Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
619 frågor / svar hittades
Fråga:
Har Neon någon kemisk betäckning?
I så fall vad?
Är Kvicksilvers kemiska betäckning Hg eller Hp?
/Elsa H, Degeberga skola, Degeberga 2001-01-15
Har Neon någon kemisk betäckning?
I så fall vad?
Är Kvicksilvers kemiska betäckning Hg eller Hp?
/Elsa H, Degeberga skola, Degeberga 2001-01-15
Svar:
Jodå, det är Ne. Kvicksilver betecknas Hg, som är förkortning av
det latinska ordet hydrargyrum (flytande silver).
/KS 2001-01-16
Jodå, det är Ne. Kvicksilver betecknas Hg, som är förkortning av
det latinska ordet hydrargyrum (flytande silver).
/KS 2001-01-16
Fråga:
Vem "uppfann" helikoptern? Och när?
/Eva B, Svaleboskolan, Veberöd 2001-01-16
Vem "uppfann" helikoptern? Och när?
/Eva B, Svaleboskolan, Veberöd 2001-01-16
Svar:
Det är ofta omöjligt att ange en enda person som uppfinnare. Lionardo da Vinci
ritade en helikopter, som nog inte skulle funka, men han hade en ide.
Helikoptern utvecklades mot slutet av 30-talet i Frankrike, Tyskland och USA.
Helikopterns föregångare, autogiron (som ser ut som ett litet propellerplan med rotorblad i stället för vingar), hade en uppfinnare, Juan de La Cierra.
Den flög första gången 1926.
/KS 2001-01-16
Det är ofta omöjligt att ange en enda person som uppfinnare. Lionardo da Vinci
ritade en helikopter, som nog inte skulle funka, men han hade en ide.
Helikoptern utvecklades mot slutet av 30-talet i Frankrike, Tyskland och USA.
Helikopterns föregångare, autogiron (som ser ut som ett litet propellerplan med rotorblad i stället för vingar), hade en uppfinnare, Juan de La Cierra.
Den flög första gången 1926.
/KS 2001-01-16
Fråga:
Vem var Arkimedes????
/Robin L, Ramdalsskolan, Oxelösund 2001-01-24
Vem var Arkimedes????
/Robin L, Ramdalsskolan, Oxelösund 2001-01-24
Svar:
Slå på Arkimedes i Nationalencyklopedin
. Där står att han levde
87 - 212 f Kr, vilket naturligtvis är orimligt.
Det ska vara 287 - 212 f Kr.
/KS 2001-02-03
Slå på Arkimedes i Nationalencyklopedin
. Där står att han levde87 - 212 f Kr, vilket naturligtvis är orimligt.
Det ska vara 287 - 212 f Kr.
/KS 2001-02-03
Fråga:
Hej!
Stämmer det att de flesta livsmedlen (t ex frukt, juice, bröd, mm) innehåller
små mängder etanol (kanske bara några ppm) som bildas när sockret brytas ner av
bakterier?
Det är väl mer en kemifråga, men kanske kan ni hjälpa mig ändå.
Tack på förhand.
/Frithjof
/Frithjof T, Artediskolan/Komvux, Nordmaling 2001-01-25
Hej!
Stämmer det att de flesta livsmedlen (t ex frukt, juice, bröd, mm) innehåller
små mängder etanol (kanske bara några ppm) som bildas när sockret brytas ner av
bakterier?
Det är väl mer en kemifråga, men kanske kan ni hjälpa mig ändå.
Tack på förhand.
/Frithjof
/Frithjof T, Artediskolan/Komvux, Nordmaling 2001-01-25
Svar:
Det är väl framför allt färskt bröd som innehåller små mängder alkohol
som bildas under jäsningen. Etanol är inte giftigt för de flesta
männinskor. Vi har enzymer som bryter ner alkoholen. Det är missbruk
av stora mängder som inte är bra.
/KS 2001-01-28
Det är väl framför allt färskt bröd som innehåller små mängder alkohol
som bildas under jäsningen. Etanol är inte giftigt för de flesta
männinskor. Vi har enzymer som bryter ner alkoholen. Det är missbruk
av stora mängder som inte är bra.
/KS 2001-01-28
Fråga:
Hej !
Jag har en fråga som gäller tidszoner. Jag vet inte om jag vänder mig till rätt instutition, men jag skulle bli tacksam om ni kunde hjälpa mig.
Tidszonerna går ju i öster- eller väster-led.
Om klockan är tolv i Sverige så är den elva i England, ett i Finland, nio på kvällen i Sydney Australien. Vad är då klockan på nordpolen ???
Om man tänker sig att australiensaren håller sig inom sin tidszon och åker norrut och en svensk gör samma sak tills de kommer upp till nordpolen, låt oss säga att de står två meter ifrån varandra med punkten nordpolen mellan sig. Då skulle det ju vara nio timmars tidsskillnad mellan deras klockor trots att de står så nära varandra, eller.....?
Kan ni hjälpa mig att reda ut vad som gäller!
maila mig gärna svaret.
olov.sandstrom@edu.pitea.se
/Olov S, Norrmalm, Piteå 2001-01-25
Hej !
Jag har en fråga som gäller tidszoner. Jag vet inte om jag vänder mig till rätt instutition, men jag skulle bli tacksam om ni kunde hjälpa mig.
Tidszonerna går ju i öster- eller väster-led.
Om klockan är tolv i Sverige så är den elva i England, ett i Finland, nio på kvällen i Sydney Australien. Vad är då klockan på nordpolen ???
Om man tänker sig att australiensaren håller sig inom sin tidszon och åker norrut och en svensk gör samma sak tills de kommer upp till nordpolen, låt oss säga att de står två meter ifrån varandra med punkten nordpolen mellan sig. Då skulle det ju vara nio timmars tidsskillnad mellan deras klockor trots att de står så nära varandra, eller.....?
Kan ni hjälpa mig att reda ut vad som gäller!
maila mig gärna svaret.
olov.sandstrom@edu.pitea.se
/Olov S, Norrmalm, Piteå 2001-01-25
Svar:
Vi tycker att det står dom fritt att bestämma hur dom vill ha det.
Vi lägger oss inte i det i alla fall. Hade vi hamnat i den situationen,
skulle vi föreslå den tid som astronomerna använder, universal time (UT).
Den kallades förr Greenwich Mean Time.
/KS 2001-01-28
Vi tycker att det står dom fritt att bestämma hur dom vill ha det.
Vi lägger oss inte i det i alla fall. Hade vi hamnat i den situationen,
skulle vi föreslå den tid som astronomerna använder, universal time (UT).
Den kallades förr Greenwich Mean Time.
/KS 2001-01-28
Fråga:
När uppfann man fyrverkerierna och började använda dem?
Var det dyrt att tillverka fyrverkerier då?
/Hannah B, Byängsskolan, Täby 2001-01-25
När uppfann man fyrverkerierna och började använda dem?
Var det dyrt att tillverka fyrverkerier då?
/Hannah B, Byängsskolan, Täby 2001-01-25
Svar:
Det lär ha hänt ungefär samtidigt i Indien och Kina för ungefär 2000 år sedan.
/KS 2001-03-30
Det lär ha hänt ungefär samtidigt i Indien och Kina för ungefär 2000 år sedan.
/KS 2001-03-30
Fråga:
En av mina elever ställde en fråga som jag inte kunde svara på, igen!
Syre, som oftast finns i molekylform (O2), har en atommassa på ca 32.
Vatten (H2O) har en atommassa på 1+1+16 = ca 18. Varför är vatten då
&34;tyngre&34; än syre?
Mycket tacksam för svar!
Sveneric.
/Sveneric F, Österfärnebo skola, Österfärnebo 2001-01-27
En av mina elever ställde en fråga som jag inte kunde svara på, igen!
Syre, som oftast finns i molekylform (O2), har en atommassa på ca 32.
Vatten (H2O) har en atommassa på 1+1+16 = ca 18. Varför är vatten då
&34;tyngre&34; än syre?
Mycket tacksam för svar!
Sveneric.
/Sveneric F, Österfärnebo skola, Österfärnebo 2001-01-27
Svar:
Jämför vi gaserna är vattenånga lättare än syre. Det gör att fuktig
luft är lättare än torr luft vid samma temperatur. Vid
25 oC är fuktigmättad luft 1% lättare än torr luft. Det
har faktiskt en viss betydelse för meteorologin.
När det gäller vätskorna har vatten högre densitet än flytande syre.
Det beror främst på de mycket starka bindningarna mellan vattenmolekylerna.
Det är också förklaringen till den stora skillnaden i kokpunktstemperatur.
Syre kokar vid 70 K (vid normaltryck), medan vatten kokar vid 373 K.
Mer om det mycket märkliga ämnet vatten finns att läsa i artikeln om
vatten i Nationalencyklopedin.
/KS 2001-01-27
Jämför vi gaserna är vattenånga lättare än syre. Det gör att fuktig
luft är lättare än torr luft vid samma temperatur. Vid
25 oC är fuktigmättad luft 1% lättare än torr luft. Det
har faktiskt en viss betydelse för meteorologin.
När det gäller vätskorna har vatten högre densitet än flytande syre.
Det beror främst på de mycket starka bindningarna mellan vattenmolekylerna.
Det är också förklaringen till den stora skillnaden i kokpunktstemperatur.
Syre kokar vid 70 K (vid normaltryck), medan vatten kokar vid 373 K.
Mer om det mycket märkliga ämnet vatten finns att läsa i artikeln om
vatten i Nationalencyklopedin
./KS 2001-01-27
Fråga:
Hej!
Jag har lite frågor om tid och atomur:
Hur gör man om man vill ha två tider som skall börja exakt samtidigt?
Ett atomur håller (väl) bara "intervallet" en sekund nästintill konstant?
Hur synkroniseras man tiden i olika system, t ex GPS?
Tack för en jätteintressant sida! Ökar studiemotivationen!
/August J, ingen, Gbg 2001-01-27
Hej!
Jag har lite frågor om tid och atomur:
Hur gör man om man vill ha två tider som skall börja exakt samtidigt?
Ett atomur håller (väl) bara "intervallet" en sekund nästintill konstant?
Hur synkroniseras man tiden i olika system, t ex GPS?
Tack för en jätteintressant sida! Ökar studiemotivationen!
/August J, ingen, Gbg 2001-01-27
Svar:
I SI-systemet definieras 1 sekund så här:
En sekund är varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning
som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet
hos atomen cesium 133.
Ett cesiumur delar alltså sekunden i mycket små enheter.
Satelliterna i GPS-systemet (Global Positional System) synkroniseras
genom att de står i kontakt med varandra. De tekniska detaljerna
känner vi inte till.
/KS 2001-01-28
I SI-systemet definieras 1 sekund så här:
En sekund är varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning
som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet
hos atomen cesium 133.
Ett cesiumur delar alltså sekunden i mycket små enheter.
Satelliterna i GPS-systemet (Global Positional System) synkroniseras
genom att de står i kontakt med varandra. De tekniska detaljerna
känner vi inte till.
/KS 2001-01-28
Fråga:
HEJ jag håller på med ett arbete om strålning och undrar om niskulle
kunna skicka lite fakta om strålning till mig så snart som jag skulle
uppskatta det
/kristyan p, navestadskolan, norrköping 2001-01-30
HEJ jag håller på med ett arbete om strålning och undrar om niskulle
kunna skicka lite fakta om strålning till mig så snart som jag skulle
uppskatta det
/kristyan p, navestadskolan, norrköping 2001-01-30
Fråga:
Vad är zenit
/Jonas N, videdalsskolan, Malmö 2001-01-30
Vad är zenit
/Jonas N, videdalsskolan, Malmö 2001-01-30
Svar:
Det är riktningen rakt upp. Motsatsen heter nadir.
/KS 2001-01-30
Det är riktningen rakt upp. Motsatsen heter nadir.
/KS 2001-01-30
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar