Svar:
Ett U-fenomen (Unidentified) är det, men frågan är om det är ett FO-fenomen (Flying Object).  Det är inte lätt att säga vad det var för ett ljusfenomen. Rent allmänt ska man vara försiktig med observationer inifrån en bil i rörelse. Det är lätt hänt att missta sig på spegelbilden av en lykta. Det behöver ju inte vara så i ditt fall. Någon bra förklaring har vi inte.
/KS  1999-09-22

Svar:
Det där har vi sett. Det tycks strida mot en fundamental lag:
rörelsemägdsmomentet bevarande. Förklaringen är naturligtvis
att den på något sätt växelverkar med bordsytan.
När man sätter snurr på den åt det &34;konstiga&34; hållet, slutar den snart att rotera. Men helt stilla är den inte, den vaggar
upp och ner. Rotationsenergin har övergått till svängningsenergi.
Genom växelverkan med bordsytan, övergår svängningsenergin åter
till rotationsenergi, fast då åt andra hållet. Asymmetrin
är betydelsefull. Längre än så kommer vi inte just nu. Vi
kompletterar här när vi vet mera. Är det någon som vet mera?

Det här lär ha tagits upp i Scientific American för många år
sedan, men det har vi inte hittat. 

/KS 2000-03-27

Svar:
Skyvelaere heter skjutmått på svenska, och det används, som du säger, till
att mäta längder med en noggrannhet av 0.1 mm. För att det här ska
bli begripligt bör man ha ett skjutmått framför sig. På den fasta delen finns en millimeterskala. På den rörliga delen finns en kort
skala som också ser ut att vara en millimeterskala. Men det är den
inte, det är 0.9 mm mellan skalstrecken (nonieskala). Man läser först
mm-värdet på millimeterskalan, sedan ser man på nonieskalan vilket
skalstreck som står mitt för ett skalstreck på millimeterskalan.
Det ger tiondelen.

Exempel: Antag att längden vi ska mäta är 11.5 mm. Vi
läser först 11 mm på millimeterskalan. Sedan finner vi att det
5:strecket (det första räknas inte, det är 0-strecket) står
mitt för ett streck på millimeterskalan. Alltså 11.5 mm.

Det 5:e strecket på nonieskalan är 5 0.9 = 4.5 mm från
0-strecket. Det står mitt för strecket för 11.5 + 4.5 = 16 mm
på millimeterskalan. Det 6:e streckets läge på millimeterskalan blir 11.5 + 6 0.9 = 16.9. Det står alltså inte mitt för något
streck. Likadant för de andra strecken på nonieskalan.

Det finns skjutmått där man kan läsa med högre noggrannhet.
/KS 2000-03-22

Svar:
Aerogel består av kiseldioxid (kvarts) och luft. Över 96 % (volyms) är luft. Kiseldioxiden uppträder i form av ett ytterst finmaskigt
3-dimensionellt trådnät. Nätstrukturen är betydligt finare än ljusvåglängden, varför aerogel är genomskinligt. I bästa fall
är det nästan helt genomskinligt, lite sämre material är något mjölkaktigt.
Det är mycket lätt (densitet några % av vattnets), brytningsindex är
mycket lågt för ett fast material (omkring 1.02) och värmledningen
är mycket låg (god värmeisolator). 
Grundmaterialet (kiseldioxid) är ju billigt, men framställningskostnaderna
är höga. Därför är de praktiska tillämpnigarna ännu begränsade.
Partikelfysiker drar nytta av lågt brytningsindex och använder
materialet som tjerenkovdetektor (se nedan). I vissa rymdsonder
används det för att fånga in kosmiska dammkorn. Det skulle vara bra
som värmeisolator (i fönster till exempel), men det är ännu för dyrt.
/KS 2002-11-15

Svar:
Tja, det här är ju inte fysik precis, men vi har tittat lite på det i alla fall. Encyclopedia Britannica nämner inte någon koleraepidemi i Storbritannien år 1831. Året därpå var det en stor epidemi, som började i Edingburgh i Skottland, och sedan spred sig söderut. Yorkshire nämns inte i sammanhanget, men man får väl anta att åtminstone Sheffield (huvudstaden) drabbades. Yorkshire är ett grevskap.

Det skulle dröja ända till 1854 innan man hade smittvägarna klart för sig. En läkare vid namn John Snow lade märke till att alla som insjuknade hade hämtat vatten från samma brunn i London. Den brunnen visade sig vara starkt latrinförorenad. Han lät montera bort handtaget på pumpen.
Då upphörde epidemin.
Denna viktiga upptäckt ledde till utbyggnad av vatten och avloppsnät i Europas städer, vilket haft stor betydelse för folkhälsan.

Den värsta koleraepidemin i Sverige inträffade 1834, då 25000 insjuknade, varav hälften dog. Man dör av uttorkning. Vatten som man dricker kommer genast ut igen. Det var inte så många år sedan man kom på hur man skulle göra. Vatten som innehåller lite socker och lite salt tolereras. Numera överlever de allra flesta kolerasjuka om de får vård, men sjukdomen är
fortfarande ett stort problem i många delar av världen. 
/KS/lpe 2000-03-23

Svar:
Vid röd skymning är det klart väder långt åt väster. Eftersom väder ofta rör sig från väster till öster, är det troligt att det klara vädret kommer hit. Det är svårare att se sambandet mellan dåligt väder och röd gryning. 
/KS 1999-09-21

Svar:
Egentligen behöver man inte mäta ljusets hastighet. Den är exakt 299792458 m/s. Vi har definierat längdmåttet meter på detta vis. 
/KS 1999-09-21

Svar:
När du trycker på en knapp på tangentbordet, går det mycket
riktigt ut impulser som talar om för datorn vilken knapp det var. För att illustrera med ett tankeexempel:

Du sitter i ett rum och en annan person sitter i ett annat. Mellan er finns en lednig, som kan skicka ström till en lampa i ditt rum. Den andra personen har ett batteri och
en strömbrytare. Ni kommer överens om att du kollar lampan
var tionde sekund. Lyser lampan skriver du en etta, lyser den
inte, skriver du en nolla. Ni har också kommit överens om
att &34;ordlängden&34; är åtta. Efter ett &34;ord&34; har du kanske
antecknat 10001011. Nu kan du gå in i en tabell och ta reda
på vad det betyder, en bokstav, en siffra eller något annat tecken.
Ni kan använda precis samma kod som datorn, den är lätt att
ta reda på. I detta exempel är den andra personen tangentbordet,
och du datorn. Den riktiga datorn gör det lite snabbare.

Att få upp ett tecken på bildskärmen går i princip till på samma
sätt, men det är lite krångligare att beskriva.  
/KS 2000-03-23

Svar:
Den gamle greken Aristoteles skrev en massa böcker, som gjorde honom berömd. De första banden behandlade fysiken (världsbeskrivning), och banden efter (meta) behandlade andra ämnen. För att få en grundlig uppfattning av vad metafysik innefattar, och hur begreppet använts genom tiderna, bör du slå i Nationalencyklopedin. 
/KS 1999-09-28

Svar:
Jo, SVENSK STANDARD har fastställt vilka beteckningar som ska användas. Det är inte så lätt att hitta, SVENSK STANDARD upptar ungefär
30 hyllmeter pärmar. Beteckningar för mekanik hittar man i
SS-ISO 31-3. Där anges följande beteckningar:

Energi E

Arbete W (A)

Potentiell energi E_p V F

Kinetisk energi E_k T

Den normala beteckningen för arbete är alltså W, men A kan accepteras.
Denna standard är antagen 1993-02-17. Observera att så ska datum
anges enligt SVENSK STANDARD. Dessa beteckningar är nu inte bara en svensk
företeelse, de samordnas internationellt.  

/KS 2000-03-23