Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen

Veckans fråga | Alla Veckans frågor | Ämnen

619 frågor / svar hittades

Blandat|[4500]
Fråga:
Varför kan, enligt Er mening, astrologin inte fungera, vara sann eller stämma?
Vi känner redan till principen om hur krafter i universum avtar proportionellt
med avståndet (vilket inte stämmer med astrologins teser).

Men vad är det som säger att det inte snarare är tiden som tecknas?
T ex att materien i universum med tiden utvecklas enligt vissa mönster,
och att den överensstämmelse en astrolog tycker sig se mellan planeter
och livet/individen på jorden snarare är ett symptom på att allt i
solsystemet s a s nått samma punkt (mognadsgrad, utvecklingsskede) i tiden?

Alltså att både planeterna och vi/livet s a s är yttringar av ett "större" mönster till motsats mot att vi direkt påverkas av olika planeter?
/Stefan  S,  Kungsholmens kom-vux,  Stockholm 2000-02-05
Svar:
Detta är en personlig synpunkt. Jag tycker det verkar orimligt att livets
villkor skulle dikteras av så torftiga principer.

Enligt tidningshoroskopen stod solen i Kräftans stjärnbild när jag föddes.
Det är inte sant, den stod i Tvillingarnas. Horoskopförfattarna har
inte räknat in att det gått 2000 år sedan det var sant!
/KS 2000-03-23


Blandat|[4531]
Fråga:
Jag har tre något filosofiska frågor. Det skulle vara snällt om ni kunde
svara på dem.



1. Om jag håller ett äpple en meter eller två ovanför marken är jag helt
övertygad om att äpplet faller till marken när jag släpper taget om det,
detta eftersom jag alltid upplevt ett sådant händelseförlopp.
Kan man verkligen vara 100% säker på att äpplet faller till marken,
bara för att det gjort det i alla tider? Om inte: är verkligen teorier
som baseras på empiriska experiment vattentäta?



2. Kan vi verkligen lita på våra sinnen? Vad för slags verklighet
beskriver egentligen fysiken?



3. Finns det någonting inom fysiken (eller andra vetenskaper) som på
något sätt utesluter möjligheten att Gud existerar?
/Simon  S,  Platen,  Motala 2000-02-08

Svar:

1. Vi kan inte med säkerhet veta vad som kommer hända med äpplet nästa
gång. Om det inte faller, får vi sätta oss ner och fundera på hur vi
ska ändra våra teorier (eller modeller, som vi hellre talar om) för att
de bättre ska beskriva våra iakttagelser. Till dags dato har äpplet
fortsatt falla. Annars är det experimentalfysikerns högsta dröm,
att hitta något som inte stämmer.

2. Nej, vi kan inte lita på våra sinnen. Därför är de flesta fysiska
experiment idag i stort sett helautomatiska. Ingen fysiker läser av
instrumenten, det gör datorer. Det är föresten nödvändigt, i de mest
avancerade experimenten är primärdataströmmen mer än 1000 miljoner siffror
per sekund, dygnet runt, månader i sträck.

Men vad är det då för verklighet vi beskriver? Man kan ge sig på ett
fenomenologiskt resonemang. Vi beskriver den verklighet som våra
instrument registrerar. Det är kanske ett sätt att slingra sig ur
det hela, men det här är inte lätta saker.

3. Nej, fysiken kan inte utesluta existensen av en Gud. Ã… andra sidan,
jag känner inte till något experiment, som måste förklaras med ett
gudomligt ingripande. Skulle något konstigt hända, skulle nog de flesta
fysiker i första hand söka en förklaring inom fysiken.
/KS 2000-03-23


Blandat|[4539]
Fråga:
Jag undrar: Vad är bredband?Vad är fiberoptik?

/Johan  A,  Älvastrandsgymnasiet,  Munkfors 2000-02-09
Svar:
Bredbandig kallar man en datalinje, där man kan överföra många tecken
per sekund, över 200000 tecken per sekund. I en telefonledning
kan man överföra ungefär 5000 tecken per sekund. Genom olika knep
(komprimering) kan man dubbla dessa siffror.

Sök på fiberoptik i denna databas!
/KS 2000-03-24


Blandat|[4558]
Fråga:
Hur länge har begreppet &34;medsols&34; och &34;motsols&34; funnits?
Fanns det före klockans födelse?
/Erik   J,  Sandfeklev,  Göteborg 2000-02-10
Svar:
Dessa ord är inte så gamla. Enligt Nationalencyklopedins ordbok
användes &34;motsols&34; första gången 1801, och &34;medsols&34; första gången 1851.
Själva begreppen måste vara mycket äldre, säkert långt innan den
mekaniska klockans tillkomst.
/KS 2000-02-12


Blandat|[4662]
Fråga:
Hej, jag skulle vilja veta hur man tillverkar krut.
/patrik  O,  jacob skolan,  hässleholm 2000-02-17
Svar:
Slå på krut i Nationalencyklopedin! Det klassiska svartkrutet
består ju av svavel, kol och salpeter. Hur fick man fram dessa produkter förr?
PÃ¥ 1600-talet till exempel.

Kol var lätt att få tag på. Vanligt träkol duger bra.

För att få fram svavel hettade man upp svavelkis utan lufttillträde.
En del svavel förångas och fastnar (sublimerar) på kallare ytor, så kallad
svavelblomma.

Salpeter var knepigare att få fram. I ladugårdarna rann urin och andra
organiska substanser ner i marken. Vi känner nu till att vissa bakterier
får sin energi genom att oxidera olika kväveföreningar till nitrat. Med
kanske 10 års mellarum kom kungens män, och tvingade bonden att gräva
upp ladugårdsgolvet. Sedan följde en omständlig process. Man lakade ut
jorden på salter och genom flera olika steg renades lösningen.
Det sista steget, salpetersjudningen, innebar att man upprepade gånger
kokade upp och kylde ner kitteln med saltlösningen. Slutprodukten var
två fraktioner, som huvudsakligen bestod av natriumklorid (koksalt)
och kaliumnitrat (kalisalpeter). Salpetersjudaren kunde ingen kemi
(i vår mening), men han visste hur han skulle göra.
/KS/lpe 2000-03-23


Blandat|[4667]
Fråga:
Hej!
Jag och några väninnor har samma erfarenhet vid torktumling av lakan.
Nästan alltid råkar vi ut för att övrig tvätt hamnar inuti påslakanen
oavsett material, vikt och mängd. I örngotten, som ju också har en
sida öppen, hamnar däremot ingenting.Nu hoppas vi på en förklaring.
/Inger  J,  2000-02-17
Svar:
Vi har ingen bra förklaring till detta fenomen. Kanske någon som läser
detta har ett förslag?
/KS 2000-02-18


Blandat|[4686]
Fråga:
vad är formeln för en superellips?
/marianne  b,  2000-02-19
Svar:
Se länken nedan! n = 2 ger en vanlig ellips. Piet Hein föredrog n = 2.5
/KS 2000-02-19


Blandat|[4697]
Fråga:
Vad är det man sprutar på flygplanens vingar vid avisning?
/Simon  L,  Vasaskolan,  GBG 2000-02-21
Svar:
I de flesta fall är det glykol (etylenglykol) blandat med varmt vatten.
Glykol är ju giftigt, så det är ju inte så trevligt. Man samlar i alla
fall upp 95% av det som hamnar på marken. Ungefär 5000 ton används i
Sverige under ett år.

På en del håll har man gått över till
propylenglykol, som inte är giftigt. Det används till exempel i
hårschampo.
/KS/lpe 2000-02-22


Blandat|[4707]
Fråga:
Jag undrar hur &34;spegelglas&34; i tex förhörsrum fungerar.
Sen har jag en fråga till: i sverige använder vi en
svängning av 50Hz i elnätet men i USA använder de 60Hz,
varför?
Tack på förhand, Johan.
/Johan  T,  Fysik pÃ¥ jobbet,  Krylbo 2000-02-22
Svar:
Den spegeln är halvgenomskinlig. De som vill vara osynliga, sitter i
ett mörkt rum och kan se vad som händer på andra sidan, där det är ljust.
De som sitter på den ljusa sidan, ser bara sin egen spegelbild, inte
vad som händer i det mörka rummet.

Varför det det blev olika frekvens i Europa och USA har vi inte någon
förklaring till. På den tiden, när det bestämdes, var det nog ingen
som trodde att det hade någon betydelse.
/KS 2000-02-22


Fråga:
varför slocknar ett stearinljus, när man blåser på det ?
Man tillför ju extra syre när man blåser luft mot veken och lågan.
/Mats  Ã,  St Erik,  Stockholm 2000-02-23
Svar:
Man kyler veken, så att stearinet inte längre förångas. Om man i stället
blåser in
luft i lågan med ett smalt rör, får man en effektivare förbränning
och högre temperatur.
/KS 2000-02-23


Veckans fråga | Alla Veckans frågor | Ämnen

Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.


Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar