Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
619 frågor / svar hittades
Fråga:
hej,
Jag undrar hur fibertekniken(ledningarna) är uppbyggda för det svenska
fibernätet(internettrafik). Jag är intresserad av de fysiska aspekterna,
hur det fungerar med frekvenser, material etc.
/Johnny L, Kungsholmen, Stockholm 2000-12-13
hej,
Jag undrar hur fibertekniken(ledningarna) är uppbyggda för det svenska
fibernätet(internettrafik). Jag är intresserad av de fysiska aspekterna,
hur det fungerar med frekvenser, material etc.
/Johnny L, Kungsholmen, Stockholm 2000-12-13
Svar:
Vi är knappast experter på detta område. Du kan ju börja med att titta
på svaren nedan.
/KS 2000-12-14
Vi är knappast experter på detta område. Du kan ju börja med att titta
på svaren nedan.
/KS 2000-12-14
Fråga:
Vad är skillnaden på klassisk fysik och modern fysik?
Och vad var det för upptäckter som gjorde att man började tänka &34;modernt&34;?
/Helen A, Komvux, Mölndal 2000-12-14
Vad är skillnaden på klassisk fysik och modern fysik?
Och vad var det för upptäckter som gjorde att man började tänka &34;modernt&34;?
/Helen A, Komvux, Mölndal 2000-12-14
Svar:
Detta har vi svarat på tidigare. Just den dag du frågar, firar vi
100-årsjubileet av kvantmekanikens uppkomst. Då begrep man inte hur
betydelsefull upptäckten var, det skulle komma senare.
Se svar nummer 2.
Den viktigaste upptäckten, som ledde till relativitetsteorin, var
Michelson-Morley's experiment 1887, som visade att ljusets hastighet
i vakuum är konstant, oberoende av hur man rör sig.
/KS 2000-12-14
Detta har vi svarat på tidigare. Just den dag du frågar, firar vi
100-årsjubileet av kvantmekanikens uppkomst. Då begrep man inte hur
betydelsefull upptäckten var, det skulle komma senare.
Se svar nummer 2.
Den viktigaste upptäckten, som ledde till relativitetsteorin, var
Michelson-Morley's experiment 1887, som visade att ljusets hastighet
i vakuum är konstant, oberoende av hur man rör sig.
/KS 2000-12-14
Fråga:
Jag har sett och läst om ett experiment med ett brinnande värmeljus som
sätts på ett fat med lite vatten. Över ljuset sätts ett glas uppochner.
Vattennivån stiger då i det uppochnedvända glaset och ljuset slocknar.
Förklaringen till att ljuset slocknar anges vara attsyret tar slut.
Förklaringen till att vattennivån stiger i glaset anges vara att
mängden luft i glaset minskar på grund av att syret tar slut.
Att syret förbrukas vid förbränning kan jag förstå, men att syreatomerna
skulle försvinna kan jag inte inse. Vid förbränning bildas det koldioxid.
Koldioxiden kan väl knappast ta mindre plats i glaset än vad syret gjorde.
Varför minskar luftmängden i glaset så att vattennivån i glaset stiger?
/Gunnar L, Lärarutbildning, Lindome 2000-12-22
Jag har sett och läst om ett experiment med ett brinnande värmeljus som
sätts på ett fat med lite vatten. Över ljuset sätts ett glas uppochner.
Vattennivån stiger då i det uppochnedvända glaset och ljuset slocknar.
Förklaringen till att ljuset slocknar anges vara attsyret tar slut.
Förklaringen till att vattennivån stiger i glaset anges vara att
mängden luft i glaset minskar på grund av att syret tar slut.
Att syret förbrukas vid förbränning kan jag förstå, men att syreatomerna
skulle försvinna kan jag inte inse. Vid förbränning bildas det koldioxid.
Koldioxiden kan väl knappast ta mindre plats i glaset än vad syret gjorde.
Varför minskar luftmängden i glaset så att vattennivån i glaset stiger?
/Gunnar L, Lärarutbildning, Lindome 2000-12-22
Svar:
Det bildas inte bara koldioxid utan också vatten, som kondenseras.
Lägg märke till att det bildas imma på insidan av glaset.
Dessutom är koldioxid ganska lättlösligt i kallt vatten, så efter en
stund kommer större delen av koldioxiden ha löst sig i vattnet.
En annan effekt, som ofta glöms bort när detta ska förklaras, är att
luften i glaset värms upp redan innan man satt ner glaset. Den luften
kyls och dras ihop när lågan slocknat.
Lågan slocknar inte därför att allt syre tagit slut, det sker betydligt
tidigare. Några kvantitativa mätningar kan man inte göra med detta experiment.
/KS 2001-04-26
Det bildas inte bara koldioxid utan också vatten, som kondenseras.
Lägg märke till att det bildas imma på insidan av glaset.
Dessutom är koldioxid ganska lättlösligt i kallt vatten, så efter en
stund kommer större delen av koldioxiden ha löst sig i vattnet.
En annan effekt, som ofta glöms bort när detta ska förklaras, är att
luften i glaset värms upp redan innan man satt ner glaset. Den luften
kyls och dras ihop när lågan slocknat.
Lågan slocknar inte därför att allt syre tagit slut, det sker betydligt
tidigare. Några kvantitativa mätningar kan man inte göra med detta experiment.
/KS 2001-04-26
Fråga:
Hallå där. Jag undrar hur det kommer sig att man lite varstans fortfarande
kan läsa om forskarnas förhoppning att finna en sk &34;teori om allting&34;.
Supersträngteorin sägs tex vara ett steg åt det hållet.
Borde inte det strida mot Gödels teorem,
som ju bl.a. säger att man aldrig till fullo kan utforska ett system inifrån,
att det är omöjligt att bevisa en vetenskaplig teoris fullkomlighet
och att man aldrig vet om man kommit fram till den kortaste möjliga formeln?
/Ninus a, Österport, Ystad 2001-01-04
Hallå där. Jag undrar hur det kommer sig att man lite varstans fortfarande
kan läsa om forskarnas förhoppning att finna en sk &34;teori om allting&34;.
Supersträngteorin sägs tex vara ett steg åt det hållet.
Borde inte det strida mot Gödels teorem,
som ju bl.a. säger att man aldrig till fullo kan utforska ett system inifrån,
att det är omöjligt att bevisa en vetenskaplig teoris fullkomlighet
och att man aldrig vet om man kommit fram till den kortaste möjliga formeln?
/Ninus a, Österport, Ystad 2001-01-04
Svar:
Gödels teorem handlade om strikt logiska och matematiska system. Fysikaliska
teorier har en annan karaktär. De är snarare modeller, som kan stämma
mer eller mindre bra med experimenten.
När en fysiker talar om en &34;teori om allt&34; så menas snarast en modell,
som beskriver stark, elektromagnetisk, svag växelverkan och gravitationen.
Alltså en gemensam teori för dessa fyra fenomen. Supersträngteorierna
är i första hand försök att formulera gravitationen i kvantmekaniska
termer. En sak är säker: Vi har långt kvar till en &34;teori om allt&34;.
/KS 2001-01-09
Gödels teorem handlade om strikt logiska och matematiska system. Fysikaliska
teorier har en annan karaktär. De är snarare modeller, som kan stämma
mer eller mindre bra med experimenten.
När en fysiker talar om en &34;teori om allt&34; så menas snarast en modell,
som beskriver stark, elektromagnetisk, svag växelverkan och gravitationen.
Alltså en gemensam teori för dessa fyra fenomen. Supersträngteorierna
är i första hand försök att formulera gravitationen i kvantmekaniska
termer. En sak är säker: Vi har långt kvar till en &34;teori om allt&34;.
/KS 2001-01-09
Fråga:
Läste i tidningen att Nato använt vapen med så kallat utarmat uran i forna
Jugoslavien. Vad menas med utarmat uran och varför används det i "bomber" ?
Tack på förhand.
Kenny
/Kenny K, S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö 2001-01-04
Läste i tidningen att Nato använt vapen med så kallat utarmat uran i forna
Jugoslavien. Vad menas med utarmat uran och varför används det i "bomber" ?
Tack på förhand.
Kenny
/Kenny K, S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö 2001-01-04
Svar:
Utarmat uran är det uran som blir över i anrikningsprocessen. Naturligt
uran består till 99.3% av 238U och 0.7% 235U. Det
är den senare isotopen som kan klyvas med termiska neutroner.
Exempel: Vi startar med 6 kg naturligt uran. Efter ett visst
anrikningsarbete har vi 1 kg med 3% 235U (reaktorbränsle)
och 5 kg med 0.3% 235U. Det senare kallas utarmat uran,
"depleted uranium" på engelska.
Det är alltså inte fråga om utbränt kärnbränsle, som har skrivits på vissa
håll. Militärt används det i pansarbrytande projektiler (inte i bomber).
Det är uranets höga densitet som spelar in. 1 liter uran väger 20 kg.
Sedan finns en annan otäck vapeneffekt. När uranet trängt igenom
pansaret är det så upphettat, att det troligen orsakar en
våldsam brand. Den är antagligen dödlig.
Det utarmade uranet är något mindre radioaktivt än naturligt uran.
Skillnaden är inte stor. Det har talats om leukemi i dessa sammanhang.
Det är inte så lätt att förstå. Leukemi är en cancerform som uppstår
i den blodbildande benmärgen. Strålinducerad leukemi brukar sammanknippas
med ämnen som är kemiskt släkt med benstommens kalcium, som
strontium-90 och radium. Inget av dessa ämnen finns i det utarmade uranet.
En liten del av uranet kan visserligen tas upp av benstommen, men expertisen
tror inte att det är så mycket att det kan orsaka leukemi.
En annan tänkbar mekanism är att mycket finkornigt damm av uranoxid skulle
kunna tas upp av lungorna och vandra vidare till lymfnodera. Där skulle
alfastrålningen på sikt kunna skada vita blodkroppar, och på så vis
orsaka leukemi.
/KS 2001-02-19
Utarmat uran är det uran som blir över i anrikningsprocessen. Naturligt
uran består till 99.3% av 238U och 0.7% 235U. Det
är den senare isotopen som kan klyvas med termiska neutroner.
Exempel: Vi startar med 6 kg naturligt uran. Efter ett visst
anrikningsarbete har vi 1 kg med 3% 235U (reaktorbränsle)
och 5 kg med 0.3% 235U. Det senare kallas utarmat uran,
"depleted uranium" på engelska.
Det är alltså inte fråga om utbränt kärnbränsle, som har skrivits på vissa
håll. Militärt används det i pansarbrytande projektiler (inte i bomber).
Det är uranets höga densitet som spelar in. 1 liter uran väger 20 kg.
Sedan finns en annan otäck vapeneffekt. När uranet trängt igenom
pansaret är det så upphettat, att det troligen orsakar en
våldsam brand. Den är antagligen dödlig.
Det utarmade uranet är något mindre radioaktivt än naturligt uran.
Skillnaden är inte stor. Det har talats om leukemi i dessa sammanhang.
Det är inte så lätt att förstå. Leukemi är en cancerform som uppstår
i den blodbildande benmärgen. Strålinducerad leukemi brukar sammanknippas
med ämnen som är kemiskt släkt med benstommens kalcium, som
strontium-90 och radium. Inget av dessa ämnen finns i det utarmade uranet.
En liten del av uranet kan visserligen tas upp av benstommen, men expertisen
tror inte att det är så mycket att det kan orsaka leukemi.
En annan tänkbar mekanism är att mycket finkornigt damm av uranoxid skulle
kunna tas upp av lungorna och vandra vidare till lymfnodera. Där skulle
alfastrålningen på sikt kunna skada vita blodkroppar, och på så vis
orsaka leukemi.
/KS 2001-02-19
Fråga:
Jag satt och funderade på tid och undrade hur den fungerade i förhållande
till rummet. Jag vet om att en dimension kallas för &34;tid&34; men detta har jag
svårt att förstå då det låter lite för simpelt. Jag kan se flera alternativ
på en fjärde dimension men har funderingar om tiden liksom rumet kan delas
in i tre dimensioner? Hur många dimensioner finns det och hur förklarar man
dessa på bästa sätt?
P.S Ursäkta min stavning
/Kenny L, Stockholm 2001-01-06
Jag satt och funderade på tid och undrade hur den fungerade i förhållande
till rummet. Jag vet om att en dimension kallas för &34;tid&34; men detta har jag
svårt att förstå då det låter lite för simpelt. Jag kan se flera alternativ
på en fjärde dimension men har funderingar om tiden liksom rumet kan delas
in i tre dimensioner? Hur många dimensioner finns det och hur förklarar man
dessa på bästa sätt?
P.S Ursäkta min stavning
/Kenny L, Stockholm 2001-01-06
Svar:
Det är i den allmänna relativitetsteorin man arbetar med den fyrdimensionella
rumstiden. Tiden har man, såvitt vi vet, inte försökt att dela upp ytterligare.
I de supersträngteorier man arbeter med behövs 11 dimensioner,
10 rumsdimensioner och en tidsdimension. Sök på supersträng
i denna databas!
/KS 2001-01-09
Det är i den allmänna relativitetsteorin man arbetar med den fyrdimensionella
rumstiden. Tiden har man, såvitt vi vet, inte försökt att dela upp ytterligare.
I de supersträngteorier man arbeter med behövs 11 dimensioner,
10 rumsdimensioner och en tidsdimension. Sök på supersträng
i denna databas!
/KS 2001-01-09
Fråga:
jag undrar var man kan hita bra information om klockanshistoria utan
all behöva sitta och översätta till svenska kan du ge min bra tips på
sådana sidor?
jag behöver svar snarast
m
/m m, å, k 2001-01-06
jag undrar var man kan hita bra information om klockanshistoria utan
all behöva sitta och översätta till svenska kan du ge min bra tips på
sådana sidor?
jag behöver svar snarast
m
/m m, å, k 2001-01-06
Svar:
Slå på Ur i Natonalencyklopedin. Där finns en utmärkt artikel.
/KS 2001-01-09
Slå på Ur i Natonalencyklopedin. Där finns en utmärkt artikel.
/KS 2001-01-09
Fråga:
Har fraktaler och matematiken bakom någon
tillämpning inom fysiken, och isåfall skulle
ni kunna ge exempel på några (tillämpningar)?
/Anders G, Karlbergsgymnasiet, Åmål 2001-01-10
Har fraktaler och matematiken bakom någon
tillämpning inom fysiken, och isåfall skulle
ni kunna ge exempel på några (tillämpningar)?
/Anders G, Karlbergsgymnasiet, Åmål 2001-01-10
Svar:
På 1980-talet var fraktaler mycket populära, och drogs in i alla möjliga
och omöjliga sammanhang. Det har i stort sett gått över nu. Det visar att det
går mode också inom fysiken. Visst finns fortfarande tillämpningar, t. ex.
inom kristallografi. Kolla sajten!
/KS 2001-01-10
På 1980-talet var fraktaler mycket populära, och drogs in i alla möjliga
och omöjliga sammanhang. Det har i stort sett gått över nu. Det visar att det
går mode också inom fysiken. Visst finns fortfarande tillämpningar, t. ex.
inom kristallografi. Kolla sajten!
/KS 2001-01-10
Fråga:
Vad är kärnavfall och hur giftigt är det?
/Magnus A, Kastanjeskolan, Eljaröd 2001-01-11
Vad är kärnavfall och hur giftigt är det?
/Magnus A, Kastanjeskolan, Eljaröd 2001-01-11
Svar:
Man bör nog inte tala om gift i detta sammanhang, det är strålningen
som är problemet. Börja med att söka på avfall i denna databas!
/KS 2001-01-11
Man bör nog inte tala om gift i detta sammanhang, det är strålningen
som är problemet. Börja med att söka på avfall i denna databas!
/KS 2001-01-11
Fråga:
JaG BEHÖVER VETA NÅGOT OM METALL!!!!!!!
JAG BEHÖVER HJÄLP
/Jill O, Fole, Fole 2001-01-11
JaG BEHÖVER VETA NÅGOT OM METALL!!!!!!!
JAG BEHÖVER HJÄLP
/Jill O, Fole, Fole 2001-01-11
Svar:
Det typiska för metaller är att det finns fria, lättrörliga elektroner,
alltså elektroner som inte är bundna till någon särskild atom. Man talar
om elektrongas. Det gör metaller till goda elektriska och termiska
ledare. Det ger också metallglansen, ljuset reflekteras mot elektrongasen.
Vill du veta mera, kan du slå i Nationalencyklopedin
på orden i fetstil.
/KS 2001-01-12
Det typiska för metaller är att det finns fria, lättrörliga elektroner,
alltså elektroner som inte är bundna till någon särskild atom. Man talar
om elektrongas. Det gör metaller till goda elektriska och termiska
ledare. Det ger också metallglansen, ljuset reflekteras mot elektrongasen.
Vill du veta mera, kan du slå i Nationalencyklopedin
på orden i fetstil./KS 2001-01-12
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar