Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 8 frågor/svar hittade Materiens innersta-Atomer-Kärnor [19392] Ursprunglig fråga: Svar: Bilden nedan till vänster visar en bild på en väteatom framställd med en teknik som kallas kvantmikroskopi (eller fotojonisationsmikroskopi), se länk 1. Man kan se hur elektronen rör sig i ett antal moln på olika avstånd från protonen och inte i en planetbana som i Bohrs enkla atommodell. I bilden nedan till höger (länk 2) har man använt atomkraftsmikroskopi (se Atomkraftsmikroskopi ) för att avbilda en molekyl bestående av kolatomer och väteatomer. Man kan tydligt se att kolatomerna förekommer i sexkantiga bensenringar. En atom har en radie på ungefär 1/10 nanometer, så upplösningen är alltså betydligt bättre än detta. Nobelpriset i kemi för 2014 var för högupplöst avbildning med fotoner: Super-resolution_microscopy . Nyckelord: atomradie [8]; elektronskal [12]; Bohrs atommodell [9]; 1 http://io9.com/the-first-image-ever-of-a-hydrogen-atoms-orbital-struc-509684901 Blandat [19129] Ursprunglig fråga: Svar: Väldigt liten! Järn, t.ex.. har en radie av 126 pm (picometer), se länk 1. Det är 0.000000000126 m. Om man placerar järnatomer i en rad på din nagel (1 cm) så får det plats 0.01/(2*0.000000000126) = 40.000.000 = 40 miljoner atomer. Trots att atomer är så små så går det faktiskt att avbilda dem. Bilden längst ner visar rader av guldatomer (se fråga 17235 ). Här är en trevlig video om atomers storlek. Tyvärr på engelska, men det finns text på norska. Nyckelord: atomradie [8]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [17235] Svar: ESS, European Spallation Source (se fråga 16307 ), kommer att bli ett jättelikt atom-mikroskop med vilket man kan se hur komplicerade molekyler är uppbyggda av enskilda atomer. Nyckelord: atomradie [8]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [16760] Svar: Nyckelord: atomradie [8]; 1 http://www.webelements.com/periodicity/ Materiens innersta-Atomer-Kärnor [16740] Svar: Densiteten för kol varierar från 1800 (amorft kol) till 3515 (diamant) kg/m3. Densiteten för flytande syre är 1141 kg/m3, alltså betydligt lägre. Förklaringen är att atomer inte är små kulor som man kan packa hur som helst. Atomer omger sig med ett moln av elektroner som påverkar grannarna på ett sätt som inte är trivialt. Länk 1 ger densiteten för de flesta ämnen och länk 2 ger en av flera värden på atomradien. Se vidare fråga 12220 nedan. Se även fråga 12220 Nyckelord: atomradie [8]; 1 http://www.webelements.com/periodicity/density/ Materiens innersta-Atomer-Kärnor [14693] Ursprunglig fråga: Svar: Om vi i stället tittar på teoretiskt beräknade radier från WebElements så ges radierna 37 och 31pm, dvs He är lite mindre. Figuren nedan visar data för alla grundämnen. Man ser att trenden är helt genomgående att det första grundämnet i en period (när ett nytt skal påbörjas) alltid är det med störst radie. Sedan minskar radien eftersom kärnladdningen ökar. Observera emellertid att "atomradie" är ett dåligt definierat begrepp eftersom elektronerna inte går i bestämda banor på ett visst avstånd från kärnan (som planerna gör kring solen), utan de bildar ett "sannolikhetsmoln". T.ex. kan en s-elektron från ett yttre skal i en tung atom faktiskt befinna sig inne i atomkärnan! Nyckelord: atomradie [8]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [14369] Är min fysikbild fullständig eller finns det mer att veta? Svar: Bättre är att föreställa sig elektronen utspridd i ett moln runt kärnan. Så länge elektronen befinner sig i ett och samma tillstånd (energinivå) så är laddningsfördelningen konstant. Ett annat tillstånd har en annan laddningsfördelning, så när elektronen går från ett tillstånd till ett annat, så ändras laddningsfördelningen, och detta ger upphov till ljus. Processen beskrivs mycket bra med kvantmekanik men mindre bra med våra naiva bilder. Vi måste i varje fall komma ifrån att betrakta elektronen som en liten laddad kula som susar omkring runt atomkärnan! Det leder oss bara fel. Det finns alltid mer att veta ! Nyckelord: kvantmekanik [30]; atomradie [8]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [12220] Ursprunglig fråga: Svar: Densiteten hos ett ämne beror dels på kärnans massa och dels på
elektronskalens uppbyggnad. Så här ser densiteten av grundämnena ut:
WebElements - density of elements . Du kan läsa av ämnet längst ner på sidan om du för musen över ämnet i det periodiska systemet. Ämnena med störst densitet är Ökande laddning (Z) gör att atomskalen krymper och densiteten ökar. Massan ökar också med Z. Det kan då tyckas konstigt att platina har lägre densitet är iridium. Det måste bero på att "packningseffektiviteten" i kristallen är sämre för Pt än Ir. Om vi tittar på elektronstrukturen finner vi Ir [Xe].4f14.5d7.6s2 och Pt [Xe].4f14.5d9.6s1. Troligtvis gör det större antalet 5d (9 mot 7) elektroner att den effektiva radien blir större för Pt än för Ir. Densiteten ökar med trycket, men mycket lite. Som vi sett är det elektronerna som bestämmer densiteten. Enda sättet att öka densiteten väsentligt är att göra av med elektronerna. Detta sker i neutronstjärnor där den enorma gravitationen får elektronerna att slå sig ihop med protoner för att bilda neutroner. Nyckelord: elektronskal [12]; atomradie [8]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.