Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
619 frågor / svar hittades
Fråga:
Jag skriver ett specialarbete om tid. När jag skulle förklara varför tiden
går snabbare på högre höjd hittade jag två förklaringar. En förklaring
mha dopplereffekten och följande förklaring (i boken &34;I rättan tid&34; av
Paul Davis).
&34;Faktum är att alla klockor uppför sig på samma sätt. Klockans tickande
är förknippat med en viss energi, och denna energi motsvarar en
massa ( E=mc² ). Om man lyfter klockan högre, måste man uträtta ett arbete.
Det uträttade arbetet dyker upp som tyngdkraftsenergi som lagrats i klockan:
man kan få tillbaka arbetet genom att låta klockan falla. En mycket
liten del av klockans sammanlagda tyngd kommer från dess inre energi,
energin i tickandet. Så en del av den energi som klockan vinner när
vi lyfter den kommer ifrån att vi lyfter tickandet.
Denna del ( som visserligen är mycket liten ) visar sig i form av
extra energi i tickandet, vilket gör att klockan tickar lite fortare.
Slutsatens är att klockan tickar fortare när den lyfts, alltså går
klockan snabbare på högre höjd. Effekten är oberoende av klockans
utformning och är identisk för alla sorters klockor. Så istället
för att säga att klockan går fortare kan man säga att tiden går
fortare på högre höjd.&34;
Stämmer detta verkligen? Borde inte all energi som tillförs klockan
göra att den går snabbare, inte bara det han kallar tyngdkraftsenergi?
Om det stämmer, varför stämmer det?
/Thomas N, Gullstrandskolan, Landskrona 2000-02-23
Jag skriver ett specialarbete om tid. När jag skulle förklara varför tiden
går snabbare på högre höjd hittade jag två förklaringar. En förklaring
mha dopplereffekten och följande förklaring (i boken &34;I rättan tid&34; av
Paul Davis).
&34;Faktum är att alla klockor uppför sig på samma sätt. Klockans tickande
är förknippat med en viss energi, och denna energi motsvarar en
massa ( E=mc² ). Om man lyfter klockan högre, måste man uträtta ett arbete.
Det uträttade arbetet dyker upp som tyngdkraftsenergi som lagrats i klockan:
man kan få tillbaka arbetet genom att låta klockan falla. En mycket
liten del av klockans sammanlagda tyngd kommer från dess inre energi,
energin i tickandet. Så en del av den energi som klockan vinner när
vi lyfter den kommer ifrån att vi lyfter tickandet.
Denna del ( som visserligen är mycket liten ) visar sig i form av
extra energi i tickandet, vilket gör att klockan tickar lite fortare.
Slutsatens är att klockan tickar fortare när den lyfts, alltså går
klockan snabbare på högre höjd. Effekten är oberoende av klockans
utformning och är identisk för alla sorters klockor. Så istället
för att säga att klockan går fortare kan man säga att tiden går
fortare på högre höjd.&34;
Stämmer detta verkligen? Borde inte all energi som tillförs klockan
göra att den går snabbare, inte bara det han kallar tyngdkraftsenergi?
Om det stämmer, varför stämmer det?
/Thomas N, Gullstrandskolan, Landskrona 2000-02-23
Svar:
Nej, Paul Davis analys av den tickande klockan är inte bra. Man blir inte
klokare av att försöka begripa den. Gå i stället helt in på att analysera
situationen med dopplereffekten. Vi tänker oss ett atomur som skickar ner
signaler i ett gravitationsfält. Om vi släpper ner en sten, ökar dess
energi genom att hastigheten ökar. Elektromagnetiska signaler kan ju inte
ändra hastighet, så energin måste ökas på något annat vis. Frekvensen
ökar. Det ju det samma som att klockan går fortare. Alltså, sitter man
nere i gravitationsfältet och jämför sin egen klocka med klockan högt uppe,
finner man att klockan där uppe går fortare, trots att de är identiska
atomur.
/KS 2000-03-23
Nej, Paul Davis analys av den tickande klockan är inte bra. Man blir inte
klokare av att försöka begripa den. Gå i stället helt in på att analysera
situationen med dopplereffekten. Vi tänker oss ett atomur som skickar ner
signaler i ett gravitationsfält. Om vi släpper ner en sten, ökar dess
energi genom att hastigheten ökar. Elektromagnetiska signaler kan ju inte
ändra hastighet, så energin måste ökas på något annat vis. Frekvensen
ökar. Det ju det samma som att klockan går fortare. Alltså, sitter man
nere i gravitationsfältet och jämför sin egen klocka med klockan högt uppe,
finner man att klockan där uppe går fortare, trots att de är identiska
atomur.
/KS 2000-03-23
Fråga:
Dygnet är ju egentligen bara 23 timmar
56 minuter och 4 sekunder långt...
Men våra klockor visar att det är 24 timmar
på ett dygn. Det ger på 365 dagar ett fel
på ett helt dygn. Det fattas ett dygn per
år!
Om midnatt kommer cirka fyra minuter tidigare
dygn borde det vara &34;natt mitt på dagen&34;
på sommaren.
Hur funkar det här? Är det därför min klocka
alltid går fel?
/Ad
/Adrian S, Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping 2000-02-23
Dygnet är ju egentligen bara 23 timmar
56 minuter och 4 sekunder långt...
Men våra klockor visar att det är 24 timmar
på ett dygn. Det ger på 365 dagar ett fel
på ett helt dygn. Det fattas ett dygn per
år!
Om midnatt kommer cirka fyra minuter tidigare
dygn borde det vara &34;natt mitt på dagen&34;
på sommaren.
Hur funkar det här? Är det därför min klocka
alltid går fel?
/Ad
/Adrian S, Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping 2000-02-23
Svar:
Det kortare dygn du talar om är stjärndygnet (sideriskt dygn), alltså den
tid det tar jorden att snurra ett varv i förhållande till stjärnorna.
För astronomer är den tiden viktig. För oss vanliga människor är solen
viktigare än stjärnorna. Därför använder vi medelsoltid i stället. Som du
påpekar blir det ett extra stjärndygn på ett år. Det förklarar att solen
tycks vandra ett varv på stjärhimlen på ett år.
/KS 2000-03-23
Det kortare dygn du talar om är stjärndygnet (sideriskt dygn), alltså den
tid det tar jorden att snurra ett varv i förhållande till stjärnorna.
För astronomer är den tiden viktig. För oss vanliga människor är solen
viktigare än stjärnorna. Därför använder vi medelsoltid i stället. Som du
påpekar blir det ett extra stjärndygn på ett år. Det förklarar att solen
tycks vandra ett varv på stjärhimlen på ett år.
/KS 2000-03-23
Fråga:
Hur kommer det sig att det kan finnas isberg i hav?
Vatten är ju vatten.
/Caroline L, 2000-02-23
Hur kommer det sig att det kan finnas isberg i hav?
Vatten är ju vatten.
/Caroline L, 2000-02-23
Svar:
Isbergen bildas inte i haven. De uppkommer när en glaciär &34;rinner&34; ut i
havet. Då och då lossnar ett isberg. Man säger att glaciären &34;kalvar&34;.
Eftersom isbergen kan vara mycket stora, tar det lång tid innan de
smälter.
Fundera: Hur stor del av isberget är under vattenytan?
/KS 2000-02-23
Isbergen bildas inte i haven. De uppkommer när en glaciär &34;rinner&34; ut i
havet. Då och då lossnar ett isberg. Man säger att glaciären &34;kalvar&34;.
Eftersom isbergen kan vara mycket stora, tar det lång tid innan de
smälter.
Fundera: Hur stor del av isberget är under vattenytan?
/KS 2000-02-23
Fråga:
Vad är det som gör att en människa kan vara allergisk mot tex röda
grönsaker men inte gröna eller gula blommor men inte rosa?
/Lotta A, vackstanäs, södertälge 2000-02-25
Vad är det som gör att en människa kan vara allergisk mot tex röda
grönsaker men inte gröna eller gula blommor men inte rosa?
/Lotta A, vackstanäs, södertälge 2000-02-25
Svar:
Det är inte i första hand färgen som spelar roll, utan kemin. Naturligtvis
kan färg och kemi hänga ihop. Flera röda grönsaker innehåller karotin.
/KS 2000-02-25
Det är inte i första hand färgen som spelar roll, utan kemin. Naturligtvis
kan färg och kemi hänga ihop. Flera röda grönsaker innehåller karotin.
/KS 2000-02-25
Fråga:
Skulle du kunna hjälpa mej med att hitta fakta om Eratosthenes
/Malin M, 2000-02-25
Skulle du kunna hjälpa mej med att hitta fakta om Eratosthenes
/Malin M, 2000-02-25
Svar:
Eratosthenes var en grekisk vetenskapman och poet, som levde ungefär
285 - 200 före kristus. Han blev överbibliotikarie för det stora
biblioteket i Alexandria. Han är nog mest berömd som den förste som
bestämde jordens omkrets. Slå i Nationalencyklopedin
på Eratosthenes
och Alexandria så får du veta mer!
/KS 2000-02-27
Eratosthenes var en grekisk vetenskapman och poet, som levde ungefär
285 - 200 före kristus. Han blev överbibliotikarie för det stora
biblioteket i Alexandria. Han är nog mest berömd som den förste som
bestämde jordens omkrets. Slå i Nationalencyklopedin
på Eratosthenesoch Alexandria så får du veta mer!
/KS 2000-02-27
Fråga:
Vad är Curry-kryss?
/Kent N, Finnvedens, Värnamo 2000-03-02
Vad är Curry-kryss?
/Kent N, Finnvedens, Värnamo 2000-03-02
Svar:
Vi fysiker tycker att det är rent trams. Ingen har någonsin mätt något
&34;jordstrålningsfält&34; med något mätinstrument.
/KS 2000-03-23
Vi fysiker tycker att det är rent trams. Ingen har någonsin mätt något
&34;jordstrålningsfält&34; med något mätinstrument.
/KS 2000-03-23
Fråga:
Jag undrar varför det är svårare att få ut iskuber som man frusit i
en metallbehållare än ur en plast behållare
Med Vänliga hälsningar Anne-Marie Carlström
Skulle ni vilja sända svar till min mail adress som är
anne.carlstrom@swipnet.se
/Anne-Marie C, Lunds Folkuniversitet, Malmö 2000-03-06
Jag undrar varför det är svårare att få ut iskuber som man frusit i
en metallbehållare än ur en plast behållare
Med Vänliga hälsningar Anne-Marie Carlström
Skulle ni vilja sända svar till min mail adress som är
anne.carlstrom@swipnet.se
/Anne-Marie C, Lunds Folkuniversitet, Malmö 2000-03-06
Svar:
Antagligen beror det på att plasten är mjukare och lättare att deformera.
/KS 2000-03-11
Antagligen beror det på att plasten är mjukare och lättare att deformera.
/KS 2000-03-11
Fråga:
Varför suddar ett sudd???
/Vesna K, Utmarksskolan, Göteborg 2000-03-07
Varför suddar ett sudd???
/Vesna K, Utmarksskolan, Göteborg 2000-03-07
Svar:
Om du suddar blyerts med ett suddgummi är det lager av kol som gnids
bort av gummits friktion. Blyerts innehåller grafit, som är en mjuk
sorts kol där atomerna ligger ordnade i lager. Lagren stryks av på papperet
och fastnar sedan på gummit.
Om du skriver på en skrivtavla med rätt färg, sitter inte färgen särskilt
hårt på den glatta ytan. Sudden är porös, och färgen fastnar hårdare
där.
Pröva: Ditt finger är en ganska bra sudd.
/KS 2000-03-28
Om du suddar blyerts med ett suddgummi är det lager av kol som gnids
bort av gummits friktion. Blyerts innehåller grafit, som är en mjuk
sorts kol där atomerna ligger ordnade i lager. Lagren stryks av på papperet
och fastnar sedan på gummit.
Om du skriver på en skrivtavla med rätt färg, sitter inte färgen särskilt
hårt på den glatta ytan. Sudden är porös, och färgen fastnar hårdare
där.
Pröva: Ditt finger är en ganska bra sudd.
/KS 2000-03-28
Fråga:
jag undrar om det inte låter när ingen hör, det är ju jättemysko,
hörs det ljud när ett träd ramlar utan nån i närheten. krånglig fråga kanske?
/luran d, stenstalid, kr-hamn 2000-03-08
jag undrar om det inte låter när ingen hör, det är ju jättemysko,
hörs det ljud när ett träd ramlar utan nån i närheten. krånglig fråga kanske?
/luran d, stenstalid, kr-hamn 2000-03-08
Svar:
Ljud finns även om ingen hör. Man kan ju spela in det på en bandspelare.
/KS 2000-03-11
Ljud finns även om ingen hör. Man kan ju spela in det på en bandspelare.
/KS 2000-03-11
Fråga:
Vad består vatten av? var kommer vattnet i från från början?
/malin M, Lindesborgskolan, Tomelilla 2000-03-09
Vad består vatten av? var kommer vattnet i från från början?
/malin M, Lindesborgskolan, Tomelilla 2000-03-09
Svar:
Vattenmolekylen består av två väteatomer och en syreatom. Somliga tror
att vattnet på jorden ursprungligen kommer från kometer, som jorden
kolliderat med.
/KS 2000-03-11
Vattenmolekylen består av två väteatomer och en syreatom. Somliga tror
att vattnet på jorden ursprungligen kommer från kometer, som jorden
kolliderat med.
/KS 2000-03-11
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar