.
Dygnets längd ökar långsamt och oregelbundet. Kanske 3 gånger per årtionde
lägger man till en skottsekund
(leap second).
/KS 2001-10-02
Fråga:
Jag har en fråga om svarta hål och Wheelers uttryck.
Kan du förklara om hans uttryck &34;Svarta hål har inget hår&34;?
Varför använde han just &34;hår&34; i det?
/Erik H, Vallaskolan, Sala 2001-10-02
Jag har en fråga om svarta hål och Wheelers uttryck.
Kan du förklara om hans uttryck &34;Svarta hål har inget hår&34;?
Varför använde han just &34;hår&34; i det?
/Erik H, Vallaskolan, Sala 2001-10-02
Svar:
Man ska tolka det som att professor Wheeler vill skämta till det lite.
Det var föresten han som införde begreppet svart hål. Det gjorde han
i en artikel i Physics Today 1971.
/KS 2001-10-05
Man ska tolka det som att professor Wheeler vill skämta till det lite.
Det var föresten han som införde begreppet svart hål. Det gjorde han
i en artikel i Physics Today 1971.
/KS 2001-10-05
Fråga:
står M:et för i M-brane theory, egentligen?
/pontus h, göteborgs universitet, göteborg 2001-10-04
står M:et för i M-brane theory, egentligen?
/pontus h, göteborgs universitet, göteborg 2001-10-04
Svar:
M:et i M-teori står faktiskt inte för något särskilt. Ord som Mysteri och
Magic har nämnts, men det är oklart hur M:et har uppkommit.
/KS 2001-10-05
M:et i M-teori står faktiskt inte för något särskilt. Ord som Mysteri och
Magic har nämnts, men det är oklart hur M:et har uppkommit.
/KS 2001-10-05
Fråga:
I ett isolerat system bevaras alltid rörelsemängdsmomentet, som har dimensionen massa x längd^2 / tid. Av ett tidigare svar
framgår att detta skall betrakats som ett
postulat, något som inte kan härledas.
Vad är den närmare innebörden av denna? Är det omöjligt av teoretiska skäl? Att postulat
förekommer inom matematiken är en sak men är
inte fysikens uppgift att försöka förklara verkligheten genom att hitta de mest grund-
läggande naturlagarna? Hur kan man vara säker på att det inte finns någon underliggande lag som förklarar rörelsemängdsmomentets bevarande?
Denna fråga borde vara intimt sammankopplad
med frågan om det går att härleda Plancks
konstant, som ju är misstänkt lik ett bevarat rörelsemängdsmoment (h = energi x tid). Är det något som säger att en tillräckligt klipsk person inte någon gång
i framtiden skulle kunna härleda denna
s k naturkonstant?
/Lars L, Örebro 2001-10-10
I ett isolerat system bevaras alltid rörelsemängdsmomentet, som har dimensionen massa x längd^2 / tid. Av ett tidigare svar
framgår att detta skall betrakats som ett
postulat, något som inte kan härledas.
Vad är den närmare innebörden av denna? Är det omöjligt av teoretiska skäl? Att postulat
förekommer inom matematiken är en sak men är
inte fysikens uppgift att försöka förklara verkligheten genom att hitta de mest grund-
läggande naturlagarna? Hur kan man vara säker på att det inte finns någon underliggande lag som förklarar rörelsemängdsmomentets bevarande?
Denna fråga borde vara intimt sammankopplad
med frågan om det går att härleda Plancks
konstant, som ju är misstänkt lik ett bevarat rörelsemängdsmoment (h = energi x tid). Är det något som säger att en tillräckligt klipsk person inte någon gång
i framtiden skulle kunna härleda denna
s k naturkonstant?
/Lars L, Örebro 2001-10-10
Svar:
Det är ett postulat inom den klassiska mekaniken, och kan sägas vara
ekvivalent med Newtons första lag. Det är alldeles riktigt, att vad som
är postulat i en teori, skulle kunna härledas i en mera omfattande
teori. Det finns teoretiska fysiker som hoppas att den så kallade
M-teorin ska visa sig så omfattande, att allt går att härleda ur den.
/KS 2001-10-15
Det är ett postulat inom den klassiska mekaniken, och kan sägas vara
ekvivalent med Newtons första lag. Det är alldeles riktigt, att vad som
är postulat i en teori, skulle kunna härledas i en mera omfattande
teori. Det finns teoretiska fysiker som hoppas att den så kallade
M-teorin ska visa sig så omfattande, att allt går att härleda ur den.
/KS 2001-10-15
Fråga:
Jag är blivande lärare och har just nu min slutpraktik i år 3.
Barnen och jag håller på att ta reda på svar på barnens egna frågor
om vatten och här kommer några kluriga, som jag varken kan ge ett
enkelt och bra svar på, eller bra experiment som konkretiserar
svaret för eleverna.
Jag är blivande lärare och har just nu min slutpraktik i år 3.
Barnen och jag håller på att ta reda på svar på barnens egna frågor
om vatten och här kommer några kluriga, som jag varken kan ge ett
enkelt och bra svar på, eller bra experiment som konkretiserar
svaret för eleverna.
a) Varför är vatten genomskinligt?
b) Om man spiller vatten på en varm platta så åker vattnet runt på plattan.
Varför då?
/Åsa C, Himnaskolan, Linköping 2001-10-11
Svar:
a) Vatten är genomskinligt därför att det inte finns något absorptionsband
inom det synliga området. Alldeles sant är detta inte, kolla svaret
nedan.
b) Om man droppar vatten på en kokplatta som är strax över
100 oC kokar det bort på sekunder. Om kokplattan är
200 oC eller varmare tar det mer än en minut innan
droppen är borta. Detta kallas Leidenfrostfenomenet (seLeidenfrost_effect ) och det beror på att det bildas en tunn film av vattenånga, som lyfter upp vattendroppen, så att den inte är i kontakt med plattan, se nedanstående figur.
Alltså:
1 en lite svalare kokplatta - kontakt mellan vattendroppen och plattan - vattendroppen avdunstar snabbt
2 en varm kokplatta - droppen svävar på en "kudde" av vattenånga - vattendroppen avdunstar långsamt
a) Vatten är genomskinligt därför att det inte finns något absorptionsband
inom det synliga området. Alldeles sant är detta inte, kolla svaret
nedan.
b) Om man droppar vatten på en kokplatta som är strax över
100 oC kokar det bort på sekunder. Om kokplattan är
200 oC eller varmare tar det mer än en minut innan
droppen är borta. Detta kallas Leidenfrostfenomenet (se
Alltså:
1 en lite svalare kokplatta - kontakt mellan vattendroppen och plattan - vattendroppen avdunstar snabbt
2 en varm kokplatta - droppen svävar på en "kudde" av vattenånga - vattendroppen avdunstar långsamt
Fråga:
hej! Vi håller på med röntgen på fysiken,
och vi undrar vilka biverkningar man kan få
av röntgen!
Tack på förhand!
MVH malin
/malin a, videdal, malmö 2001-10-15
hej! Vi håller på med röntgen på fysiken,
och vi undrar vilka biverkningar man kan få
av röntgen!
Tack på förhand!
MVH malin
/malin a, videdal, malmö 2001-10-15
Fråga:
Hej,
Jag har en fråga om prefix. Jag såg ert svar på fråga [1673], men såg at
den var från 1998. Jag har sett groucho (10^-30), harpo (10^-27),
harpi (10^27), grouchi (10^30).
Var någonstans bestäms om dessa prefix är offentligt accepterade,
och är de offentligt accepterade?
Tack på förhand
Torbjörn Andersson
/Torbjörn A, Östrabodymnasiet, Uddevalla 2001-10-17
Hej,
Jag har en fråga om prefix. Jag såg ert svar på fråga [1673], men såg at
den var från 1998. Jag har sett groucho (10^-30), harpo (10^-27),
harpi (10^27), grouchi (10^30).
Var någonstans bestäms om dessa prefix är offentligt accepterade,
och är de offentligt accepterade?
Tack på förhand
Torbjörn Andersson
/Torbjörn A, Östrabodymnasiet, Uddevalla 2001-10-17
Svar:
Det är väl någon humoristisk filur som har hittat på dina prefix.
Godkända prefix definieras inom SI-systemet, och de täcker
10-24 - 1024. SI-systemet sköts av
Bureau International des Poids & Mesures i Paris. Den svenska myndigheten är
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås.
De extrema prefixen används ytterst sällan. En enda gång har jag sett
prefixet för 10-24 i bruk. Det var när man angav
toppkvarkens livstid till 0.3 yoctosekunder.
/KS 2001-10-17
Det är väl någon humoristisk filur som har hittat på dina prefix.
Godkända prefix definieras inom SI-systemet, och de täcker
10-24 - 1024. SI-systemet sköts av
Bureau International des Poids & Mesures i Paris. Den svenska myndigheten är
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås.
De extrema prefixen används ytterst sällan. En enda gång har jag sett
prefixet för 10-24 i bruk. Det var när man angav
toppkvarkens livstid till 0.3 yoctosekunder.
/KS 2001-10-17
Fråga:
Vi håller på med meteorologi och jag undrar hur dimma bildas?
/Annika N, Kumla skola, Tyresö 2001-10-21
Vi håller på med meteorologi och jag undrar hur dimma bildas?
/Annika N, Kumla skola, Tyresö 2001-10-21
Svar:
Dimma består ju av små vattendroppar. Dimma bildas när fuktig luft kyls.
Det kan ske med kallt vatten eller när marken kyls en kall klar natt.
I alldeles ren luft är dimbildning svårare, men i praktiken finns
alltid partiklar i luften som kan tjäna som kondensationskärnor (på dess
börjar vattnet fällas ut). När man andas ut en kall dag bildas dimma
framför munnen. Det är särskilt påtagligt när man andas ut i dieselavgaser.
Där finns massor av små partiklar.
/KS 2001-10-22
Dimma består ju av små vattendroppar. Dimma bildas när fuktig luft kyls.
Det kan ske med kallt vatten eller när marken kyls en kall klar natt.
I alldeles ren luft är dimbildning svårare, men i praktiken finns
alltid partiklar i luften som kan tjäna som kondensationskärnor (på dess
börjar vattnet fällas ut). När man andas ut en kall dag bildas dimma
framför munnen. Det är särskilt påtagligt när man andas ut i dieselavgaser.
Där finns massor av små partiklar.
/KS 2001-10-22
Fråga:
Vad skulle hända om man skickade ut allt kärnavfall och alla kärnvapen ut
i rymden?
/Pelle R, Nya påvelund , Göteborg 2001-10-22
Vad skulle hända om man skickade ut allt kärnavfall och alla kärnvapen ut
i rymden?
/Pelle R, Nya påvelund , Göteborg 2001-10-22
Svar:
Att skicka ut kärnavfall utanför solsystemet skulle vara ett sätt att
definitivt bli av med det. Man kan också tänka sig att skicka in det i solen.
Att bara skicka det i en bana kring solen är ingen bra lösning. Det är stor risk
att det kommer ramla ner här igen.
Det är två problem med denna id&233. Dels är det dyrt, dels finns en risk att
raketutskjutningen misslyckas, med förfärliga följder.
/KS 2001-10-22
Att skicka ut kärnavfall utanför solsystemet skulle vara ett sätt att
definitivt bli av med det. Man kan också tänka sig att skicka in det i solen.
Att bara skicka det i en bana kring solen är ingen bra lösning. Det är stor risk
att det kommer ramla ner här igen.
Det är två problem med denna id&233. Dels är det dyrt, dels finns en risk att
raketutskjutningen misslyckas, med förfärliga följder.
/KS 2001-10-22
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar