Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
619 frågor / svar hittades
Gymnasium: Blandat [1462]
Fråga:
Jag har läst en fråga: "Kan man komprimera vatten?", svaret var: "Ja, i princip men det är praktiskt omöjligt". Nu undrar jag varför det är omöjligt i praktiken? Är problemet att vattnet läcker ut?
/Emely M, Spyken, Lund 1998-06-02
Jag har läst en fråga: "Kan man komprimera vatten?", svaret var: "Ja, i princip men det är praktiskt omöjligt". Nu undrar jag varför det är omöjligt i praktiken? Är problemet att vattnet läcker ut?
/Emely M, Spyken, Lund 1998-06-02
Svar:
Ordet omöjligt var kanske inte väl valt. Istället borde vi skrivit mycket svårt. För att komprimera vattnet måste man dels innesluta det t ex i en cylinder så att det är helt tätt och dels måste man påverka det med en mycket stor kraft för att få en mätbar förändring av vattnets volym.
/GO 1999-07-03
Ordet omöjligt var kanske inte väl valt. Istället borde vi skrivit mycket svårt. För att komprimera vattnet måste man dels innesluta det t ex i en cylinder så att det är helt tätt och dels måste man påverka det med en mycket stor kraft för att få en mätbar förändring av vattnets volym.
/GO 1999-07-03
Grundskola_7-9: Blandat [1471]
Fråga:
Jag har en fråga som jag och en kamrat är oense om. Han har en centraldammsugare hemma. Har slangens längd någon betydelse för sugförmågan? Om han prövar två slangar med olika längd (t ex 3m och 10m) från samma uttag, kommer den längre slangen kunna suga lika bra som den kortare?
/Mikael H, väsbyskolan, UpplandsVäsby 1998-06-08
Jag har en fråga som jag och en kamrat är oense om. Han har en centraldammsugare hemma. Har slangens längd någon betydelse för sugförmågan? Om han prövar två slangar med olika längd (t ex 3m och 10m) från samma uttag, kommer den längre slangen kunna suga lika bra som den kortare?
/Mikael H, väsbyskolan, UpplandsVäsby 1998-06-08
Svar:
En kort slang ska enligt teorin suga bättre än en lång slang men i praktiken är inte skillnaden märkbar. Troligtvis har slangens tjocklek större betydelse än dess längd.
En kort slang ska enligt teorin suga bättre än en lång slang men i praktiken är inte skillnaden märkbar. Troligtvis har slangens tjocklek större betydelse än dess längd.
/GO 1998-11-03
Gymnasium: Blandat [1472]
Fråga:
Vad händer med en heliumballong om man skickar upp den i luften? Jag vet att den stiger men vart hamnar den sen?
/Anders M, Ytterbyskolan, Farsta 1998-06-08
Vad händer med en heliumballong om man skickar upp den i luften? Jag vet att den stiger men vart hamnar den sen?
/Anders M, Ytterbyskolan, Farsta 1998-06-08
Svar:
Ballongen stiger därför att dess densitet är lägre än luftens. Eftersom luftens densitet avtar med höjden stannar ballongen när den omgivande luften har samma densitet.
Ballongen stiger därför att dess densitet är lägre än luftens. Eftersom luftens densitet avtar med höjden stannar ballongen när den omgivande luften har samma densitet.
Så småningom läcker heliumgasen ut och ballongen sjunker.
Eftersom lufttrycket sjunker när ballongen stiger så utvidgar sig ballongen. Det kan naturligtvis hända att "den smäller" under färden uppåt.
/GO 1998-08-06
Gymnasium: Blandat [1477]
Fråga:
Varför kan man inte mäta temperatur i vacuum? och vad är tid
/Maryam F, Jenny Nyströmskolan, Kalmar 1998-09-22
Varför kan man inte mäta temperatur i vacuum? och vad är tid
/Maryam F, Jenny Nyströmskolan, Kalmar 1998-09-22
Svar:
Temperatur är ett mått på rörelsen hos atomer och molekyler. Finns inga atomer eller molekyler, kan man inte tala om temperatur.
Temperatur är ett mått på rörelsen hos atomer och molekyler. Finns inga atomer eller molekyler, kan man inte tala om temperatur.
En termometer visar alltid sin egen temperatur. När vi använder en termometer, ser vi till så att termometerns temperatur blir lika med t. ex. badvattnets. Om vi skickar ut en termometer i rymden (där det är nästan vakuum), kommer den att visa en temperatur, sin egen temperatur. Den bestäms av strålningsförhållandena, alltså hur mycket ljus och värmestrålning den tar emot och skickar ut.
Vad är tid? Det är en av de svåraste frågor man kan ställa. Filosofer och vetenskapsmän har grunnat över det i tusentals år. Men den frågan har ställts tidigare här, titta på det svaret!
/ KS 1999-10-15
Grundskola_7-9: Blandat [1479]
Fråga:
En elev undrade varför bubblorna i t ex en ölflaska alltid verkar starta från botten av flaskan och inte överallt i flaskan samtidigt. En bra fråga som jag nu skickar vidare med förhoppning om ett svar.
/Matthias R, Dalsjöskolan, Dalsjöfors 1998-09-22
En elev undrade varför bubblorna i t ex en ölflaska alltid verkar starta från botten av flaskan och inte överallt i flaskan samtidigt. En bra fråga som jag nu skickar vidare med förhoppning om ett svar.
/Matthias R, Dalsjöskolan, Dalsjöfors 1998-09-22
Svar:
Koldioxiden i ölet är övermättad. Det betyder att halten av koldioxid är högre än man skulle få, om ölet befann sig i ren koldioxidgas och kunde ställa in sig i jämvikt med den. Ett övermättat tillstånd kan vara ganska stabilt, om det inte finns något ställe där bubblan kan starta. Ofta ser man en punkt i glaset, där bubblor startar ideligen. Det är någon liten ojämnhet, där det bildas ett pärlband av bubblor som hela tiden stiger mot ytan. I ett smutsigt glas finns massor av sådana punkter. Antag att det finns en sådan punkt, någon liten partikel, mitt i ölet. Troligen skulle partikeln fastna på bubblan, och föras upp till ytan. Försöker partikeln sjunka, bildas en ny bubbla, och den förs genast upp till ytan igen.
/KS 1998-12-15
Koldioxiden i ölet är övermättad. Det betyder att halten av koldioxid är högre än man skulle få, om ölet befann sig i ren koldioxidgas och kunde ställa in sig i jämvikt med den. Ett övermättat tillstånd kan vara ganska stabilt, om det inte finns något ställe där bubblan kan starta. Ofta ser man en punkt i glaset, där bubblor startar ideligen. Det är någon liten ojämnhet, där det bildas ett pärlband av bubblor som hela tiden stiger mot ytan. I ett smutsigt glas finns massor av sådana punkter. Antag att det finns en sådan punkt, någon liten partikel, mitt i ölet. Troligen skulle partikeln fastna på bubblan, och föras upp till ytan. Försöker partikeln sjunka, bildas en ny bubbla, och den förs genast upp till ytan igen.
/KS 1998-12-15
Grundskola_4-6: Blandat [1481]
Fråga:
Hej
Jag är varken lärare eller elev men har ändå en fråga.
Det har regnat under dagen och vattnet samlas i vattenpölar.
Under natten fryser det till och på morgonen är vattenpölarna täckta av en tunn ishinna.När man sedan trampar sönder ishinnan (det är svårt att låta bli) så finns det inget vatten under isen,
bara tomrum.Jorden under var ju mättad av regnet kvällen innan ,
så vart har vattnet tagit vägen.Neråt förmodligen,men hur? Tackar för ev svarLennart
/Lennart S, Frostaskolan, Hörby 1998-09-22
Hej
Jag är varken lärare eller elev men har ändå en fråga.
Det har regnat under dagen och vattnet samlas i vattenpölar.
Under natten fryser det till och på morgonen är vattenpölarna täckta av en tunn ishinna.När man sedan trampar sönder ishinnan (det är svårt att låta bli) så finns det inget vatten under isen,
bara tomrum.Jorden under var ju mättad av regnet kvällen innan ,
så vart har vattnet tagit vägen.Neråt förmodligen,men hur? Tackar för ev svarLennart
/Lennart S, Frostaskolan, Hörby 1998-09-22
Svar:
Du har säkert rätt, vattnet har sipprat ner i marken. Det mesta regnvattnet
som hamnar på marken rinner ner till grundvattnet. Det kan gå olika fort.
I sand rinner vattnet ner fort, där bildas i allmänhet inga vattenpölar.
Lerjord har mycket mindre porer. Där tar det längre tid.
En del vatten försvinner säkert genom avdunstning även när det bildats is (sublimering). Avdunstning kräver energi, så det hjälper till att kyla/frysa vattnet.
/KS/lpe 1998-09-23
Du har säkert rätt, vattnet har sipprat ner i marken. Det mesta regnvattnet
som hamnar på marken rinner ner till grundvattnet. Det kan gå olika fort.
I sand rinner vattnet ner fort, där bildas i allmänhet inga vattenpölar.
Lerjord har mycket mindre porer. Där tar det längre tid.
En del vatten försvinner säkert genom avdunstning även när det bildats is (sublimering). Avdunstning kräver energi, så det hjälper till att kyla/frysa vattnet.
/KS/lpe 1998-09-23
Grundskola_7-9: Blandat [1485]
Fråga:
Jag har tänkt mycket på tidsresor. Det verkar väl inte så troligt att de kommer bli sanning, men säg att det var så. Jag bestämde mig för att göra en resa i tiden och tar en vecka på mig att förbereda mig. Sen reser jag tillbaka en vecka i tiden och hälsar på mig själv. Säger åt mig att inte resa. Fråga 1: skulle man kunna träffa ett "forna jag" genom att resa i tiden? Då existerar ju två jag samtidigt... Fråga 2: skulle jag kunna lyda mig själv och låta bli att åka? Enligt mitt resonemang är svaret nej på fråga 2. Träffar jag mig själv från framtiden så vet jag att jag kommer att åka. Det finns inget man kan göra för att förhindra det då, som ett slags bakvänt öde. Det ligger redan i framtidens historia. Och hade det visat sig att jag har dykt upp någon gång på 1500-talet, att det ligger i historien, så kommer jag garanterat att resa dit på något sätt. Kommer vi någonsin att kunna resa i tiden så 1: skulle vi inte kunna ändra på något (hade vi haft en väldigt omfattande historiebok så skulle allt vi gjorde redan stå i den) 2: skulle resan redan finnas i historien, dvs. att om vi kommer att lyckas med tidsresor i framtiden så kommer vi inte att resa till tex. 1900-talet (förutsatt att vi inte redan haft resenärer här). Det här blev nog lite rörigt, men jag skulle vilja veta om mina tankegångar är riktiga. /Nina
Norreport, Ystad 1998-09-24
Jag har tänkt mycket på tidsresor. Det verkar väl inte så troligt att de kommer bli sanning, men säg att det var så. Jag bestämde mig för att göra en resa i tiden och tar en vecka på mig att förbereda mig. Sen reser jag tillbaka en vecka i tiden och hälsar på mig själv. Säger åt mig att inte resa. Fråga 1: skulle man kunna träffa ett "forna jag" genom att resa i tiden? Då existerar ju två jag samtidigt... Fråga 2: skulle jag kunna lyda mig själv och låta bli att åka? Enligt mitt resonemang är svaret nej på fråga 2. Träffar jag mig själv från framtiden så vet jag att jag kommer att åka. Det finns inget man kan göra för att förhindra det då, som ett slags bakvänt öde. Det ligger redan i framtidens historia. Och hade det visat sig att jag har dykt upp någon gång på 1500-talet, att det ligger i historien, så kommer jag garanterat att resa dit på något sätt. Kommer vi någonsin att kunna resa i tiden så 1: skulle vi inte kunna ändra på något (hade vi haft en väldigt omfattande historiebok så skulle allt vi gjorde redan stå i den) 2: skulle resan redan finnas i historien, dvs. att om vi kommer att lyckas med tidsresor i framtiden så kommer vi inte att resa till tex. 1900-talet (förutsatt att vi inte redan haft resenärer här). Det här blev nog lite rörigt, men jag skulle vilja veta om mina tankegångar är riktiga. /Nina
Norreport, Ystad 1998-09-24
Svar:
Det finns inget som tyder på att tidsresor skulle vara möjliga i praktiken. Vi får tills vidare betrakta dem som matematiska spektakulationer. Men visst får man hålla på med sånt! Liknande frågor som dina har diskuterats tidigare.
/KS 1998-11-03
Det finns inget som tyder på att tidsresor skulle vara möjliga i praktiken. Vi får tills vidare betrakta dem som matematiska spektakulationer. Men visst får man hålla på med sånt! Liknande frågor som dina har diskuterats tidigare.
/KS 1998-11-03
Gymnasium: Blandat [1486]
Fråga:
Hej Man lär sig att ett flygplan kan flyga m.h.a att det bildas ett lägre tryck under vingen än över, vilket resulterar i en lyftkraft på vingen. Men hur kan det komma sig att vissa flygplan kan flyga upp och ner? Då borde de ju tryckas neråt med samma kraft som de innan trycktes uppåt, och dessutom skulle ju fortfarande tyngdkraften verka neråt.
/Greger S, komvux Sjöbo, Sjöbo 1998-09-24
Hej Man lär sig att ett flygplan kan flyga m.h.a att det bildas ett lägre tryck under vingen än över, vilket resulterar i en lyftkraft på vingen. Men hur kan det komma sig att vissa flygplan kan flyga upp och ner? Då borde de ju tryckas neråt med samma kraft som de innan trycktes uppåt, och dessutom skulle ju fortfarande tyngdkraften verka neråt.
/Greger S, komvux Sjöbo, Sjöbo 1998-09-24
Svar:
Denna fråga har vi svarat på förut.
/KS 1998-09-29
Denna fråga har vi svarat på förut.
/KS 1998-09-29
Grundskola_7-9: Blandat [1488]
Fråga:
Om man tar en bunke med vatten och sätter salt i och tar sen ett färskt ägg och häller i äggulan och äggvitan varför håller äggulan sin ovala form?
/Ronnie N, Kråkbergsskolan, Luleå 1998-09-24
Om man tar en bunke med vatten och sätter salt i och tar sen ett färskt ägg och häller i äggulan och äggvitan varför håller äggulan sin ovala form?
/Ronnie N, Kråkbergsskolan, Luleå 1998-09-24
Svar:
Äggulan är skild från äggvitan av en tunn hinna. Krossar man ägget försiktigt, går inte hinnan sönder och gulan behåller sin form. Gör du det här i kokande vatten, lagar du vad kockarna kallar "förlorade ägg".
/KS 1998-10-02
Äggulan är skild från äggvitan av en tunn hinna. Krossar man ägget försiktigt, går inte hinnan sönder och gulan behåller sin form. Gör du det här i kokande vatten, lagar du vad kockarna kallar "förlorade ägg".
/KS 1998-10-02
Grundskola_7-9: Blandat [1500]
Fråga:
hej jag har en svår fråga som jag vill ha svar på för att jag kan den inte så skicka svaren till mig så skulle jag vara tacksam mikaelleandersson@mail.bip.net fråga 1: hur mäter man radioaktivitet och vad är skillnaden mellan enheterna Becquerel (bq) och sievert (sv)? fråga 2:på en brandvarnare står det 241 am,370kbq. a. vilket innehåller det? b. hur många partiklar sänder det radioaktiva preparatet ut varje sekund? c. 240 Am har en halveringstid på 470 år. hur stor del av det ursprungliga ämnet finns kvar efter 470 och 940 år?
/mikael l, södermalm, kr-hamn 1998-09-27
hej jag har en svår fråga som jag vill ha svar på för att jag kan den inte så skicka svaren till mig så skulle jag vara tacksam mikaelleandersson@mail.bip.net fråga 1: hur mäter man radioaktivitet och vad är skillnaden mellan enheterna Becquerel (bq) och sievert (sv)? fråga 2:på en brandvarnare står det 241 am,370kbq. a. vilket innehåller det? b. hur många partiklar sänder det radioaktiva preparatet ut varje sekund? c. 240 Am har en halveringstid på 470 år. hur stor del av det ursprungliga ämnet finns kvar efter 470 och 940 år?
/mikael l, södermalm, kr-hamn 1998-09-27
Svar:
1.Becquerel (Bq) anger antalet sönderfall per sekund.
Sievert (Sv) anger absorberad dos, korrigerad för den biologiska effekten.
Olika sorters strålning kan vara olika farliga. Alfa och tunga joner
anses vara 20 gånger farligare per energienhet än gamma.
Det man mäter är inte
radioaktiviteten, utan det är den utsända strålningen.
1.Becquerel (Bq) anger antalet sönderfall per sekund.
Sievert (Sv) anger absorberad dos, korrigerad för den biologiska effekten.
Olika sorters strålning kan vara olika farliga. Alfa och tunga joner
anses vara 20 gånger farligare per energienhet än gamma.
Det man mäter är inte
radioaktiviteten, utan det är den utsända strålningen.
2. Brandvarnaren innehåller 370 kBq 241Am.
Det sker alltså 370000 sönderfall per sekund (k=kilo=1000). Det låter
mycket, men strålningen är s. k. alfastrålning, som inte ens går igenom
ett papper. Så länge det sitter kvar i brandvarnaren, gör det ingen skada.
Efter 470 år finns 1/2 kvar, efter 940 år
finns 1/4 kvar.
/KS 2000-11-10
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar