600 frågor / svar hittades
Fråga:
Hur räknar man ut hästkrafter?
/Daniel B, Sundsgymnasiet, Vellinge 1999-09-22
Svar:
Hästkraft är en gammal effektenhet som man inte ska använda numera. Om man stöter på den i gamla böcker, kan det vara bra att veta, att en hästkraft är 735.499 watt. Egentligen är den definierad i det gamla engelska måttsystemet som 33000 fot-pund per minut.
/KS 1999-09-28
Fråga:
Låt oss säga att det regnar ute. Jag vill ta mig från plats A till plats B. Om jag går riktigt långsamt, får jag en viss mängd vatten på mig. Om jag springer det fortaste jag kan får jag en annan mängd vatten på mig, och beroende på att jag har en större yta sedd framifrån än uppifrån så kan jag eventuellt få ganska mycket vatten på mig. Finns det någon optimal hastighet för att ta sig igenom ett regnväder så torr som möjligt?
/Torbjörn A, Östrabogymnasiet, Uddevalla 1999-09-23
Svar:
Precis det här tänker jag på, när jag cyklar i regn. Man vill ju
blöta ner sig så lite som möjligt. Tyvärr har jag inte kommit
mycket längre i analysen än du. I sådana här fall kan det ofta
vara nyttigt att titta på extremerna.
Står jag helt still, blir jag genomblöt.
Man kan tänka sig att man cyklar så fort, att vattendroppen förångas
på grund av rörelseenergin (trevlig räkneövning). Man behöver då
cykla i över 7000 km/tim, och det har jag inte kommit upp i.
Senare tillägg: Nu har vi fått en lösning. Först approximerar
man sig med en låda, formad som en tändstickask. Bredsidan är mot
färdriktningen. Nu ska vi bestämma vilka vattendroppar, som kommer träffa lådan. Vi börjar med bredsidan. Det är enklast om man ritar det på ett papper. Man kommer träffas av de vattendroppar, som ligger
i ett &34;fyrkantigt rör&34; snett upp i luften. Rörets vinkel beror på
regnets och lådans hastighet.Ju högre hastighet på lådan, desto
mindre vinkel. Men rörets volym (per färdsträcka) är oberoende av
vinkeln. Därför är antalet vattendroppar som träffar lådans framsida oberoende av hastigheten.
Antalet vattendroppar som träffar lådans ovansida är proportionell mot tiden.
Alltså, man bör ta sig fram så fort som möjligt!
/KS 2000-03-23
Fråga:
Katapultstol Flygvapnets räddningsstolar kan skicka piloten 100 m upp i luften så att uthopp från låg höjd är möjlig. Om nu flygplanet ligger på sidan så ändrar raketen riktning och driver piloten uppåt. Hur kan drivraketen veta vad som är upp och ned? Fungerar systemet även om planet ligger i ryggläge?
/Jarl S, Eksjö Gymnasium, Eksjö 1999-09-27
Svar:
Sånt här kan vi inte så mycket om. Man skulle kunna använda ett gyroskop. Det skulle klara ryggläge också. Men då får man inte vara för nära marken.
/KS 1999-09-28
Fråga:
Hej
Keplers lagar säger att planeterna går i en ellipsbana. Varför gör de det (och inte i cirklar)?
/Johan L, Rinman, Eskilstuna 1999-09-28
Svar:
Keplers lagar kan härledas ur Newtons mekanik och gravitationsteori.
Fast egentligen kan man bara göra det för två himlakroppar. Verkligheten
är mycket mera komplicerad. Planeterna påverkar varandra också. Det
kan du läsa om i Scientific American, september 1999.
/KS 1999-10-11
Fråga:
Vad är tachyoner?! Jag har hört att det är små partiklar
som rör sig mycket snabbare än ljuset, stämmer det? Jag har letat överallt efter information men hat inte hittat något. Hoppas ni vet.
P.S
Jag läste frågan av Peo Engström. Det där med att upphäva gravitationen. På den frågan svarar ni nej det går inte. Men i Illustrerad Vetenskap nummer 2 1999 står det att NASAs forskare försöker göra just det. Med hjälp av en superledande ring som påverkas av ett kraftigt magnetfält ska man kunna ändra vikten på en omagnetisk och isolerad tyngd. I försöket beskrivet i tidningen ska man kunna sänka vikten på en 1000g tung tyngd ner till 980g.
D.S
/Fredrik R, Röllingby, Åkersberga 1999-09-29
Svar:
Sök på
tachyon i denna databas!
Allt som står i Illustrerad Vetenskap är inte tillförlitligt (något som är sant för alla publikationer).
Om effekten som beskrivs är reell, finns ingen anledning att
tro att det har med gravitation att göra. Man bör söka
förklaringen bland elektromagnetiska fenomen.
/KS/lpe 2000-04-03
Fråga:
Jag har hört om en en princip som skulle förenkla och t.o.m göra 'omöjliga' beräkningar där kraft, acc. och massa (är inte säker på att de var just dessa, eller om det kanske var fler) Principens namn kan jag inte stava till men den skulle utalas något i stil med [Dallonbä´rs] princip. Kan detta stämma och i så fall, vad går denna princip utpå?
/Göran S, Ospeksgymnasiet, Laholm 1999-09-29
Svar:
Du syftar säkert på d'Alemberts princip. Det är ett alternativt sätt att formulera Newtons andra rörelselag,
f =
am.
d'Alemberts princip: f - am = 0
Här betraktas - am som en (virtuell) kraft. Summan av två krafter är lika med noll. Ett dynamiskt problem har förvandlats till ett statiskt, som ofta är enklare att analysera. Speciellt användbar är metoden när man ska analysera system med restriktioner, till exempel kolven i en bilmotor, som ju bara rör sig i en dimension.
Han formulerade sin princip vid 26 års ålder år 1743 i Traite de dynamique
/KS 1999-10-01
Fråga:
Varför väger bly så mycket?
/Peter O, Gröndalsskolan, Nynäshamn 1999-09-30
Svar:
När du säger att bly väger mycket, menar du säkert att bly har stor densitet (eller täthet). Alltså, har man en blyklump och en lika stor aluminiumklump, så är blyklumpen tyngre. Men bly är inte värst. Antag att vi har klumpar, stora som en-liters mjölkpaket. Den av aluminium väger 3 kg, den av bly väger 11 kg, men en platinaklump av den storleken väger hela 21 kg. Ändå är platinaatomen lättare än blyatomen. En metalls densitet bestäms i huvudsak av tre saker:
1. Atomens massa
2. Atomens storlek (atomradien)
3. Hur atomerna ligger ordnade i metallen (kristallstrukturen)
/KS 1999-09-30
Fråga:
Hur räknar man ut flykthastigheten hos en kropp?
/Hans B, Anders Ljunstedts Gymnasium, Åmål 1999-10-03
Svar:
Flykthastigheten är
den hastighet som ett föremål som befinner sig på ett visst avstånd från en himlakropp måste ges för att det ska kunna åka ifrån himlakroppen utan att dras tillbaka av himlakroppens gravitation. Objekt med lägre hastighet faller tillbaka mot himlakroppen, medan objekt med högre hastighet - teoretiskt sett - är förmögna att fortsätta fram i det oändliga. (
Flykthastighet
)
Flykthastigheten är alltså den minsta hastighet som t.ex. en kanonkula måste haför att lämna jorden. Vi skjuter den rakt upp och bortser frånluftmotståndet. Den kinetiska energin (E) ska vara lika medarbetet (W) som krävs för att lyfta upp kanonkulan ut i rymden.
E = W
E = mv
2/2
W = GmM/r
m = kanonkulans massa, v = kanonkulans hastighet, G = gravitationkonstanten,M = jordens massa, r = jordens radie
Uttrycket för W får man fram genom att notera att arbetet är lika medintegralen av kraften med avseende på vägen. Vi integrerar alltsåkraften från jordytan mot oändligheten. Kraften (f) ges av Newtonsgravitationsteori:
f = GmM/r2
Integralen (från r till oändligheten) blir
W = GMm/r
Ur detta får vi fram uttrycket för flykthastigheten (escape velocity) genom att sätta E = W:
v = (2GM/r)1/2
Låt oss beräkna flykthastigheten för jorden och månen. Gravitationskonstanden G är 6.67410-11 (Gravitational_constant). Övriga data från Planetary Fact Sheets
:
Jordens massa: 5.97361024 kg
Jordradien: 6.371106 m
Månens massa: 0.073491024 kg
Månradien: 1.737106 kg
Flykthastgheten för jorden blir då
v = (26.67410-115.97361024/6.371106)1/2 = 11187 m/s = 11.2 km/s
och för månen
v = (26.67410-110.073491024/1.737106)1/2 = 2376 m/s = 2.4 km/s
Se vidare Escape_velocity.
/KS/lpe 1999-10-15
Fråga:
Einsteins teorier
Om jag knallar runt i en cirkel på ca 2 meters diameter så gör jag det på några sekunder! Men man skulle ju lika gärna kunna se det som att resten av världen har cirklat runt mig på samma tid eftersom rörelser är relativ. Då skulle det innebära att stjärnor på ljusårs avstånd har färdats i en enorm cirkel runt mig på några sekunder och det betyder att dom måste ha haft en hastighet långt över ljushastigheten! Hur går det här ihop med Einsteins teorier egentligen?
Kristjan
/Kristjan S, Går inte i nå'n skola!, Vad för ort? 1999-10-06
Svar:
Varken i Newtons eller Einsteins mekanik finns absolut rörelse.
I den meningen kan båda kallas relativitetsteorier. Däremot finns
absolut rotation, det går att avgöra om ett system roterar och hur
fort det snurrar. Man behöver inte titta på stjärnhimlen, det räcker
att mäta centrifugalkraften. Ibland kallas detta Mach's pricip. Se vidare länk 1.
/KS 1999-10-07
Fråga:
Jag undrar hur man kollar sin vikt i rymden?
/Rickard N, Dragonskolan, Umeå 1999-10-06
Svar:
Det finns många sätt, men här är ett ganska enkelt. Du puttar ifrån dig en kilovikt. Du åker då åt andra hållet. Din massa (i kg) blir då kiloviktens hastighet dividerad med din hastighet. Detta kommer av lagen om rörelsemängdens bevarande.
/KS 1999-10-07