Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
Avsvalnande kaffe
Gymnasium: Värme - vardagsfysik, värmeöverföring/transport [1166]
Fråga:
Jag har fått en fråga, som jag själv inte kan besvara.
Kan ni? "Jag ska just börja dricka mitt kaffe när telefonen ringer.
Kaffet är redan upphällt och jag funderar om jag ska hälla i mjölken nu
eller efter samtalet, om jag vill ha kaffet så varmt som möjligt.
Hur ska jag göra?"
/Cecilia H, Mitthögskolan, Östersund 1998-03-15
Jag har fått en fråga, som jag själv inte kan besvara.
Kan ni? "Jag ska just börja dricka mitt kaffe när telefonen ringer.
Kaffet är redan upphällt och jag funderar om jag ska hälla i mjölken nu
eller efter samtalet, om jag vill ha kaffet så varmt som möjligt.
Hur ska jag göra?"
/Cecilia H, Mitthögskolan, Östersund 1998-03-15
Svar:
Kaffet svalnar genom värmeledning till omgivningen. Det innebär att "avsvalningstakten" är större ju varmare kaffet är - värmetransporten är proportionell mot temperaturskillnaden mellan kaffet och omgivningen.
Om du först häller i mjölken så leds inte så mycket värme bort som om kaffet "varit för sig själv". Häll alltså i mjölken så
fort som möjligt. Viktigare är att hindra värmet från att lämna koppen. Detta kan man göra dels genom att sätta koppen på ett isolerande underlag och dels genom att sätta lock på koppen. Fatet gör nog mer nytta ovanpå än under koppen!
Experiment: Varför inte undersöka detta experimentellt med två kaffekoppar!
Tillägg 9/1/08:
Detta är en klassisk fråga som diskuterats mycket. Frågan under länk 1 får samma svar men frågaren påstår sig ha mätt temoperaturer och kommit fram till motsatt resultat. Om detta kan man säga två saker:
1 Det är inte helt lätt att skapa identiska förhållanden och att mäta temperaturerna tillräckligt exakt.
2 Resonemanget bygger helt på att värmeförlusten sker genom ledning så att kyleffekten är proportionell mot temperaturskillnaden kaffe-omgivning. Vid rimliga temperaturer bör förlusterna genom strålning vara försumbara. (En ideal termos skulle t.ex. bara ha strålningsförluster och vi vet att kaffet håller sig mycket länge varmt i en termos. Se vidare fråga [14327].)
Diagrammet nedan från illustrerar resonemanget mycket väl. Observera dels att "temperaturhoppet" när man häller i mjölken är samma för de båda fallen. Resultatet bygger då på att den blå avsvalningskurvan är mindre brant än den röda eftersom kaffet är kallare.
Kaffet svalnar genom värmeledning till omgivningen. Det innebär att "avsvalningstakten" är större ju varmare kaffet är - värmetransporten är proportionell mot temperaturskillnaden mellan kaffet och omgivningen.
Om du först häller i mjölken så leds inte så mycket värme bort som om kaffet "varit för sig själv". Häll alltså i mjölken så
fort som möjligt. Viktigare är att hindra värmet från att lämna koppen. Detta kan man göra dels genom att sätta koppen på ett isolerande underlag och dels genom att sätta lock på koppen. Fatet gör nog mer nytta ovanpå än under koppen!
Experiment: Varför inte undersöka detta experimentellt med två kaffekoppar!
Tillägg 9/1/08:
Detta är en klassisk fråga som diskuterats mycket. Frågan under länk 1 får samma svar men frågaren påstår sig ha mätt temoperaturer och kommit fram till motsatt resultat. Om detta kan man säga två saker:
1 Det är inte helt lätt att skapa identiska förhållanden och att mäta temperaturerna tillräckligt exakt.
2 Resonemanget bygger helt på att värmeförlusten sker genom ledning så att kyleffekten är proportionell mot temperaturskillnaden kaffe-omgivning. Vid rimliga temperaturer bör förlusterna genom strålning vara försumbara. (En ideal termos skulle t.ex. bara ha strålningsförluster och vi vet att kaffet håller sig mycket länge varmt i en termos. Se vidare fråga [14327].)
Diagrammet nedan från illustrerar resonemanget mycket väl. Observera dels att "temperaturhoppet" när man häller i mjölken är samma för de båda fallen. Resultatet bygger då på att den blå avsvalningskurvan är mindre brant än den röda eftersom kaffet är kallare.
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar