Svar:
Jo, man kan nog säga att singulariteten finns i vårt universum. Det är en punkt i rumstiden där allt går åt pipan. 
/KS 1999-05-20

Svar:
Frekvens betyder hur ofta något händer. I fysiken innebär det hur många gånger något händer på en sekund. 
/KS 1999-06-13

Svar:
Det finns inget enkelt svar på frågan om decibel. Det beror på ljudets frekvens (ton) och ljudets varaktighet. För att kompensera för örats känsliget vid olika frekvenser brukar man ange decibel A. Arbetarskyddstyrelsen anger 85 decibel A som högsta acceptabla medelvärde under en arbetsdag. Smärtgränsen (när det gör ont) brukar man sätta till 130 decibel A. Det är definitivt farligt om det pågår en tid.

Ett elstängsel har ungefär 10000 V som toppspänning i pulsen. Det skickas ut ungefär en puls per sekund, men pulsen varar bara en tiotusendels sekund. Därför är den inte farlig, men det känns obehagligt, och det är ju meningen.
Under länk 1 kan du läsa mer om elstängsel.

I säkerhetssystem (till exempel i våtutrymmen) brukar man använda 24 V. Det anses vara ofarligt.

/KS/lpe 1999-10-11

Svar:
Den delen av atmosfären du talar om kallas troposfären. Ordet kommer
av det grekiska verbet tropein, som betyder vända. Det är den del
av atmosfären där luften "vänder" upp och ner, alltså vi har vertikal cirkulation.
Man kan räkna på det där. Om man antar att det inte går åt något arbete
att transportera en luftmassa upp eller ner, kan man räkna ut hur
temperatur och tryck varierar med höjden. Det är ganska invecklat,
och resultatet stämmer inte riktigt med verkligheten. Det är nog
bättre att gå till ett tabellverk över den så kallade Standardatmosfären.
Länken nedan ger en Java kalkylator för en standardatmosfär.  
/KS/lpe 2000-03-23

Svar:
Det kol som finns i livet på jorden består av två stabila kärnor
(isotoper) med masstalen 12 och 13 (kol 12 och kol 13). Men så
finns där en liten mängd radioaktivt kol 14. Det har vi fått i oss
från maten, och det kolet kommer ytterst från gröna växter, som i sin tur har tagit upp det från luftens kolsyra.

Högt uppe i atmosfären kommer det in atomkärnor från den
kosmiska strålningen med mycket höga energier. De kolliderar
med kärnor i luftens kväve och syre. I en del av dessa reaktioner
bildas kol 14, som där uppe bildar koldioxid. Den blandas med den icke radioaktiva koldioxiden. Så småningom kommer
den ner till jordytan och tas upp av gröna växter.

När vi hugger ner ett träd, dör trädet och slutar ta upp koldioxid.
Kol 14 sönderfaller hela tiden, och antalet kol 14-kärnor blir
mindre och mindre. Genom att ta reda på hur många kol 14-kärnor
där finns, kan man räkna ut hur länge det är sedan trädet fälldes. Det
finns två sätt att ta reda på kol 14-halten. Dels kan man mäta
radioaktiviteten i kolet, dels kan man köra kolet genom en
så kallad masspektrograf och räkna kärnorna.

Kol 14 har en halveringstid på 5730 år, alltså antalet
kärnor halveras på denna tid. Det gör att metoden kan användas
för datering upp till kanske 30000 år. Arkeologerna har stor
glädje av denna metod. Det är inte fullt så enkelt som det
låter här, man får göra en del korrektioner, se nedan.

Om förhållandet mellan aktiviteten per gram i ett t år gammalt prov till aktiviteten i ett nytt prov är x gäller att

x = 2 ^{-t /T_1/2}

dvs

t = - (ln(x)/ln(2))T_1/2 = - (ln(x)/ln(2))5730 år

Om förhållandet x är t.ex. 1/8 blir alltså åldern

t = - (ln(1/8)/ln(2))5730 år = 17200 år

Problemet med metoden är att kol-14 halten i atmosfären inte har varit konstant beroende på att jordens magnetfält och därmed den kosmiska strålningen har varierat. I övre figuren nedan visas sambandet mellan apparent ålder på y-axeln och den verkliga dateringen på x-axeln, se Radiocarbon_dating för detaljer.

Kärnvapenproven under 50-60-talet har även komplicerat dateringar av prover från denna tidpunkt och framåt. I den nedre figuren kan man se att halten kol-14 nästan fördubblats 1963. Observera att den snabba minskningen när de atmosfäriska bombproven avslutades i mitten av 60-talet inte beror på radioaktivt sönderfall utan att C-14 från atmosfären binds i växter och djur och till sist i jordskorpan.

Bilderna är från Wikimedia Commons (public domain).

Mera information får du om du slår på datering i Nationalencyklopedin och i Wikipedia-artikeln Carbon-14. Se även länk 1 nedan.

/KS/lpe 2000-03-27

Svar:
Vid låga hastigheter gäller att man kan addera hastigheterna. Man får då ta hänsyn till både storlek och riktning. Matematikern kallar det vektoraddition. I ditt exempel innebär det att kulan i utskjutningsögonblicket kommer att stå stilla i förhållande till marken. Sedan börjar den falla som vanligt mot marken.

Vad menas med låg hastighet? I det här sammanhanget är en miljon km/h en låg hastighet. Vid hastigheter nära ljushastigheten, kan man inte addera hastigheterna. Då får vi i stället använda den speciella relativitetsteorin.  
/KS 1999-08-30

Svar:
Om det finns en spegel på åtta ljusårs avstånd och den är rätt riktad, och
du föddes utomhus en klar dag, då är det teoretiskt möjligt. Du måste förstås skaffa
dig en bra kikare. 
/KS 2000-03-22

Svar:
Det naturliga svaret är vita tunna bomullskläder. Vita för att reflektera ljus, tunna för att svett ska avdunsta. Men tuaregerna i Sahara bär traditionellt mörkblå dräkter, och de borde ju veta. Så här finns kanske något vi inte tänkt på. Några förslag ges nedan. 
/KS 1999-09-07

Svar:
Ja, det här var inte lätt, vi har inte lyckats finna något bra på nätet.
Något kan du finna i Nationalencyklopedin, och något i den tjocka boken
Handbook of Chemistry and Physics, om du kan få tag på den.  
/KS 2000-03-22

Svar:
Ordet ozonskiktet är en smula vilseledande. Det är i sjäva verket ett område i jordatmosfären, där en liten del av syret förekommer som ozon (O₃) i stället för vanligt syre (O₂). Det är på en höjd av ungefär 15 - 50 km. Ozonet där har stor betydelse för livet på jorden, eftersom det absorberar (tar bort) skadligt ultraviolett ljus från solstrålningen. Det finns en utmärkt artikel om detta i Nationalencyklopedin. Läs den och återkom gärna om det är något ni vill diskutera.

Sök på ozon i denna databas. Här finns mycket att hämta. 
/KS 1999-09-13