Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
619 frågor / svar hittades
Fråga:
Varifrån kommer ordet mol i molbägare?
Min lärare sa att jag aldrig skulle kunna hitta det.
/Johan D, Komvux, Norrköping 2001-02-13
Varifrån kommer ordet mol i molbägare?
Min lärare sa att jag aldrig skulle kunna hitta det.
/Johan D, Komvux, Norrköping 2001-02-13
Svar:
Ordet molbägare har vi inte hört talas om. Vi har sökt efter
ordet på nätet utan napp. Vi har också sökt på ordets engelska
översättning (molbeaker) också utan napp. Vi kan nog konstatera
att ordet inte finns.
/KS 2001-02-13
Ordet molbägare har vi inte hört talas om. Vi har sökt efter
ordet på nätet utan napp. Vi har också sökt på ordets engelska
översättning (molbeaker) också utan napp. Vi kan nog konstatera
att ordet inte finns.
/KS 2001-02-13
Fråga:
Hur många Volt finns det i electriskastolen?
/Dennis L, Veinge skolan, Veinge 2001-02-14
Hur många Volt finns det i electriskastolen?
/Dennis L, Veinge skolan, Veinge 2001-02-14
Fråga:
vi har läst om magnetism i skolan, men jag har aldrig kunnat få en
riktigt förklarning till vad magnetism egentligen är. och liksom man
vet ju hur det fungerar, men varför är det på det sättet? och så har
jag en fråga till: om man bryter en permanentmagnet i mitten blir det
ju igen en varsin syd-nordpol på båda hälfterna,varför blir det så?
är det någonting med att magneten försöker hålla en jämvikt i sig?
jag har en fråga till: vad är det som får ljuset att färdas med sin
hastighet? är det ens teoretiskt möjligt att nå dens hastighet med
någon farkost?om inte så vad beror det på?
/olle p, katrinelundsgymnasiet, angered 2001-02-15
vi har läst om magnetism i skolan, men jag har aldrig kunnat få en
riktigt förklarning till vad magnetism egentligen är. och liksom man
vet ju hur det fungerar, men varför är det på det sättet? och så har
jag en fråga till: om man bryter en permanentmagnet i mitten blir det
ju igen en varsin syd-nordpol på båda hälfterna,varför blir det så?
är det någonting med att magneten försöker hålla en jämvikt i sig?
jag har en fråga till: vad är det som får ljuset att färdas med sin
hastighet? är det ens teoretiskt möjligt att nå dens hastighet med
någon farkost?om inte så vad beror det på?
/olle p, katrinelundsgymnasiet, angered 2001-02-15
Svar:
Vad magnetismen beträffar ber vi dig läsa tidigare svar. För att accelerera
något till ljushastigheten krävs oändlig energi, och det har vi inte.
Vi har i alla fall kommit ganska nära. Elektronerna och positronerna i den
nu nedlagda LEP-acceleratorn kom upp i 99.999999999 % av ljushastigheten.
/KS 2001-02-15
Vad magnetismen beträffar ber vi dig läsa tidigare svar. För att accelerera
något till ljushastigheten krävs oändlig energi, och det har vi inte.
Vi har i alla fall kommit ganska nära. Elektronerna och positronerna i den
nu nedlagda LEP-acceleratorn kom upp i 99.999999999 % av ljushastigheten.
/KS 2001-02-15
Fråga:
Eg har høyrt at dersom du har ei rett linje, og eit punkt,
kan det gå fleire enn ei linjer gjennom punktet som er
parallelle med den første linja...Korleis kan det vere mogleg?
/Wenche F, Ulstein Vidaregåande Skule, Eiksund 2001-02-17
Eg har høyrt at dersom du har ei rett linje, og eit punkt,
kan det gå fleire enn ei linjer gjennom punktet som er
parallelle med den første linja...Korleis kan det vere mogleg?
/Wenche F, Ulstein Vidaregåande Skule, Eiksund 2001-02-17
Svar:
I Euklidisk geometri finns en linje genom den punkten
(parallellaxiomet). Det går att konstruera icke-Euklidiska geometrier,
där man har många olika linjer genom punkten som inte skär den första. Det finns
också geometrier där alla räta linjer skär varandra.
Exempel: På en sfär svarar en storcirkel mot en rät linje.
Alla storcirklar på en sfär skär varandra.
/KS 2001-02-18
I Euklidisk geometri finns en linje genom den punkten
(parallellaxiomet). Det går att konstruera icke-Euklidiska geometrier,
där man har många olika linjer genom punkten som inte skär den första. Det finns
också geometrier där alla räta linjer skär varandra.
Exempel: På en sfär svarar en storcirkel mot en rät linje.
Alla storcirklar på en sfär skär varandra.
/KS 2001-02-18
Fråga:
vad är egentligen utbränt uran?
är utbränt uran verkligen uran?
/maria e, vasalund, solna 2001-02-19
vad är egentligen utbränt uran?
är utbränt uran verkligen uran?
/maria e, vasalund, solna 2001-02-19
Svar:
Du menar säkert utarmat uran. Det har vi tagit upp tidigare.
Visst är det fråga om uran.
/KS 2001-02-19
Du menar säkert utarmat uran. Det har vi tagit upp tidigare.
Visst är det fråga om uran.
/KS 2001-02-19
Fråga:
Hejsan!
Har fått en fråga från en av mina elever som jag hade lite svårt att besvara:
Vad skulle hända med jorden om jordens dragningskraft försvann?
Mitt svar till honom var att jorden skulle &34;explodera&34;.
Stämmer detta? Varför?
Skulle jättegärna vilja ha en bra förklaring på vad det är som händer
och varför?
Tacksam för snabbt svar
mvh
Lina Tannerfalk
/Lina T, Örjansskolan, Halmstad 2001-02-19
Hejsan!
Har fått en fråga från en av mina elever som jag hade lite svårt att besvara:
Vad skulle hända med jorden om jordens dragningskraft försvann?
Mitt svar till honom var att jorden skulle &34;explodera&34;.
Stämmer detta? Varför?
Skulle jättegärna vilja ha en bra förklaring på vad det är som händer
och varför?
Tacksam för snabbt svar
mvh
Lina Tannerfalk
/Lina T, Örjansskolan, Halmstad 2001-02-19
Svar:
Var inte orolig, det kommer inte hända.
Gör vi i alla fall tankeexperimentet, blir en omedelbar följd att atmosfären
försvinner ut i rymden. Sedan kokar haven tills de fryser. Sedan kommer
isen lånsamt att avdunsta (sublimera).
Vad som händer med själva jordklotet är lite svårare att reda ut.
Räcker cetrifugalkraften från jordrotationen till att slita sönder jorden?
/KS 2001-02-20
Var inte orolig, det kommer inte hända.
Gör vi i alla fall tankeexperimentet, blir en omedelbar följd att atmosfären
försvinner ut i rymden. Sedan kokar haven tills de fryser. Sedan kommer
isen lånsamt att avdunsta (sublimera).
Vad som händer med själva jordklotet är lite svårare att reda ut.
Räcker cetrifugalkraften från jordrotationen till att slita sönder jorden?
/KS 2001-02-20
Fråga:
I tidsskriften Illustrerad Vetenskap läste jag för ett tag sedan om ett
armbandsur man kunde köpa.
Det speciella med uret var att det alltid skulle visa exakt rätt tid,
då det via satellit var i kontakt med ett atomur.
Min fråga gäller de otroligt exakta atomuren.
Efter vad ställer man dem?
/Ludvig R, Alströmergymnasiet, Alingsås 2001-02-20
I tidsskriften Illustrerad Vetenskap läste jag för ett tag sedan om ett
armbandsur man kunde köpa.
Det speciella med uret var att det alltid skulle visa exakt rätt tid,
då det via satellit var i kontakt med ett atomur.
Min fråga gäller de otroligt exakta atomuren.
Efter vad ställer man dem?
/Ludvig R, Alströmergymnasiet, Alingsås 2001-02-20
Svar:
Vår tidsenhet (1 sekund) är definierad med hjälp av ett atomur, se svaret
nedan. Jorden snurrar inte helt jämnt. För att soltiden inte ska
avvika får mycket från atomtiden, får man då och då lägga till eller
dra ifrån 1 sekund. Det är soltiden man ändrar, inte atomtiden.
Detta sker inte så ofta, kanske vartannat år.
/KS 2001-02-20
Vår tidsenhet (1 sekund) är definierad med hjälp av ett atomur, se svaret
nedan. Jorden snurrar inte helt jämnt. För att soltiden inte ska
avvika får mycket från atomtiden, får man då och då lägga till eller
dra ifrån 1 sekund. Det är soltiden man ändrar, inte atomtiden.
Detta sker inte så ofta, kanske vartannat år.
/KS 2001-02-20
Fråga:
Hej, jag läste en tidigare publicerad fråga angende hur mycket havsnivån
skulle höjas om all is vid polerna skulle smälta.
Men är det inte så att de stora ismassor som utgör nordpolen tex flyter,
och om de gör det så tränger de ju undan sin egen vikt i vatten.
Eftersom is är vatten så borde vatten nivån inte stiga över huvud taget?
/Erik j, Hagsjö 2001-02-21
Hej, jag läste en tidigare publicerad fråga angende hur mycket havsnivån
skulle höjas om all is vid polerna skulle smälta.
Men är det inte så att de stora ismassor som utgör nordpolen tex flyter,
och om de gör det så tränger de ju undan sin egen vikt i vatten.
Eftersom is är vatten så borde vatten nivån inte stiga över huvud taget?
/Erik j, Hagsjö 2001-02-21
Svar:
Havsisen utgör en liten bråkdel av jordens is. De verkligt stora isvolymerna
finner man i Antarktis och Grönlands landisar.
/KS 2001-02-21
Havsisen utgör en liten bråkdel av jordens is. De verkligt stora isvolymerna
finner man i Antarktis och Grönlands landisar.
/KS 2001-02-21
Fråga:
Hej!
Vi är tre elever som håller på med ett projekt
om vatten.
Vi skulle gärna vilja ha svar så fort som möjligt
på våra frågor.
tusen tack om du kan svara.
fråga1:Hur kom allt vatten till jorden?
Fråga2:Hur upptäcktes vatten på vår jord?
Hälsningar 3elever!!!!
/stina S, Höglandskolan, Ö-vik 2001-02-23
Hej!
Vi är tre elever som håller på med ett projekt
om vatten.
Vi skulle gärna vilja ha svar så fort som möjligt
på våra frågor.
tusen tack om du kan svara.
fråga1:Hur kom allt vatten till jorden?
Fråga2:Hur upptäcktes vatten på vår jord?
Hälsningar 3elever!!!!
/stina S, Höglandskolan, Ö-vik 2001-02-23
Svar:
1. Många tror att vattnet har kommit hit med kometer.
2. Den frågan förstår vi inte. Vatten måste ju ha funnits när livet uppkom.
Slå på vatten i Nationalencyklopedin
. En mycket intressant artikel.
/KS 2001-02-23
Fråga:
Jag skulle vara hemskt tacksam om ni svarade på den här frågan:
Ett 12,7 m långt rep brister av alltför stor belastning.
Vilken är sannolikheten att den ena delen blir minst 9,0 m lång?
/Robert B, 2001-03-02
Jag skulle vara hemskt tacksam om ni svarade på den här frågan:
Ett 12,7 m långt rep brister av alltför stor belastning.
Vilken är sannolikheten att den ena delen blir minst 9,0 m lång?
/Robert B, 2001-03-02
Svar:
Om sannolikheten för brott är lika längs hela repet, blir den 0.6,
om vi har tänkt rätt.
/KS 2001-03-02
Om sannolikheten för brott är lika längs hela repet, blir den 0.6,
om vi har tänkt rätt.
/KS 2001-03-02
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar