Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
Lufttryck
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse - jordens atmosfär [18012]
Fråga:
Jag har just lärt mig om lufttryck och kan inte få ihop att det dels talas om att man bär omkring på en luftpelare som väger si och så mycket, dels att lufttrycket kommer från alla håll.
Efter att ha läst lite tror jag mig förstå lufttryck någorlunda, men då beror trycket på hur tätt packade molekylerna i luften är, inte på hur många gram luftmolekyler man har ovanför sig. Är pratet om luftpelare bara en metafor?
/Fredrik E, Göteborg 2011-09-06
Jag har just lärt mig om lufttryck och kan inte få ihop att det dels talas om att man bär omkring på en luftpelare som väger si och så mycket, dels att lufttrycket kommer från alla håll.
Efter att ha läst lite tror jag mig förstå lufttryck någorlunda, men då beror trycket på hur tätt packade molekylerna i luften är, inte på hur många gram luftmolekyler man har ovanför sig. Är pratet om luftpelare bara en metafor?
/Fredrik E, Göteborg 2011-09-06
Svar:
Fredrik! Jag tycker du skall hålla fast vid bilden av en luftpelare. Samma bild fungerar även bra om du dyker under vattenytan: övertrycket ges av tyngden av vattenpelaren per ytenhet.
Kraften som verkar på varje ytenhet är densamma oberoende av ytans riktning. Detta gäller gaser och vätskor som inte har en bestämd form. Om du sänker ner ett föremål i vatten kommer du att få ett lite högre tryck på undersidan än på översidan. Denna lyftkraft är lyftkraften i Arkimedes princip, se [13509]. Lyftkraften beror alltså på skillnaden i vätskepelare från undersidan och översidan.
Man kan faktiskt beräkna atmosfärens totala massa matm från lufttrycket p
p = F/A = matmg/A
där g är tyngdaccelerationen och A är jordens yta. Om jordens radie är R får vi
A = 4p R2
och alltså
matm = p4p R2/g.
Om vi tar medelvärdet på g till 9.81 m/s2, medeltrycket till 0.986105 Pa ) och jordens radie R till 6371 km får vi
matm = 0.9861054p (6.371106)2/9.81 = 5.131018 kg
vilket stämmer bra med det accepterade värdet (Atmosphere_of_EarthDensity_and_mass ).
___________________________________________________________
) Detta är lite lägre än medeltrycket vid havsytan 1.013105 eftersom man måste ta hänsyn till berg och höjdplatåer.
/Peter E 2011-09-07
Fredrik! Jag tycker du skall hålla fast vid bilden av en luftpelare. Samma bild fungerar även bra om du dyker under vattenytan: övertrycket ges av tyngden av vattenpelaren per ytenhet.
Kraften som verkar på varje ytenhet är densamma oberoende av ytans riktning. Detta gäller gaser och vätskor som inte har en bestämd form. Om du sänker ner ett föremål i vatten kommer du att få ett lite högre tryck på undersidan än på översidan. Denna lyftkraft är lyftkraften i Arkimedes princip, se [13509]. Lyftkraften beror alltså på skillnaden i vätskepelare från undersidan och översidan.
Man kan faktiskt beräkna atmosfärens totala massa matm från lufttrycket p
p = F/A = matmg/A
där g är tyngdaccelerationen och A är jordens yta. Om jordens radie är R får vi
A = 4p R2
och alltså
matm = p4p R2/g.
Om vi tar medelvärdet på g till 9.81 m/s2, medeltrycket till 0.986105 Pa ) och jordens radie R till 6371 km får vi
matm = 0.9861054p (6.371106)2/9.81 = 5.131018 kg
vilket stämmer bra med det accepterade värdet (
___________________________________________________________
) Detta är lite lägre än medeltrycket vid havsytan 1.013105 eftersom man måste ta hänsyn till berg och höjdplatåer.
/Peter E 2011-09-07
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar