Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
588 frågor / svar hittades
Fråga:
1. När ljus färdas i ett medium saktar det ner. Men säger inte
relativitets teorin att ljusets hastighet alltid är konstant
oavsett hur man gör när man mäter det?
Jag har hört att det beror på referens ramar;
att ljusets hastighet bara är ner saktad för en observatör
utanför mediumet men om man hade varit i det hade man mätt
samma konstanta hastighet. Men jag trodde att ljusets hastighet
också var konstant oavsett referns ram.
1. När ljus färdas i ett medium saktar det ner. Men säger inte
relativitets teorin att ljusets hastighet alltid är konstant
oavsett hur man gör när man mäter det?
Jag har hört att det beror på referens ramar;
att ljusets hastighet bara är ner saktad för en observatör
utanför mediumet men om man hade varit i det hade man mätt
samma konstanta hastighet. Men jag trodde att ljusets hastighet
också var konstant oavsett referns ram.
2. Kan ni förklara vad Cherenkov strålning är?
/Mikael M, 2000-04-21
Svar:
1. Det är i vakuum som ljushastigheten är konstant, alltså oberoende av
referenssystemet.
2. Se nedan!
/KS 2000-04-26
1. Det är i vakuum som ljushastigheten är konstant, alltså oberoende av
referenssystemet.
2. Se nedan!
/KS 2000-04-26
Tre polarisationsfilter
Fråga:
En komplicerad fråga......
Vi har precis satt upp tre polaroidfilter,
Det första och det sista är vinkelräta mot varandra (= svart)
MEN det tredje som sitter i mitten är vinklat ca 45 grader och då
släpps ljuset igenom........
Hur blir det så???? vrids ljuset på något konstigt sätt????
/Jonas P, Rudbecksgymnasiet, Tidaholm 2000-04-27
En komplicerad fråga......
Vi har precis satt upp tre polaroidfilter,
Det första och det sista är vinkelräta mot varandra (= svart)
MEN det tredje som sitter i mitten är vinklat ca 45 grader och då
släpps ljuset igenom........
Hur blir det så???? vrids ljuset på något konstigt sätt????
/Jonas P, Rudbecksgymnasiet, Tidaholm 2000-04-27
Svar:
Fall 1: Vi analyserar opolariserat ljus med det första filtret. Hälften
kommer igenom, och nu är det linjärpolariserat (Figur 1 nedan). Eftersom det andra filtret
är orienterat vinkelrät, kommer inget ljus igenom det (Figur 2).
Fall 2: (Figur 3) Samma resonemang för det första filtret. Det andra filtret är nu orienterat i 45o. Vi delar upp ljuset från första filtret i två vinkelräta komponenter i 45o och 135o med amplituden 1/20.5 vardera. Den ena blir helt absorberad av filter 2 (som ju står i 45o), den andra släpps igenom oförändrad. Intensiteten som släpps igenon filter 2 blir då 1/2. För filter 3 blir resonemanget precis det samma. Multiplicerar vi de 3 transmissionsvärdena, får vi att (1/2)(1/2)(1/2) = 1/8 av ljuset kommer igenom. Här bortser vi från förluster genom reflektion.
Se även fråga [12347] och detaljerade förklaringar på engelska under länk 1 och länk 2. Figuren nedan (© Copyright 2004 Darel Rex Finley) är delvis lånad från länk 1.
I undre delen av nedanstående figur visas hur det ser ut med riktiga polarisatorer.
Fall 1: Vi analyserar opolariserat ljus med det första filtret. Hälften
kommer igenom, och nu är det linjärpolariserat (Figur 1 nedan). Eftersom det andra filtret
är orienterat vinkelrät, kommer inget ljus igenom det (Figur 2).
Fall 2: (Figur 3) Samma resonemang för det första filtret. Det andra filtret är nu orienterat i 45o. Vi delar upp ljuset från första filtret i två vinkelräta komponenter i 45o och 135o med amplituden 1/20.5 vardera. Den ena blir helt absorberad av filter 2 (som ju står i 45o), den andra släpps igenom oförändrad. Intensiteten som släpps igenon filter 2 blir då 1/2. För filter 3 blir resonemanget precis det samma. Multiplicerar vi de 3 transmissionsvärdena, får vi att (1/2)(1/2)(1/2) = 1/8 av ljuset kommer igenom. Här bortser vi från förluster genom reflektion.
Se även fråga [12347] och detaljerade förklaringar på engelska under länk 1 och länk 2. Figuren nedan (© Copyright 2004 Darel Rex Finley) är delvis lånad från länk 1.
I undre delen av nedanstående figur visas hur det ser ut med riktiga polarisatorer.
Fråga:
Hej. Jag måste be undra er som gör ett så bra arbete med fysik frågor
men det hör inte hit.
Så.. Kan man se tillbaka i tiden ifall
man hade en spegel ute i rymnden som låg säj
50 ljusår här i från som speglade jorden
då borde man väll se 100 år bakåt i tiden eller....
Tacksam för svar... HK
/Henke k, vallhalla, oskarshamn 2000-05-02
Hej. Jag måste be undra er som gör ett så bra arbete med fysik frågor
men det hör inte hit.
Så.. Kan man se tillbaka i tiden ifall
man hade en spegel ute i rymnden som låg säj
50 ljusår här i från som speglade jorden
då borde man väll se 100 år bakåt i tiden eller....
Tacksam för svar... HK
/Henke k, vallhalla, oskarshamn 2000-05-02
Svar:
I princip har du rätt, men det blir tyvärr en del praktiska problem.
/KS 2000-05-03
I princip har du rätt, men det blir tyvärr en del praktiska problem.
/KS 2000-05-03
Fråga:
När man åker motorbåt blir det svallvågor.
Blir det större (högre, bredare)svallvågor om man åker fortare med båten?
/Eva H, 2000-05-03
När man åker motorbåt blir det svallvågor.
Blir det större (högre, bredare)svallvågor om man åker fortare med båten?
/Eva H, 2000-05-03
Svar:
Ja, svallvågorna blir högre när man kör fortare.
/KS 2000-05-03
Ja, svallvågorna blir högre när man kör fortare.
/KS 2000-05-03
Fråga:
Vad är människans hörsel frekvensområde?
/mikael b, de la gardie skolan, lidköping 2000-05-08
Vad är människans hörsel frekvensområde?
/mikael b, de la gardie skolan, lidköping 2000-05-08
Svar:
Man brukar ange 20 - 20000 Hz, men den övre gränsen sjunker med åldern.
/KS 2000-06-07
Man brukar ange 20 - 20000 Hz, men den övre gränsen sjunker med åldern.
/KS 2000-06-07
Fråga:
Hur fungerar 3D-Glasögon när man tittar på en 3D-bild och
varför blir det så att bilden kommer ut jag vill ha reda på det snarast.
/Fredrik L, sotenäs skolan, Kungshamn 2000-05-18
Hur fungerar 3D-Glasögon när man tittar på en 3D-bild och
varför blir det så att bilden kommer ut jag vill ha reda på det snarast.
/Fredrik L, sotenäs skolan, Kungshamn 2000-05-18
Svar:
Det finns flera olika principer, men det vanligaste är att man har två bilder
tryckta över varandra, den ena i rött och den andra i blått. Så tittar man med
glasögon med röd och blåfilter. Genom det röda filtret ser man den blå
bilden, genom det blå filtret ser man den röda bilden. OBS! Vi har inte
skrivit fel!
Experiment: Skriv med en rödpenna och titta på texten genom ett rödfilter
och ett blåfilter.
/KS 2000-06-07
Det finns flera olika principer, men det vanligaste är att man har två bilder
tryckta över varandra, den ena i rött och den andra i blått. Så tittar man med
glasögon med röd och blåfilter. Genom det röda filtret ser man den blå
bilden, genom det blå filtret ser man den röda bilden. OBS! Vi har inte
skrivit fel!
Experiment: Skriv med en rödpenna och titta på texten genom ett rödfilter
och ett blåfilter.
/KS 2000-06-07
Fråga:
Hur fungerar en självlysande leksak? Är de beroende av värme?
Jag ska göra experiment med en en självlysande leksak och se
om det är någon skillnad i ljusintensitet när man kyler resp.
värmer den? Jag har väldigt svårt att se någon skillnad
(gammal leksak...) men stämmer det?
/Susanna R, Nacka 2000-05-23
Hur fungerar en självlysande leksak? Är de beroende av värme?
Jag ska göra experiment med en en självlysande leksak och se
om det är någon skillnad i ljusintensitet när man kyler resp.
värmer den? Jag har väldigt svårt att se någon skillnad
(gammal leksak...) men stämmer det?
/Susanna R, Nacka 2000-05-23
Svar:
Fenomenet kallas luminiscens. Det finns flera olika mekanismer
för att framkalla den. Se svaret nedan!
/KS 2000-05-23
Fenomenet kallas luminiscens. Det finns flera olika mekanismer
för att framkalla den. Se svaret nedan!
/KS 2000-05-23
Fråga:
Varför ser haven svarta ut på foton från rymden?
/Anneli J, 2000-05-23
Varför ser haven svarta ut på foton från rymden?
/Anneli J, 2000-05-23
Svar:
Haven är inte alltid svarta på bilder från satelliter. Havet kan se
olika ut, beroende på hur ljuset faller och vågmönstret. Det är ju
likadant här nere.
/KS 2000-05-23
Haven är inte alltid svarta på bilder från satelliter. Havet kan se
olika ut, beroende på hur ljuset faller och vågmönstret. Det är ju
likadant här nere.
/KS 2000-05-23
Fråga:
Vilken spänning har röntgenröret hos tex. tandläkaren? Strålningens våglängd?
/Reza 2000-05-23
Vilken spänning har röntgenröret hos tex. tandläkaren? Strålningens våglängd?
/Reza 2000-05-23
Svar:
De spänningar som används vid medicinsk röntgen är mellan 27 kV och 150 kV. Röntgenstrålningens kortaste våglängd är
l = hc/eU
där h = Plancks konstant, c = ljushastigheten, e = elektronens laddning och U = röntgenrörets spänning. För 100 kV blir det ungefär 0.01 nm.
SeX-ray_tube för mer information om röntgenrör. Bilden är från denna sida. Elektroner frigöres från den negativt laddade katoden (till höger). Elektronerna accelereras mot den positiva anoden (till vänster). När elektronerna träffar anoden bromsas de upp och skickar ut elektromagnetisk strålning (bromsstrålning).
De spänningar som används vid medicinsk röntgen är mellan 27 kV och 150 kV. Röntgenstrålningens kortaste våglängd är
l = hc/eU
där h = Plancks konstant, c = ljushastigheten, e = elektronens laddning och U = röntgenrörets spänning. För 100 kV blir det ungefär 0.01 nm.
Se
Fråga:
Vad menas med att ljudnivån ökade från 60 dB till 80 dB i ett rum.
Med hur många gånger ökade ljudstyrkan?
/Mia M, Gbg 2000-05-26
Vad menas med att ljudnivån ökade från 60 dB till 80 dB i ett rum.
Med hur många gånger ökade ljudstyrkan?
/Mia M, Gbg 2000-05-26
Svar:
Höjer man ljudintensiteten från 60 till 70 dB, ökar den med en faktor 10.
Höjer man den sedan den ytterligare till 80 dB, ökar den med ytterligare
en faktor 10. Ökar man från 60 till 80 dB, blir alltså ljudet 1010=100
gånger intensivare.
/KS 2000-05-27
Höjer man ljudintensiteten från 60 till 70 dB, ökar den med en faktor 10.
Höjer man den sedan den ytterligare till 80 dB, ökar den med ytterligare
en faktor 10. Ökar man från 60 till 80 dB, blir alltså ljudet 1010=100
gånger intensivare.
/KS 2000-05-27
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar