Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
619 frågor / svar hittades
Gymnasium: Blandat [1607]
Fråga:
Hej! Under hela mitt liv har jag undrat en sak men aldrig fått ett svar jag är nöjd med. Jag har frågat fysikkärare, kemilärare och andra personer. Jag har provat nästan allt. Därför vänder jag mig nu till er i hopp om ett bra svar på min fråga. Frågan lyder: Vad är eld? Vad händer med atomerna och molekylerna? Vad spelar syret för roll? Vad är det man ser när man tittar på en låga/eld? Varför kan det brinna och hur antänds saker?
/Thomas N, Palmcrantzskolan, Östersund 1998-10-20
Hej! Under hela mitt liv har jag undrat en sak men aldrig fått ett svar jag är nöjd med. Jag har frågat fysikkärare, kemilärare och andra personer. Jag har provat nästan allt. Därför vänder jag mig nu till er i hopp om ett bra svar på min fråga. Frågan lyder: Vad är eld? Vad händer med atomerna och molekylerna? Vad spelar syret för roll? Vad är det man ser när man tittar på en låga/eld? Varför kan det brinna och hur antänds saker?
/Thomas N, Palmcrantzskolan, Östersund 1998-10-20
Svar:
Vid en förbränning så sker en kemisk reaktion, normalt mellan två gaser varav den ena är syre. Vid förbränningen frigöres energi vilket medför att gaserna blir väldigt varma. Varma gaser sänder ut ljus.
/GO 1998-11-05
Vid en förbränning så sker en kemisk reaktion, normalt mellan två gaser varav den ena är syre. Vid förbränningen frigöres energi vilket medför att gaserna blir väldigt varma. Varma gaser sänder ut ljus.
/GO 1998-11-05
Gymnasium: Blandat - SI-enheter [1609]
Fråga:
När Newton, Coloumb och Tesla och dem där arbetade med sina formler, vad kallade de enheten för? Vi skriver ju Newton och Joule o.s.v. men det kan ju inte de ha gjort. Man kan väl inte direkt uppkalla nåt efter sig själv. Det hände väl senare. Jag undrar alltså vad de kallade enheterna när de jobbade med dem.
/Johan T, Bromma Gy, Stockholm 1998-10-20
När Newton, Coloumb och Tesla och dem där arbetade med sina formler, vad kallade de enheten för? Vi skriver ju Newton och Joule o.s.v. men det kan ju inte de ha gjort. Man kan väl inte direkt uppkalla nåt efter sig själv. Det hände väl senare. Jag undrar alltså vad de kallade enheterna när de jobbade med dem.
/Johan T, Bromma Gy, Stockholm 1998-10-20
Svar:
Isaac Newton (1642-1727) tycks inte känt något behov av en enhet för kraft. I sitt berömda verk Principia förekommer ordet kraft, men
ingen enhet. Skulle man ha pressat honom, hade han kanske
klämt till med något i stil med:
Isaac Newton (1642-1727) tycks inte känt något behov av en enhet för kraft. I sitt berömda verk Principia förekommer ordet kraft, men
ingen enhet. Skulle man ha pressat honom, hade han kanske
klämt till med något i stil med:
londonfotgran/(sekund)2
Dessa 3 enheter förekommer i Principia. En londonfot var inte
lika lång som en pariserfot. Gran är inte gram, utan i stället
ungefär 0.06 gram.
Charles Coulomb (1736-1806) använde nog inte heller någon enhet för
elektrisk laddning. Hans standard var troligen en speciell
leidenflaska (=kondensator), uppladdad på ett standardiserat
sätt.
Nikola Tesla (1856-1943) använde enheten gauss för magnetisk flödestäthet. 10000 gauss = 1 T.
Vårt nuvarande måttsystem, SI-systemet, har sju grundenheter.
Vilka? En av dem, den för massa, är en metallklump i
Paris. De övriga baseras på atomära storheter och naturkonstanter.
Mer om SI-enheter finns här: SI
(svenska), 
och SI base units/SI derived units.
Läs: Sten von Friesen: Om mått och män (Bra Bok, 1987)
/KS 1998-10-21
Gymnasium: Blandat [1615]
Fråga:
Det jag undrar om är: det är ju möjligt att sol-segla i rymden om man har ett stort aluminiumsegel, men kan man inte istället använda en stark laser ifrån en rymdbas till att accelerera ett rymdskepp upp till nästan ljusets hastighet? MVH Bengt
/Bengt N, Friaborgs skolan, Simrishamn 1998-10-22
Det jag undrar om är: det är ju möjligt att sol-segla i rymden om man har ett stort aluminiumsegel, men kan man inte istället använda en stark laser ifrån en rymdbas till att accelerera ett rymdskepp upp till nästan ljusets hastighet? MVH Bengt
/Bengt N, Friaborgs skolan, Simrishamn 1998-10-22
Svar:
I princip har du rätt, ljus överför rörelsemängd till ett rymdsegel, men i praktiken är effekten alldeles för liten. Kunde vi konstruera en laser sÃ¥ stark, att den kunde accelerera ett rymdskepp, skulle den säkert bränna söder bÃ¥de segel och rymdskepp. Tyvärr. Â
/KS 1998-10-23
I princip har du rätt, ljus överför rörelsemängd till ett rymdsegel, men i praktiken är effekten alldeles för liten. Kunde vi konstruera en laser sÃ¥ stark, att den kunde accelerera ett rymdskepp, skulle den säkert bränna söder bÃ¥de segel och rymdskepp. Tyvärr. Â
/KS 1998-10-23
Grundskola_7-9: Blandat - Huygens princip [1620]
Fråga:
Om man släpper en fyrkantig låda på en vattenyta så borde vågorna bli fyrkantiga. Är de lite fyrkantiga i början och blir därefter runda?
Varför blir de runda ?
/John S, Västerskolan, Uddevalla 1998-10-23
Om man släpper en fyrkantig låda på en vattenyta så borde vågorna bli fyrkantiga. Är de lite fyrkantiga i början och blir därefter runda?
Varför blir de runda ?
/John S, Västerskolan, Uddevalla 1998-10-23
Svar:
Det är lite lättare att resonera om man släpper en stång i vattnet, problemet är ju detsamma.
Experiment med papper, penna, linjal och passare: Dra,
med linjalens hjälp, ett 20 mm långt streck på pappret.
Ställ in passaren på 5 mm, och rita en massa cirklar med
passarspetsen på linjen, längsmed hela linjen. Dra nu med pennan en oval, som markerar ytterkonturen av cirklarna.
Sätt nu passarspetsen på ovalen, och dra en massa cirklar runt om hela ovalen. Dra en ny oval utanför den första, och fortsätt
med nya cirklar, ny oval, och så vidare. Det är
så vågutbredingen går till. Du ser, att ytterkonturerna blir
allt rundare, ju längre ut man kommer.
Du har just lärt dig "Huygens princip". Christiaan Huygens var en holländsk fysiker, som levde 1629-1695. Se vidareHuygens'_principle .
Â
/KS 1998-10-23
Det är lite lättare att resonera om man släpper en stång i vattnet, problemet är ju detsamma.
Experiment med papper, penna, linjal och passare: Dra,
med linjalens hjälp, ett 20 mm långt streck på pappret.
Ställ in passaren på 5 mm, och rita en massa cirklar med
passarspetsen på linjen, längsmed hela linjen. Dra nu med pennan en oval, som markerar ytterkonturen av cirklarna.
Sätt nu passarspetsen på ovalen, och dra en massa cirklar runt om hela ovalen. Dra en ny oval utanför den första, och fortsätt
med nya cirklar, ny oval, och så vidare. Det är
så vågutbredingen går till. Du ser, att ytterkonturerna blir
allt rundare, ju längre ut man kommer.
Du har just lärt dig "Huygens princip". Christiaan Huygens var en holländsk fysiker, som levde 1629-1695. Se vidare
Â
/KS 1998-10-23
Gymnasium: Blandat - daggpunkten [1632]
Fråga:
Hej! Jag undrar hur och varför imma uppstår på glas. Finns det glas som inte immar?
/Gunnar T, -, Malmö 1998-10-26
Hej! Jag undrar hur och varför imma uppstår på glas. Finns det glas som inte immar?
/Gunnar T, -, Malmö 1998-10-26
Svar:
Imma uppstår när vattenånga (vatten i gasform) kondenseras, dvs övergår från gasform till flytande form normalt som små droppar.
Exempel: Vid 23 oC är vattenångans mättnadstryck 2.8 kPa (tabell iVapour_pressure_of_water ). Om relativa fuktigheten är 50%, är vattenångans partialtryck 1.4 kPa. Går vi sen in i tabellen, finner vi, att vattenångan har mättnadstrycket 1.4 kPa vid en temperatur av 12 oC. Man säger att daggpunkten är 12 oC.
PÃ¥ engelska heter det "dew point", och den anges alltid i
flygväderrapporter. Det innebär att föremål kallare än 12 grader får dagg, eller imma om det är glas.
Allt som är kallare än daggpunkten kondenserar vattenångan. Att imman syns på glaset, beror på att den inte är en jämn film, utan består av små droppar, som sprider ljuset. Vattenångan kan även kondenseras på små partiklar som finns fritt svävande i luften - resultatet kallas moln eller dimma.
Luftfuktigheten mäts t.ex. men en daggpunktsmätare (se HygrometerDaggpunktsmätare).
Försök: Tvätta två glasskivor alldeles rena med varmt vatten och diskmedel. Skölj den ena i vatten, men inte den andra. Låt torka. Lägg in i kylskåp, och ta ut efter 10 minuter. Blir det imma på båda?
/KS 1999-07-03
Imma uppstår när vattenånga (vatten i gasform) kondenseras, dvs övergår från gasform till flytande form normalt som små droppar.
Exempel: Vid 23 oC är vattenångans mättnadstryck 2.8 kPa (tabell i
PÃ¥ engelska heter det "dew point", och den anges alltid i
flygväderrapporter. Det innebär att föremål kallare än 12 grader får dagg, eller imma om det är glas.
Allt som är kallare än daggpunkten kondenserar vattenångan. Att imman syns på glaset, beror på att den inte är en jämn film, utan består av små droppar, som sprider ljuset. Vattenångan kan även kondenseras på små partiklar som finns fritt svävande i luften - resultatet kallas moln eller dimma.
Luftfuktigheten mäts t.ex. men en daggpunktsmätare (se HygrometerDaggpunktsmätare
).Försök: Tvätta två glasskivor alldeles rena med varmt vatten och diskmedel. Skölj den ena i vatten, men inte den andra. Låt torka. Lägg in i kylskåp, och ta ut efter 10 minuter. Blir det imma på båda?
/KS 1999-07-03
Grundskola_7-9: Blandat [1642]
Fråga:
Hej!
Tack för ovärderlig websida. Jag går in på er adress minst
ett par gånger i veckan, plockar lektionstips,
idèer till frågeställningar, utvärderingar, boktips m m m m.
Nu till min fråga:
När fick egentligen Rutherford nobelpriset och för vad? Jag vet ni har skrivit om det redan, men som en av mina elever påpekade
så gjorde han experimentet med alfapartiklar + guldfolie 1911
(enligt vår fysikbok) och enligt Nationalencyklopedin och Nordstedts uppslagsbok fick han nobelpriset 1908. Kanske Bra Böcker har rätt, de påstår att han fick Nobelpriset 1918?
Hälsningar Kristina Drageryd
/Kristina D, Almby skola, Örebro 1998-10-28
Hej!
Tack för ovärderlig websida. Jag går in på er adress minst
ett par gånger i veckan, plockar lektionstips,
idèer till frågeställningar, utvärderingar, boktips m m m m.
Nu till min fråga:
När fick egentligen Rutherford nobelpriset och för vad? Jag vet ni har skrivit om det redan, men som en av mina elever påpekade
så gjorde han experimentet med alfapartiklar + guldfolie 1911
(enligt vår fysikbok) och enligt Nationalencyklopedin och Nordstedts uppslagsbok fick han nobelpriset 1908. Kanske Bra Böcker har rätt, de påstår att han fick Nobelpriset 1918?
Hälsningar Kristina Drageryd
/Kristina D, Almby skola, Örebro 1998-10-28
Svar:
Bra Böcker har nog råkat ut för ett feltryck, rätt årtal är 1908.
Han fick Nobelpriset i kemi för sina upptäckter om att
radioaktivt sönderfall transformerar ett grundämne till ett annat.
År 1911 publicerade han sitt revolutionerande arbete om atomkärnan,
men det var grundat på experiment flera år tidigare. Det är ju
vad man numera närmast kopplar ihop Rutherford med. Se vidare: The Nobel Prize in Chemistry - Laureates.
/KS/lpe 1999-10-11
Bra Böcker har nog råkat ut för ett feltryck, rätt årtal är 1908.
Han fick Nobelpriset i kemi för sina upptäckter om att
radioaktivt sönderfall transformerar ett grundämne till ett annat.
År 1911 publicerade han sitt revolutionerande arbete om atomkärnan,
men det var grundat på experiment flera år tidigare. Det är ju
vad man numera närmast kopplar ihop Rutherford med. Se vidare: The Nobel Prize in Chemistry - Laureates
./KS/lpe 1999-10-11
Gymnasium: Blandat - SI-enheter [1654]
Fråga:
Ord som jag har problem med, jag skulle vilja veta vad de betyder eller vad det är, tex:
Storhet=Något som kan mätas.
Mätetal= det tal man får när man mäter.
de jag skulle vija ha hjälp med är:
Enhet=
SI-enheter (7st)=
Värdesiffror=
Prefix=
Densitet=
Hastighet=
Medelhastighet=
Momentanhastighet=
Jag skulle vilja ha en bra förklaring på de här orden.
Tack på förhand...
/Anton A, Baldersskolan, Skellefteå 1998-10-29
Ord som jag har problem med, jag skulle vilja veta vad de betyder eller vad det är, tex:
Storhet=Något som kan mätas.
Mätetal= det tal man får när man mäter.
de jag skulle vija ha hjälp med är:
Enhet=
SI-enheter (7st)=
Värdesiffror=
Prefix=
Densitet=
Hastighet=
Medelhastighet=
Momentanhastighet=
Jag skulle vilja ha en bra förklaring på de här orden.
Tack på förhand...
/Anton A, Baldersskolan, Skellefteå 1998-10-29
Svar:
Enhet kan också kallas sort. Exempel följer.
De 7 grundenheterna i SI-systemet: meter (längd), kilogram (massa),
sekund (tid), ampere (elektrisk ström), kelvin (temperatur),
candela (ljusstyrka), mol (substansmängd). Detta är grundenheterna.
Sedan finns härledda enheter med egna namn, som för kraft och energi.
Värdesiffror är nog ett ganska onödigt ord, värde räcker i de flesta fall.
Exempel på prefix är kilo och milli i kilometer och millimeter.
Densitet betyder det samma som det svenska ordet täthet. Den kan anges i enheter som kg/m3 eller g/cm3.
Hastighet är det samma som momentanhastighet, och ska vi vara noggranna, är det tidsderivatan av de tre rumskoordinaterna. Det är vad man kallar en "vektor", som brukar anges med en pil. Ofta bryr man sig inte om riktningen. Då talar man om hastighetens absolutbelopp, som kan anges med ett mätetal
Medelhastigheten är tidsmedelvärdet av hastigheten. Går du halva tiden med 4 km/tim och andra halvan med 6 km/tim, blir
din medelhastighet 5 km/tim. Momentanhastigheten är den som uppmäts i ett visst ögonblick.
Se vidare Definitions of the SI base units och SI base units/SI derived units.
Tänk efter: Enheten för hastighet ingår ju inte i SI-systemets grundenheter. Ge några exempel på enheter för hastighet! Med prefix!
Enhet kan också kallas sort. Exempel följer.
De 7 grundenheterna i SI-systemet: meter (längd), kilogram (massa),
sekund (tid), ampere (elektrisk ström), kelvin (temperatur),
candela (ljusstyrka), mol (substansmängd). Detta är grundenheterna.
Sedan finns härledda enheter med egna namn, som för kraft och energi.
Värdesiffror är nog ett ganska onödigt ord, värde räcker i de flesta fall.
Exempel på prefix är kilo och milli i kilometer och millimeter.
Densitet betyder det samma som det svenska ordet täthet. Den kan anges i enheter som kg/m3 eller g/cm3.
Hastighet är det samma som momentanhastighet, och ska vi vara noggranna, är det tidsderivatan av de tre rumskoordinaterna. Det är vad man kallar en "vektor", som brukar anges med en pil. Ofta bryr man sig inte om riktningen. Då talar man om hastighetens absolutbelopp, som kan anges med ett mätetal
Medelhastigheten är tidsmedelvärdet av hastigheten. Går du halva tiden med 4 km/tim och andra halvan med 6 km/tim, blir
din medelhastighet 5 km/tim. Momentanhastigheten är den som uppmäts i ett visst ögonblick.
Se vidare Definitions of the SI base units
och SI base units/SI derived units.Tänk efter: Enheten för hastighet ingår ju inte i SI-systemets grundenheter. Ge några exempel på enheter för hastighet! Med prefix!
Läs: Sten von Friesen: Om mått och män, sid 196.
/KS/lpe 2002-03-01
Gymnasium: Blandat [1657]
Fråga:
Vad för slags gravitationsvåg skulle skapas om ett svart hål av materia och ett svart hål av antimateria skulle kollidera. Skulle detta fenomen kunna skapa en gravitationspuls av en mer extrem form.
/magnus i, lth, lund 1998-10-31
Vad för slags gravitationsvåg skulle skapas om ett svart hål av materia och ett svart hål av antimateria skulle kollidera. Skulle detta fenomen kunna skapa en gravitationspuls av en mer extrem form.
/magnus i, lth, lund 1998-10-31
Svar:
Ett svart hål är något mycket enkelt, det kan bara ha 3 egenskaper:
Ett svart hål är något mycket enkelt, det kan bara ha 3 egenskaper:
1. Massa
2. Elektrisk laddning
3. Rörelsemängdsmoment
Det består varken av materia eller antimateria. Den man som lancerade begreppet "svart hål", Texasprofessorn John Archibald Wheeler, formulerade sitt berömda "Theorem of no hair", alltså ett svart hål har inget hår!
Det är fullt möjligt att tvÃ¥ svarta hÃ¥l sugs in i varandra, och blir ett. Under den processen utsänds gravitationsstrÃ¥lning.Â
/KS 1999-07-03
Gymnasium: Blandat [1660]
Fråga:
Jag har länge funderat på det här med grundämnet väte. Enligt min teori så är väte egentligen en metall, det är bara det att den är gasformig i rumstemperatur och väldigt svår att kyla ned till fast form, jag tror även att väte i fast form besitter "metall-egenskaper", kan nåt av detta jag har i mina tankar stämma på nåt sätt? Jag menar att det måste ju finnas många teorier om hur väte beter sig i fast form, så jag försöker inte säga att min teori är den rätta, jag är bara nyfiken och "kunskapstörstig". Skulle ni vilja fundera lite på min teori och kanske ge mig lite feedback på den? Jag skulle vilja veta om det finns några andra, kända teorier om detta ämnet och i så fall var. Tacksam för alla svar och kommentarer.
/Andreas F, Falkenbergs Gymnasieskola, Falkenberg 1998-11-01
Jag har länge funderat på det här med grundämnet väte. Enligt min teori så är väte egentligen en metall, det är bara det att den är gasformig i rumstemperatur och väldigt svår att kyla ned till fast form, jag tror även att väte i fast form besitter "metall-egenskaper", kan nåt av detta jag har i mina tankar stämma på nåt sätt? Jag menar att det måste ju finnas många teorier om hur väte beter sig i fast form, så jag försöker inte säga att min teori är den rätta, jag är bara nyfiken och "kunskapstörstig". Skulle ni vilja fundera lite på min teori och kanske ge mig lite feedback på den? Jag skulle vilja veta om det finns några andra, kända teorier om detta ämnet och i så fall var. Tacksam för alla svar och kommentarer.
/Andreas F, Falkenbergs Gymnasieskola, Falkenberg 1998-11-01
Svar:
Enligt teoretiska utredningar ska väte vara metall vid mycket höga
tryck, ungefär 1 miljon bar. Så höga tryck kan man inte åstadkomma
under längre tid, men det finns
experiment där man påstår att man,
med en sorts explosionsteknik, har producerat metalliskt väte, se länken.
Enligt teoretiska utredningar ska väte vara metall vid mycket höga
tryck, ungefär 1 miljon bar. Så höga tryck kan man inte åstadkomma
under längre tid, men det finns
experiment där man påstår att man,
med en sorts explosionsteknik, har producerat metalliskt väte, se länken.
Det anses att flytande metalliskt väte finns inne i planeten Jupiter.
Grundskola_7-9: Blandat [1661]
Fråga:
Jag undara vad som kommer att hända innom fysiken i framtiden, hur kommer den att utvecklas? Jag vill helst ha svar via e-mail m.v.h. /Clara
/Clara Ã, Käppala Skola, Lidingö 1998-11-01
Jag undara vad som kommer att hända innom fysiken i framtiden, hur kommer den att utvecklas? Jag vill helst ha svar via e-mail m.v.h. /Clara
/Clara Ã, Käppala Skola, Lidingö 1998-11-01
Svar:
Man brukar ju säga att det inte är lätt att spÃ¥, isynnerhet om framtiden, men lÃ¥t oss göra ett försök. MÃ¥nga tror att vi är nära lösningen pÃ¥ de fundamentala frÃ¥gorna. I sÃ¥ fall kan man tänka sig, att fysiken kan komma att kopplas ihop med andra verksamheter, som medicin och ekologi. Med astronomin har den ju varit förknippad ända frÃ¥n början. Â
/KS 1998-11-09
Man brukar ju säga att det inte är lätt att spÃ¥, isynnerhet om framtiden, men lÃ¥t oss göra ett försök. MÃ¥nga tror att vi är nära lösningen pÃ¥ de fundamentala frÃ¥gorna. I sÃ¥ fall kan man tänka sig, att fysiken kan komma att kopplas ihop med andra verksamheter, som medicin och ekologi. Med astronomin har den ju varit förknippad ända frÃ¥n början. Â
/KS 1998-11-09
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar