Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
619 frågor / svar hittades
Fråga:
Vi har ibland gjort ett experiment med kolsyrad läsk, satt in en läsk i frysen låtit den stå så långe att temperaturen understigeit 0 grader men läsken fortfarande är i vätskeform. Tagit ut läsken skakat flaskan och öppnat kapsylen varvid läsken direkt fryst.
Vi har lite olika förklaringar till fenomenet. Kan ni hjälpa oss utreda varför det blir så här.
/Ulla L, Komvux, Östersund 1999-09-28
Vi har ibland gjort ett experiment med kolsyrad läsk, satt in en läsk i frysen låtit den stå så långe att temperaturen understigeit 0 grader men läsken fortfarande är i vätskeform. Tagit ut läsken skakat flaskan och öppnat kapsylen varvid läsken direkt fryst.
Vi har lite olika förklaringar till fenomenet. Kan ni hjälpa oss utreda varför det blir så här.
/Ulla L, Komvux, Östersund 1999-09-28
Svar:
Det var ju ett intressant experiment, men kanske lite
riskabelt också. Om läsken fryser kan flaskan sprängas. Man kan ju ha den i en kraftig plastpåse. Förklaringen är att läsken blivit
underkyld. När du tar av kapsylen, bildas antagligen
en liten kolsyrebubbla, som startar frysningen. Det är nog inte så, att all läsken fryser. Resultatet blir nog en blandning av
is och koncentrerad läsk.
/KS 1999-09-29
Det var ju ett intressant experiment, men kanske lite
riskabelt också. Om läsken fryser kan flaskan sprängas. Man kan ju ha den i en kraftig plastpåse. Förklaringen är att läsken blivit
underkyld. När du tar av kapsylen, bildas antagligen
en liten kolsyrebubbla, som startar frysningen. Det är nog inte så, att all läsken fryser. Resultatet blir nog en blandning av
is och koncentrerad läsk.
/KS 1999-09-29
Fråga:
Vilka kvinnor har fått nobel pris i fysik?
/anna m, kaplan, skellefteå 1999-09-29
Vilka kvinnor har fått nobel pris i fysik?
/anna m, kaplan, skellefteå 1999-09-29
Svar:
Marie Curie och Maria Goeppert-Mayer. Liese Meitner borde ha fått det. Alla nobelpristagare i fysik finns här: The Nobel Prize in Physics - Laureates
.
/KS/lpe 1999-10-11
Marie Curie och Maria Goeppert-Mayer. Liese Meitner borde ha fått det. Alla nobelpristagare i fysik finns här: The Nobel Prize in Physics - Laureates
./KS/lpe 1999-10-11
Fråga:
Känner man av en explosion på en annan planet om man befinner sig i närheten i rymden? Är tryck en vektor eller skalär?
/Fredrik N, Aleholmskolan, Sävsjö 1999-09-30
Känner man av en explosion på en annan planet om man befinner sig i närheten i rymden? Är tryck en vektor eller skalär?
/Fredrik N, Aleholmskolan, Sävsjö 1999-09-30
Svar:
Knappast, bara om det är en mycket stor explosion. Tryck är typisk skalär.
/KS 1999-09-30
Knappast, bara om det är en mycket stor explosion. Tryck är typisk skalär.
/KS 1999-09-30
Fråga:
Jag undrar vad det magnetfältet heter som ligger över hela jordklotet som ett finmaskigt nät med ca 7 meters (tror jag ) mellanrum.
Det är helt bortglömt av oss nutidsmänniskor men användes mycket förr då det påstods att man kunde må dåligt om man låg i korsningarna. T ex så lägger sig aldrig kossor och sover i sådana korsningar, så när man skulle bygga hus byggde man grunden först, sen släppte man in en ko och såg var den la sig och utifrån det byggde man sovrum och resten av huset.
Jag vet inte om detta är vetenskapligt bevisat eller om det bara är en myt, men i båda fallen skulle jag vara tacksam om ni kunde ta kontakt med mig om ni vet vad det är jag söker.
mvh Mikael Hellström
ha de göt
/mikael h, chalmers , göteborg 1999-09-30
Jag undrar vad det magnetfältet heter som ligger över hela jordklotet som ett finmaskigt nät med ca 7 meters (tror jag ) mellanrum.
Det är helt bortglömt av oss nutidsmänniskor men användes mycket förr då det påstods att man kunde må dåligt om man låg i korsningarna. T ex så lägger sig aldrig kossor och sover i sådana korsningar, så när man skulle bygga hus byggde man grunden först, sen släppte man in en ko och såg var den la sig och utifrån det byggde man sovrum och resten av huset.
Jag vet inte om detta är vetenskapligt bevisat eller om det bara är en myt, men i båda fallen skulle jag vara tacksam om ni kunde ta kontakt med mig om ni vet vad det är jag söker.
mvh Mikael Hellström
ha de göt
/mikael h, chalmers , göteborg 1999-09-30
Svar:
Det du syftar på är säkert Curry-Hartmann-fältet. Det är ett
rent fantasifält, som inte går att mäta med något instrument.
Sådant tror vi fysiker inte på.
/KS 2000-03-23
Det du syftar på är säkert Curry-Hartmann-fältet. Det är ett
rent fantasifält, som inte går att mäta med något instrument.
Sådant tror vi fysiker inte på.
/KS 2000-03-23
Fråga:
Varför ska man inte hälla varmt vatten från kranen i en kastrull och sedan koka det när man lagar mat?
/Anita H, jkdflkj, jkfbnjf 1999-10-06
Varför ska man inte hälla varmt vatten från kranen i en kastrull och sedan koka det när man lagar mat?
/Anita H, jkdflkj, jkfbnjf 1999-10-06
Svar:
Om det har stått i en varmvattenberedare med för låg temperatur, kan det ha vuxit bakterier i vattnet. Dessutom är varmt vatten effektivare på att lösa ut koppar från ledningarna.
/KS 1999-10-07
Om det har stått i en varmvattenberedare med för låg temperatur, kan det ha vuxit bakterier i vattnet. Dessutom är varmt vatten effektivare på att lösa ut koppar från ledningarna.
/KS 1999-10-07
Fråga:
Vad kostar det att bygga en rymdfärja?
/Lars D, Franzén skolan, Härnösand 1999-10-15
Vad kostar det att bygga en rymdfärja?
/Lars D, Franzén skolan, Härnösand 1999-10-15
Svar:
Enligt uppgifter från NASA kostar det $1.7 miljarder att bygga en
rymdfärja. Det blir ungefär 14 miljarder kronor eller 14000 miljoner
kronor.
/KS/lpe 2000-03-28
Enligt uppgifter från NASA kostar det $1.7 miljarder att bygga en
rymdfärja. Det blir ungefär 14 miljarder kronor eller 14000 miljoner
kronor.
/KS/lpe 2000-03-28
Fråga:
Jag undrar hur det kommer sig att det finns mindre syre högt upp på ett berg eller högplatå?
/Karin J, Ängskolan, Sundbyberg 1999-10-17
Jag undrar hur det kommer sig att det finns mindre syre högt upp på ett berg eller högplatå?
/Karin J, Ängskolan, Sundbyberg 1999-10-17
Svar:
Syrehalten uppe på Mount Everest är den samma som här (21%), men lufttrycket är lägre, ungefär 1/3 av havsnivåtrycket. Det gör att den absoluta syrehalten är 1/3 där uppe. Om man ska vara petig, kommer temperaturen in också.
Syrehalten uppe på Mount Everest är den samma som här (21%), men lufttrycket är lägre, ungefär 1/3 av havsnivåtrycket. Det gör att den absoluta syrehalten är 1/3 där uppe. Om man ska vara petig, kommer temperaturen in också.
Tänk efter: Hur stort är lufttrycket ute i rymden?
/KS 1999-10-17
Fråga:
Hur mäter man lufttryck?
Mäter man det på olika sätt desto högre upp i atmosfären man kommer?
/Lars B, Vallaskolan, Sollefteå 1999-10-18
Hur mäter man lufttryck?
Mäter man det på olika sätt desto högre upp i atmosfären man kommer?
/Lars B, Vallaskolan, Sollefteå 1999-10-18
Svar:
Lufttryck mäter man med en barometer. Den vanligaste typen
kallas aneroidbarometer. Den består av en lufttom plåtdosa.
Tjockleken varierar med lufttrycket. Avläsningen sker med en
hävstångsanordning. Den måste kalibreras (ställas in), och det gör
man med en kvicksilverbarometer. En sådan bär man knappast omkring, den har man på laboratoriet. En aneroidbarometer är liten
och behändig, så väderballongens höjd bestämmes med hjälp av lufttrycket
till ganska höga höjder (15 - 20 km).
Lufttryck mäter man med en barometer. Den vanligaste typen
kallas aneroidbarometer. Den består av en lufttom plåtdosa.
Tjockleken varierar med lufttrycket. Avläsningen sker med en
hävstångsanordning. Den måste kalibreras (ställas in), och det gör
man med en kvicksilverbarometer. En sådan bär man knappast omkring, den har man på laboratoriet. En aneroidbarometer är liten
och behändig, så väderballongens höjd bestämmes med hjälp av lufttrycket
till ganska höga höjder (15 - 20 km).
Orden med fetstil kan du slå på i Nationalencyklopedin.
/KS 1999-10-18
Fråga:
Jag läste en kort artikel om något som kallades " "superkritiskt vatten". Det uppkom när man utsatte vattnet för extremt högt tryck. Artikeln var dock kortfattad och jag skulle vilja veta mer om detta tillstånd. T.ex. egenskaper , varför just de egenskaperna , handlar det om en reaktion etc.
/Emil N, racklöfska gymnasium, järpen 1999-10-19
Jag läste en kort artikel om något som kallades " "superkritiskt vatten". Det uppkom när man utsatte vattnet för extremt högt tryck. Artikeln var dock kortfattad och jag skulle vilja veta mer om detta tillstånd. T.ex. egenskaper , varför just de egenskaperna , handlar det om en reaktion etc.
/Emil N, racklöfska gymnasium, järpen 1999-10-19
Svar:
Kritiska temperaturen för vatten är +374 oC. Det betyder att det inte går att kondensera vatten ur vattenångan ovanför denna temperatur genom att öka trycket. Det kritiska trycket för vatten är 217 gånger atmosfärstrycket. Alltså vid det trycket kan man nätt och jämt kondensera vatten vid 374 oC. Vid tryck och temperatur över denna kritiska punkt talar man om superkritiskt vatten, se nedan. Det är en mycket tät gas, som har helt andra egenskaper än vanligt vatten. Bland annat är vätebindningarna brutna, vilket gör att superkritiskt vatten har mycket mindre dielektricitetskonstant (<5) än vanligt vatten (80). Det gör att salter löses dåligt i superkritiskt vatten, medan organiska föreningar i allmänhet är lättlösliga.
Kritiska temperaturen för vatten är +374 oC. Det betyder att det inte går att kondensera vatten ur vattenångan ovanför denna temperatur genom att öka trycket. Det kritiska trycket för vatten är 217 gånger atmosfärstrycket. Alltså vid det trycket kan man nätt och jämt kondensera vatten vid 374 oC. Vid tryck och temperatur över denna kritiska punkt talar man om superkritiskt vatten, se nedan. Det är en mycket tät gas, som har helt andra egenskaper än vanligt vatten. Bland annat är vätebindningarna brutna, vilket gör att superkritiskt vatten har mycket mindre dielektricitetskonstant (<5) än vanligt vatten (80). Det gör att salter löses dåligt i superkritiskt vatten, medan organiska föreningar i allmänhet är lättlösliga.
Ett tillämpningsområde är att bryta ner organiska föroreningar.
Fråga:
Hej igen, kära Fysikexperter! Jag frågade tidigare varför det kokar häftigare kring en glasstav, när man för ned denna i ett kokande vattenbad. Jag använde en glasbägare som kokkärl och en brännare som värmegivare. Vad spelar detta för roll? Nu till min andra fråga om den landande flugan. Jag menade mer hur den landar, dvs loopar den eller landar den på väggen och klättrar upp i taket. Hälsningar Björn
/Björn M, Håstensskolan, Varberg 1999-10-19
Hej igen, kära Fysikexperter! Jag frågade tidigare varför det kokar häftigare kring en glasstav, när man för ned denna i ett kokande vattenbad. Jag använde en glasbägare som kokkärl och en brännare som värmegivare. Vad spelar detta för roll? Nu till min andra fråga om den landande flugan. Jag menade mer hur den landar, dvs loopar den eller landar den på väggen och klättrar upp i taket. Hälsningar Björn
/Björn M, Håstensskolan, Varberg 1999-10-19
Svar:
Kanske är din observation besläktad med vad någon sett vid potatiskok. Se nedan!
Kanske är din observation besläktad med vad någon sett vid potatiskok. Se nedan!
Efter ha hört med många personer, är vi ganska övertygade att flugan loopar, eller snarare halvloopar, när den landar i taket. Är det någon som har en fluga kvar och kan kolla?
/KS 1999-10-19
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar