Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
303 frågor / svar hittades
Fråga:
Varför är molekyler & atomer runda?
Det undrar min kompis Hannah!
/Lovisa -, ____---------_____--------, Mölndal 2000-10-10
Varför är molekyler & atomer runda?
Det undrar min kompis Hannah!
/Lovisa -, ____---------_____--------, Mölndal 2000-10-10
Svar:
Molekyler är i allmänhet inte runda.
/KS 2000-10-11
Molekyler är i allmänhet inte runda.
/KS 2000-10-11
Fråga:
Jag undrar vem som kom på att molekyler
finns och hur.
/lisa e, sörgårdsskolan, bifrost 2000-10-10
Jag undrar vem som kom på att molekyler
finns och hur.
/lisa e, sörgårdsskolan, bifrost 2000-10-10
Svar:
Teorier om att materien egentligen består små odelbara partiklar (atomer)
fanns ju redan hos grekerna för tusentals år sedan, men man kan konstatera
att då var det rena spekulationer. Den moderna atom- och molekylteorin
började växa fram för ungefär 200 år sedan. Utgångspunkten var kemiska
försök, som visade att olika ämnen förenade sig i bestämda proportioner.
Många personer bidrog i detta arbete, men ska någon nämnas framför andra
blir det nog engelsmannen John Dalton. Också den svenske kemisten
Berzelius bidrog verksamt.
/KS 2000-10-27
Teorier om att materien egentligen består små odelbara partiklar (atomer)
fanns ju redan hos grekerna för tusentals år sedan, men man kan konstatera
att då var det rena spekulationer. Den moderna atom- och molekylteorin
började växa fram för ungefär 200 år sedan. Utgångspunkten var kemiska
försök, som visade att olika ämnen förenade sig i bestämda proportioner.
Många personer bidrog i detta arbete, men ska någon nämnas framför andra
blir det nog engelsmannen John Dalton. Också den svenske kemisten
Berzelius bidrog verksamt.
/KS 2000-10-27
Fråga:
Vilket Är det farligaste radioaktiva ämnet.
MVH Daniel
/Daniel L, Friberga, Enebyberg 2000-10-17
Vilket Är det farligaste radioaktiva ämnet.
MVH Daniel
/Daniel L, Friberga, Enebyberg 2000-10-17
Svar:
Det går inte att utnämna något ämne till det farligaste, men vid ett
reaktorhaveri är 131J (jod-131) ett av de mest fruktade, se nedan.
/KS 2000-10-18
Det går inte att utnämna något ämne till det farligaste, men vid ett
reaktorhaveri är 131J (jod-131) ett av de mest fruktade, se nedan.
/KS 2000-10-18
Fråga:
Hej!.
Jag läste ett svar och en fråga och svaret innehöll ett ord som hette Joner,
vad är joner?!, svara så snart som möjligt!.
MVH EMELIE:
/Emelie S, Celsius, Edsbyn 2000-10-18
Hej!.
Jag läste ett svar och en fråga och svaret innehöll ett ord som hette Joner,
vad är joner?!, svara så snart som möjligt!.
MVH EMELIE:
/Emelie S, Celsius, Edsbyn 2000-10-18
Svar:
Joner är elektriskt laddade atomer eller molekyler. Sök på joner
i denna databas!
/KS 2000-10-18
Joner är elektriskt laddade atomer eller molekyler. Sök på joner
i denna databas!
/KS 2000-10-18
Fråga:
Jag hade en fråga för några dagar sedan om varför Pons och hans kompanjon
borde ha fått dödlig stråldos vid sin kall fusion experiment 1989.
Min fråga är egentligen hur mycket (neutron) strålning borde ha
utvecklats vid just 4 Watts energiutveckling och varför skulle
det vara dödligt. Man måste ju veta hur stor en dödlig stråldos
är för att förstå tumregeln.
/Sasan T, UU, Uppsala 2000-10-21
Jag hade en fråga för några dagar sedan om varför Pons och hans kompanjon
borde ha fått dödlig stråldos vid sin kall fusion experiment 1989.
Min fråga är egentligen hur mycket (neutron) strålning borde ha
utvecklats vid just 4 Watts energiutveckling och varför skulle
det vara dödligt. Man måste ju veta hur stor en dödlig stråldos
är för att förstå tumregeln.
/Sasan T, UU, Uppsala 2000-10-21
Svar:
Det går inte att med enbart uppgiften "4 W" beräkna stråldosen. Man måste
veta avstånd, exponeringstid, neutronernas energifördelning, med mera.
Neutronstrålning är ett svårt kapitel, också för en garvad strålskyddsfysiker.
Vad som är lätt att räkna ut är att 4 W energiproduktion svarar mot
1012 (1000000000000) neutroner per sekund vid deuterium-deuterium
fusion.
Närmre detaljer kan man hitta i boken TOO HOT TO HANDLE av Frank Close (1990). Där nämns på sidan 126 att de borde ha fått flera gånger dödlig stråldos. Exakt hur beräkningarna gjorts framgår inte. På sidan 265 finns en grundlig genomgång av de olika reaktionsmekanismerna.
Detaljerad information information finns under länk 1.
/KS 2000-10-22
Det går inte att med enbart uppgiften "4 W" beräkna stråldosen. Man måste
veta avstånd, exponeringstid, neutronernas energifördelning, med mera.
Neutronstrålning är ett svårt kapitel, också för en garvad strålskyddsfysiker.
Vad som är lätt att räkna ut är att 4 W energiproduktion svarar mot
1012 (1000000000000) neutroner per sekund vid deuterium-deuterium
fusion.
Närmre detaljer kan man hitta i boken TOO HOT TO HANDLE av Frank Close (1990). Där nämns på sidan 126 att de borde ha fått flera gånger dödlig stråldos. Exakt hur beräkningarna gjorts framgår inte. På sidan 265 finns en grundlig genomgång av de olika reaktionsmekanismerna.
Detaljerad information information finns under länk 1.
/KS 2000-10-22
Fråga:
Jag har två frågor:
1) Om urankärnan var stor som en fotboll, hur stor vore då uranatomens radie?
2) Jag vet att en kärna kan sönderfalla till både Ca-40 och Ar-40.
Hur kan jag ta reda på vilken kärna det är och hur den sönderfaller?
/Nisse S, Celciusskolan, Gimo 2000-10-23
Jag har två frågor:
1) Om urankärnan var stor som en fotboll, hur stor vore då uranatomens radie?
2) Jag vet att en kärna kan sönderfalla till både Ca-40 och Ar-40.
Hur kan jag ta reda på vilken kärna det är och hur den sönderfaller?
/Nisse S, Celciusskolan, Gimo 2000-10-23
Svar:
1) Om urankärnan är stor som ett körsbär är uranatomen stor som
en fotbollsplan. Nu kan du räkna ut ditt exempel.
2) K-40
/KS 2000-10-24
Fråga:
Kan väte ta upp en elektron och få laddningen -1?
/Erik T, Västberga skolan, hägersten 2000-11-06
Kan väte ta upp en elektron och få laddningen -1?
/Erik T, Västberga skolan, hägersten 2000-11-06
Svar:
Det är fullt möjligt. Det utnyttjas i så kallade tandemacceleratorer
av Van der Graaff typ. Där accelereras först den negativa vätejonen.
Sedan slår man av båda elektronerna, och den positiva vätejonen
accelereras. På så vis uppnår man dubbla energin.
/KS 2000-11-06
Det är fullt möjligt. Det utnyttjas i så kallade tandemacceleratorer
av Van der Graaff typ. Där accelereras först den negativa vätejonen.
Sedan slår man av båda elektronerna, och den positiva vätejonen
accelereras. På så vis uppnår man dubbla energin.
/KS 2000-11-06
Fråga:
Vid en fissionsreaktion frigörs s k klyvningsprodukter som är
radioaktiva och har hög hastighet.Vilken hastighet har dessa produkter?
/Dusan M, Kroksbäcksskolan, Malmö 2000-11-29
Vid en fissionsreaktion frigörs s k klyvningsprodukter som är
radioaktiva och har hög hastighet.Vilken hastighet har dessa produkter?
/Dusan M, Kroksbäcksskolan, Malmö 2000-11-29
Svar:
I kärnfysikaliska sammanhang är fissionsfragmentens hastighet inte särskil hög,
ett par procent av ljushastigheten, men i mänskliga sammanhang låter kanske
10000 km/s mycket. De bromsas in och förlorar sin energi på en mycket
kort sträcka, bara ett par tusendels mm. Huvuddelen av energin som alstras
i ett kärnkraftverk kommer härifrån.
/KS 2000-11-30
I kärnfysikaliska sammanhang är fissionsfragmentens hastighet inte särskil hög,
ett par procent av ljushastigheten, men i mänskliga sammanhang låter kanske
10000 km/s mycket. De bromsas in och förlorar sin energi på en mycket
kort sträcka, bara ett par tusendels mm. Huvuddelen av energin som alstras
i ett kärnkraftverk kommer härifrån.
/KS 2000-11-30
Fråga:
Hur framställer man de grundämne som inte finns naturligt i naturen?
Lantanoider & Aktinoider.
/Teresa & Tintin S, Kirseberg, Malmö 2000-11-30
Hur framställer man de grundämne som inte finns naturligt i naturen?
Lantanoider & Aktinoider.
/Teresa & Tintin S, Kirseberg, Malmö 2000-11-30
Svar:
Bland lantanoiderna finns bara ett grundämne som inte har någon stabil isotop,
Prometeum. Teknetium är ett annat sådant grundämne, men det är inte en
lantanoid. Båda bildas som fissionsprodukter vid kärnklyvning.
De lättare aktinoiderna kan framställa genom neutroninfångning i en
kärnreaktor, de tyngre genom kärnkollisioner vid en tungjonsaccelerator.
/KS 2000-12-01
Bland lantanoiderna finns bara ett grundämne som inte har någon stabil isotop,
Prometeum. Teknetium är ett annat sådant grundämne, men det är inte en
lantanoid. Båda bildas som fissionsprodukter vid kärnklyvning.
De lättare aktinoiderna kan framställa genom neutroninfångning i en
kärnreaktor, de tyngre genom kärnkollisioner vid en tungjonsaccelerator.
/KS 2000-12-01
Fråga:
Hej! Jag sitter och skriver ett arbete om olika strålningar,
men jag har inte lyckas få nån information om just neutron-strålning.
Så om ni Fysik.org kunde förklara vad det är så är jag tacksam.
Tack på förhand, Micke.
/Mikael E, Kvarnbergsskolan, Gustavsberg 2000-12-04
Hej! Jag sitter och skriver ett arbete om olika strålningar,
men jag har inte lyckas få nån information om just neutron-strålning.
Så om ni Fysik.org kunde förklara vad det är så är jag tacksam.
Tack på förhand, Micke.
/Mikael E, Kvarnbergsskolan, Gustavsberg 2000-12-04
Svar:
Neutronstrålning uppstår vanligen inte som resultat av radioaktivt
sönderfall. Vid kärnreaktioner kan det bildas snabba neutroner.
En speciell typ av kärnreaktion som producerar neutroner är fission.
Inne i en kärnreaktor finns intensiv neutronstrålning. Strålskyddsfysiker
betraktar neutronstrålning med stor respekt. Dess biologiska effekt är
stor, därför att neutronen kolliderar med en vätekärna (proton) i
kroppen. Denna proton joniserar kraftigt. Dessutom är neutronstrålningen
ganska svår att mäta.
/KS 2000-12-05
Neutronstrålning uppstår vanligen inte som resultat av radioaktivt
sönderfall. Vid kärnreaktioner kan det bildas snabba neutroner.
En speciell typ av kärnreaktion som producerar neutroner är fission.
Inne i en kärnreaktor finns intensiv neutronstrålning. Strålskyddsfysiker
betraktar neutronstrålning med stor respekt. Dess biologiska effekt är
stor, därför att neutronen kolliderar med en vätekärna (proton) i
kroppen. Denna proton joniserar kraftigt. Dessutom är neutronstrålningen
ganska svår att mäta.
/KS 2000-12-05
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar