Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
Varför är klyvingsprodukterna i ett kärnkraftverk radioaktiva.
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor - fission, kärnkraftsavfall [13690]
Fråga:
För att värma upp stavarna i ett kärnkraftverk så klyver man atomerna...när man klyver dom så blir dom radioaktiva...varför klyver man inte dom så mycket tills dom inte är radioaktiva?
/Joni L, Forssaklackskolan, Borlänge 2005-01-19
För att värma upp stavarna i ett kärnkraftverk så klyver man atomerna...när man klyver dom så blir dom radioaktiva...varför klyver man inte dom så mycket tills dom inte är radioaktiva?
/Joni L, Forssaklackskolan, Borlänge 2005-01-19
Svar:
Det enkla svaret är att det kan man inte påverka. Kärnorna klyvs enligt de regler naturen bestämt.
Titta på nuklidkartan nedan. Stabila kärnor är markerade med mörkrött, och kända kärnor av det grå området. Kärnan som klyvs i ett kärnkraftverk är 235U. Denna är markerad med en svart punkt uppe till höger i diagrammet. 235U har ett större överskott av neutroner än vad stabila lättare kärnor har.
Eftersom klyvningsprocessen inte kan "sortera" neutroner och protoner, måste alla klyvningsprodukter hamna på linjen mellan 235U (egentligen 236U eftersom det är infångandet av en neutron som orsakar klyvningen) och origo.
Alla kärnor på linjen ligger emellertid nedanför de stabila kärnorna. Kärnor på linjen har ett överskott av neutroner. Detta korrigeras först genom att 2-3 neutroner sänds ut i klyvningsprocessen (dessa kan sedan underhålla kedjereaktionen) och senare genom b--sönderfall. En del av dessa b--instabila kärnor har lång halveringstid (många år) och utgör en del av det avfall man får från ett kärnkraftverk. Det bildas även ett antal tunga kärnor (s.k. transuraner och aktinider), och de utgör den mycket långlivade delen (hundratusentals år) av avfallet.
Se vidare frågorna om kärnkraftsavfall.
Det enkla svaret är att det kan man inte påverka. Kärnorna klyvs enligt de regler naturen bestämt.
Titta på nuklidkartan nedan. Stabila kärnor är markerade med mörkrött, och kända kärnor av det grå området. Kärnan som klyvs i ett kärnkraftverk är 235U. Denna är markerad med en svart punkt uppe till höger i diagrammet. 235U har ett större överskott av neutroner än vad stabila lättare kärnor har.
Eftersom klyvningsprocessen inte kan "sortera" neutroner och protoner, måste alla klyvningsprodukter hamna på linjen mellan 235U (egentligen 236U eftersom det är infångandet av en neutron som orsakar klyvningen) och origo.
Alla kärnor på linjen ligger emellertid nedanför de stabila kärnorna. Kärnor på linjen har ett överskott av neutroner. Detta korrigeras först genom att 2-3 neutroner sänds ut i klyvningsprocessen (dessa kan sedan underhålla kedjereaktionen) och senare genom b--sönderfall. En del av dessa b--instabila kärnor har lång halveringstid (många år) och utgör en del av det avfall man får från ett kärnkraftverk. Det bildas även ett antal tunga kärnor (s.k. transuraner och aktinider), och de utgör den mycket långlivade delen (hundratusentals år) av avfallet.
Se vidare frågorna om kärnkraftsavfall.
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar