Svar:
Patrik! Bra fråga. Som du anar så tänker du fel.
Instrålningen från solen har sitt maximum i det synliga området (400-700 nm) eftersom solen har en temperatur på c:a 5800 K. Utstrålningen från jorden har sitt maximum i infrarött/mikrovågor eftersom temperaturen är c:a 300 K.
Maxvåglängden ges av Wiens förskjutningslag, se fråga
[12397]. Låt oss beräkna våglängderna för maximum för dessa temperaturer:
Solen, T=5800 K
lmax = 2.898×10
&8722;3/T = 2.898×10
&8722;3/5800 = 500 nm
Jorden, T=300 K
lmax = 2.898×10
&8722;3/T = 2.898×10
&8722;3/300 = 9.7
mm
Emissiviteten (
e i Stefan-Boltzmanns lag, fråga
[12397]) är en funktion av våglängden och relaterad (lika med) absorptionsförmågan, se fråga
[9333]. Eftersom jorden och solen sänder ut strålning vid vitt skilda våglängder, så finns det ingen anledning att emissiviteten (och absorptionsförmågan) skulle vara densamma.
Att jorden och solen strålar i helt olika våglängdsområden förklarar alltså varför strålningen från solen (ljus) kan ta sig igenom atmosfären medan strålningen från jorden (infrarött) stoppas av atmosfären, se figuren i fråga
[12668].
I fråga
[16846] beräknas jordens temperatur från strålningsbalansen. Fråga
[17681] behandlar en liknande fråga om vita värmeelement. I fråga
[14936] behandlas selektiva absorbanter.
/Peter E 2012-04-23