619 frågor / svar hittades
Hej! Jag har några frågor om ytspänning. 1) Enheten för ytenergi, som är J/m^2, kan ju omvandlas till Nm/m^2 = N/m, vilket är samma enhet som för ytspänning. Hur hänger det ihop? Är ytenergi lika med ytspänning?
2) Finns det något samband mellan en vätskas temperatur och dess ytspänning och i så fall, hur ser det ut?
3) Har hört talas om att det finns droppfria material, på vilka droppar inte kan bildas. Är detta sant och i så fall, hur fungerar de?
/Jonas A, Vasaskolan, Gävle 1998-02-14
1) Tänk Dig en såpbubblehinna som man kan "dra ut" med en rörlig ståltråd. Kraften på tråden ges av (den dubbla) ytspänningen gånger trådens längd. Drar vi ut tråden så att arean av såpbubblan ökar så utför vi ett arbete som är (den dubbla) ytspänningen gånger areaökningen.
2) Inget enkelt samband. Dock brukar ytspänningen minska när temperaturen ökar.
3) Vi vet inte mycket om detta förutom att det finns material som är behandlade så att vatten inte väter tyget. Det innebär att dropparna inte kommer in i tyget utan "rinner av".
/GO 1999-06-27
Vilka gaser är det som utvecklas vid en sk "fjärt, brak, fis", dvs illaluktande gas från tarmsystemet?
/Linda K, Kristinedal, Stenungsund 1998-02-14
Gasen i fråga är metan vilket ibland kallas för sumpgas.
Ta reda på Vilken kemisk sammansättning har metan?
/GO 1998-11-04
När jag var på semester i Italien nyligen funderade jag på att
när det hade snöat ca. en halv meter varför det inte ligger någon snö närmast stammarna på träden och ca. tio cm ut i från dem?
Tänkbara förklaringar kanske kan vara vindfenomen,
värmealstring från träden eller vad beror detta på?
/Marlene A, Högskolan i Borås, Borås 1998-02-15
Det fenomenet Du beskriver har jag inte observerat, däremot brukar snön smälta först närmast stammarna vilket är naturligt eftersom solen värmer träden som blir varma.
En förklaring kan vara att det var vindstilla vid snöfallet så att grenarna hindrade snön att komma nära trädet. Man kan också tänka sig att det blir virvlar runt träden om det blåser, men då måste träden stå glest. Det är det enda vi kan komma på.
/GO 1998-03-01
Fungerar en jetmotor i rymden.
/Oskar J, Kristinedal, Stenungsund 1998-02-16
Nej. En jetmotor suger in luft som sedan blandas med bränsle, så den kan endast fungera i atmosfären. I motorn förbränns bränslet tillsammans med syret i luften. Luften blandad med avgaserna sprutas sedan ut bakåt.
1998-11-04
Hej! Fråga 1. När man skall undersöka polariserad mikrovågstrålning kan man använda ett metallgaller. Den elektriska komponenten i strålningen ger "fart" åt elektronerna i gallret och på så sätt övergår strålningsenergin till rörelseenergi hos elektronerna. Min fundering är nu denna: strålningen som "träffar" gallret försvinner, men varför fortsätter inte den del av strålningen som går mellan metalltrådarna?
Fråga 2. Varför slocknar en ljuslåga när man blåser på denna?
Fråga 3. Om man har en ljuskälla i ett ljusdämpat rum och tittar mot källan med kisande ögon, så ser man ljusa linjer. Varför?
Har länge undrat. Tack för erat utmordentliga arbete.
/KLAUS S, KÄRRTORP, STOCKHOLM 1998-02-16
1 En våg har en utsträckning i rummet. Det innebär att en våg kan inte vara hur smal som helst utan den är så bred att den inte kan passera mellan gallren.
2 Se länken sist i svaret!
3 När Du kisar fungerar ögonlocken som en spalt och man ser ett diffraktionsmönster.
/GO 1999-06-27
Varför skruvar sig en fotboll i luften när man sparkar i väg den???
/nicklas h, hammar skolan, vännäs 1998-02-17
Bra fråga!
Den här frågan kan delas upp i två intressanta delfrågor. För det första; hur får man bollen att rotera (&34;skruva&34;)?
För det andra; varför kröker sig bollbanan när man skruvar bollen?
För att bollen ska få en skruv ska man slå till den snett. Träffar man mitt på bollen med en spark som går rakt fram så får bollen ingen skruv.
I själva verket är det svårt att slå en boll utan någon skruv.
Försök Sparka iväg en boll med dels sidskruv och dels underskruv.
Kan du slå en boll som samtidigt flyger uppåt och har överskruv så är du
väldigt duktig!
Försök Studera rörelsen i luften hos en fotboll med sidoskruv. Hur ska man slå
bollen för att en hörnspark ska gå direkt i mål?
Det är ganska besvärligt att förklara varför en boll med sidskruv böjer av
i luften. Bollen påverkas av luften på två sätt: Dels en bromsande kraft och
dels en kraft som påverkar bollen i sidled. Det är denna sista kraft, skruvkraften, som
uppkommer på grund av rotationen.
Fundera Rita bollen sedd uppifrån och markera rotationsriktning, rörelseriktning och
i vilken riktning skruvkraften verkar.
Luften närmast bollen följer med bollen i dess rörelse. Detta gör att luften en bit från bollen har
olika hastighet förbi bollen. Vi menar hela tiden hastighet relativt bollen. Där
hastigheten är hög är trycket lågt medan trycket är högt på den sida där hastigheten är låg.
Fundera Kan Du markera den sida där trycket är högt i figuren?
Försök Tag två ballonger och blås upp dem. Ha gärna lite vatten i ballongerna så de blir tyngre.
Häng upp dem så att de hänger någon cm från varandra. Blås emellan ballongerna. Vad händer?
Man kan något förenklat förklara att trycket är lågt där hastigheten är hög på
följande sätt: Den luft som har hög hastighet har fått hög fart därför att en tryckskillnad har
påverkat den och gett den ökad fart. För att det ska vara en sådan tryckskillnad så måste trycket vara lägre
vid sidan av bollen.
Kommentar 1 Skruvade bollar förekommer i alla bollsporter med
runda bollar som tennis, bordtennis och golf.
Kommentar 2 En boll helt utan skruv flyger &34;ryckigt&34; genom luften. Detta
används ibland vid kast i baseball för att lura slagmannen.
/GO 2000-03-28
Hej Jag har några frågor som jag gått och grubblat på som jag hoppas få svar på
1) En bil kör i en kurva. Har den mest grepp på vägen då den håller konstant fart eller om man kör med kopplingen nere och rullar?
2) Vinner man mycket på att ligga nära solariet då man solar eller blir det bara onödigt varmt?
3) Hur fungerar TV-pejling? Kan de se skillnad på om man har en bildskärm till dator eller en TV?
Tack på förhand
/Anders A, LTH, Lund 1998-02-17
1 Det är inte någon skillnad på de två fall Du beskriver. Om man däremot accelererar eller bromsar så ökar risken för att bilen ska förlora väggreppet.
2 Nej. Från ett plant solarium förändras inte strålningens intensitet om man är nära eller en bit ifrån.
3 I varje färg-TV finns en oscillator som genererar en signal på 4,43 MHz som behövs för att dekoda färginformationen i TV-signalen. Denna strålning kan detekteras i den nära omgivningen. Datorn skickar inte ut denna signal.
/GO 1998-02-23
Kan det under några omständigheter vara farligt att duscha under ett åskväder?
/Richard J, Stockholms Hotell- och Restaurangskola/Globen Komvux, Stockholm 1998-02-18
Om Du befinner Dig på landet och åskan slår ner i närheten så kan det nog vara farligt att duscha. Inne i en stad torde det däremot vara ofarligt.
/GO 1998-02-26
1 Hur separeras väte från vatten i praktiken?
2 Vad krävs för att väteatomer skall bli vätgas?
3 Finns det motorer som drivs med vätgas?
/Tapio L, primus, Östersund 1998-02-20
1 Genom elektrolys.
2 Om väteatomer kolliderar (vilket de gör ofta om densiteten
är tillräcklig), så slår de ihop sig två och två och bildar H2-molekyler.
3 Ja. De mest effektiva är att använda sig av så kallade bränsleceller, där
man låter väte och syre reagera för att producera elektricitet. Sedan
använder man en vanlig elektrisk motor. Observera att slutprodukten blir
vatten, så man får inga skadliga utsläpp. Den största svårigheten
med denna sorts motor, som skulle kunna användas i bilar, är att
på ett effektivt och säkert sätt lagra vätet och syret.
/Peter Ekström 1999-06-27
Tvillingparadoxen sägs kunna förklaras med att det är skillnad mellan den som åker iväg och den som stannar kvar, eftersom den som åker iväg accelererar vid start, vändning och landning. Men varför kan det förklaras på det viset? Matematiskt alltså?
/Nils B, Jag går inte i nån skola./18 år., Mörrum 1998-02-21
Det är inte lätt att ge ett enkelt och kortfattat svar på denna fråga. I den speciella relativitetsteorin studerar man observatörer som rör sig med konstant fart relativt varandra. Två sådana observatörer har olika samtidighetsuppfattning. Det innebär att två händelser som den ene tycker är samtidiga anser den andre att de inträffar vid olika tidpunkter. Vad som händer när den som är ute och reser vänder är att hans samtidighetsuppfattning ändras. Precis innan han vänder så tycker han att tvillingen hemma är äldre än han själv. När han sedan har vänt så har tvillingen hemma plötsligt blivit äldre.
För att förstå detta ordentligt måste man gå igenom matematiken för koordinattransformationer, de så kallade Lorentztransformationerna.
/GO 1999-06-27
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar