Svar:
Det enkla svaret är att det kan man inte påverka. Kärnorna klyvs enligt de regler naturen bestämt.
Titta på nuklidkartan nedan. Stabila kärnor är markerade med mörkrött, och kända kärnor av det grå området. Kärnan som klyvs i ett kärnkraftverk är
235U. Denna är markerad med en svart punkt uppe till höger i diagrammet.
235U har ett större överskott av neutroner än vad stabila lättare kärnor har.
Eftersom klyvningsprocessen inte kan "sortera" neutroner och protoner, måste alla klyvningsprodukter hamna på linjen mellan
235U (egentligen
236U eftersom det är infångandet av en neutron som orsakar klyvningen) och origo.
Alla kärnor på linjen ligger emellertid nedanför de stabila kärnorna. Kärnor på linjen har ett
överskott av neutroner. Detta korrigeras först genom att 2-3 neutroner sänds ut i klyvningsprocessen (dessa kan sedan underhålla kedjereaktionen) och senare genom
b--sönderfall. En del av dessa
b--instabila kärnor har lång halveringstid (många år) och utgör en del av det avfall man får från ett kärnkraftverk. Det bildas även ett antal tunga kärnor (s.k. transuraner och aktinider), och de utgör den mycket långlivade delen (hundratusentals år) av avfallet.
Se vidare frågorna om kärnkraftsavfall.

/Peter E 2005-01-19