Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 22 frågor/svar hittade Värme [21482] Vi lät flytande vatten stelna i en behållare. När vi tittade på isen, var den genomskinlig vid kanterna men vitaktig i mitten. Varför denna olikhet i färg?
Mvh Eva Svar: Gränsen mellan kemi och fysik är lite flytande. Det finns t.ex. forskningsavdelningar som heter Fysikalisk kemi och även Kemisk fysik. Absorptionskoefficienten för is är mycket nära lika som för vatten, se länk 1. Så förklaringen ligger alltså inte här. När vattnet fryser upptas bara vattenmolekylerna, föroreningar som luftmolekyler som finns lösta tas inte upp. Koncentrationen av föroreningarna blir alltså större allteftersom vattnet fryser. Till sist bildas infrysta bubblor. Det är alltså dessa bubblor som gör isbiten icke transparent genom att ljuset reflekteras. Effekten liknar molnbildning -- moln är ju inte genomskinliga eftersom de innehåller vattendroppar som sprider ljuset. Förklaringen varför kanterna är genomskinliga finns i länk 2. Nyckelord: *kemi [22]; vatten/is [49]; 1 https://www.quora.com/Why-is-ice-not-transparent Blandat [21399] Svar: Ja, svagt basiskt dricksvatten med pH omkring 8 är helt OK enligt Vakin, se länk 1. Nyckelord: *kemi [22]; Blandat [21373] Ursprunglig fråga: Svar: Ja, det är kemi, men vi kan ändå säga lite. Vatten i atmosfären förekommer som vattenånga (21208 ) som består av fria molekyler av vatten. En del av vattnet i atmosfären förekommer som små vattendroppar med många namn, t.ex. moln, dimma, dis. För att vattendroppar skall bildas behövs kondensationskärnor i form av små partiklar (aerosoler), se fråga 15136 . Så förekomsten av aerosoler är viktig för atmosfärkemin. Vad gäller om gaser löser sig i vattnet så beror det på vilken gas det rör sig om. Gaser som SO2 och NOx kan lösas upp i vattendropparna och orsaka surt regn (se Surt_regn ) som kan orsaka skador på djur och växter. Nyckelord: *kemi [22]; aerosol [4]; vatten/is [49]; Värme [21328] Svar: Fryspunkten för vatten kan sänkas genom att lösa något ämne (vanligtvis salt) i vattnet. Se Freezing-point_depression och nedanstående figur från Wikipedia-artikeln. Man ser att för små salttillsatser sjunker fryspunkten ungefär linjärt till saltkoncentrationen upp till 290 g/kg. Vid högre saltkoncentrationer ökar faktiskt fryspunkten med ökande temperatur, men man kan fråga sig när man slutar ha salt löst i vatten och får vatten löst i salt. Att höja fryspunkten över 0oC är emellertid mycket svårare om inte omöjligt, se länk 1 och länk 2. Se även fråga 16786 . Nyckelord: kokpunkts/fryspunkts förändring [14]; vatten/is [49]; *kemi [22]; 1 https://www.toppr.com/guides/chemistry/solutions/what-is-freezing-point-of-water/ Blandat [20984] M.v.h. Evelina Svar: Det finns en bra artikel i Wikipedia, se Aktivt_kol . Där kan man se att aktivt kol får sina speciella egenskaper från strukturen som är amorf och mycket finfördelad. I förhållande till massan har alltså aktivt kol mycket stor yta som med van der Waals-krafter (se fråga 14434 ) kan binda vissa molekyler. Denna egenskap är analog med nanopartiklar, se fråga 17190 . Nyckelord: *kemi [22]; Värme [20972] Svar: Jämför med fryspunktsändring i fråga 20949 . Nyckelord: kokpunkts/fryspunkts förändring [14]; *kemi [22]; vatten/is [49]; 1 https://www.sciencebuddies.org/science-fair-projects/ask-an-expert/viewtopic.php?t=6314 Värme [20949] Jag funderar på saltets anv för att inte vatten skall frysa till is. Socker som också löser sig i vatten, fungerar det också för att hindra frysning, alltså att sockervatten också kräver mer energi för att frysa vattnet. Varför och varför inte? Varför anv man isåfall inte socker,.. Svar: Varför man inte använder socker? Det är dyrare, det går åt mer (sockermolekylerna är mycket tyngre). Det är nog inte så bra för naturen heller. En annan viktig punkt är att t.ex. koksalt NaCl delar i lösning upp sig i joner Na+ och Cl-, och det är antalet molekyler som bestämmer hur mycket fryspunkten sänks. Se länk 1 och 2 för mer om issmältning. Nyckelord: *kemi [22]; vatten/is [49]; kokpunkts/fryspunkts förändring [14]; 1 https://sciencing.com/salt-melt-ice-faster-sugar-2454.html Blandat [20878] Svar: Nyckelord: *kemi [22]; 1 http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=224 Materiens innersta-Atomer-Kärnor [20783] Ursprunglig fråga: Svar: En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser. Attraktionen beror på att det energimässigt är fördelaktigare för de flesta atomer och joner att vara bundna till lämpliga bindningspartners än att förekomma som obundna partiklar. (Kemisk_bindning ) Ja, ädelgasstruktur är det mest stabila tillståndet, men i många fall kan det inte bildas eftersom det för en oladdad molekyl fattas elektroner för att fylla det högsta icke tomma skalet. Även om detta inte är fullt har ofta det bundna systemet lägre energi än det obundna där atomerna är helt separerade. Molekyler bildas eftersom naturen strävar mot det lägsta möjliga energitillståndet. Bindningsenergin för en liten molekyl är några eV, se Bond-dissociation_energy . Bindningsenergin frigöres när molekylen bildas genom en kemisk reaktion. Se även fråga 15130 . Nyckelord: *kemi [22]; bindningsenergi [23]; Ljud-Ljus-Vågor [20602] Glad för svar, vänliga hälsningar / Magnus Svar: Låt oss börja med några definitioner. Ljusabsorption innebär att energin från fotoner upptas av elektroner i atomer. Fotonerna försvinner och övergår till inre energi i atomerna för att till slut övergå i värme. För de flesta material gäller att en del av infallande strålning absorberas, medan andra delar reflekteras, i många fall beror fördelningen mellan absorption och reflektion på fotonernas våglängd. (Absorption#Optik ) Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen i växter försiggår i kloroplasterna i bladen med användning av solljuset, se nedanstående figur från Kloroplast . Fotosyntesen kan enkelt förklaras så här: Växten tar in koldioxid, vatten och solenergi som den sedan omvandlar till fritt syre och kolhydrater. Syret och kolhydraterna kan växten sedan använda under natten vid cellandningen. Se Fotosyntes och fråga 13757 . Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg genom att det absorberar blått och rött ljus (se fråga 10888 ). Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och ljusenergi till kolhydrater och syrgas. Klorofyllet fungerar som en antenn som absorberar blått och rött ljus. Det är även involverat i transporten av energin till områden där kolhydrater bildas. Kolhydraterna är alltså ett energilagringssystem men även basen för växtens uppbyggnad av celler. Se Klorofyll och Kolhydrat . Människan kan alltså inte tillgodogöra sig solljuset direkt utan endast indirekt i form av uppvärmning. Denna process är en enkel och ospecifik fysikalisk process. Fotosyntesen är däremot en mycket specifik och komplex process som producerar kolhydrater som är en varaktig källa till energi som kan användas både av växter och djur. Nyckelord: *biologi [20]; *kemi [22]; energilagringssystem [7]; Ljud-Ljus-Vågor [20521] Ursprunglig fråga: Svar: Kvarts Kvarts består huvudsakligen av kiseldioxid, SiO2. Kvarts finns i ett otal varianter, men i sin rena form är det kristallinskt och genomskinligt. Om kristallerna är små är det mjölkaktigt ogenomskinligt eftersom ljuset reklekteras i alla riktningar av de små kristallerna. Färgade varianter av kvarts innehåller någon förorening eller kan ha påverkats av joniserande strålning. Glas består till en stor del av kvarts. Till skillnad från kvarts är glas amorft, dvs icke kristallinskt. Det är detta som gör att glas i ren form är genomskinligt. Energin för synligt ljus räcker inte till för att excitera molekylerna och det finns inga plana kristallytor som kan reflektera ljuset. Se vidare Glass#Optical_properties , fråga 170 och 20393 . Nyckelord: genomskinlighet [18]; *kemi [22]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [20242] Ursprunglig fråga: Tack i förhand!! Svar: Dessa kan t.ex. komma från väte, som har en elektron i lägsta K-skalet. Man har då metan CH4. Metan har av symmetriskäl fyra väteatomer i hörnen av en tetraeder med kolatomen i mitten, se figuren nedan. Syre har två bindningar eftersom det saknar två elektroner i L-skalet. Syre bildar därför dubbelbindningar med kol t.ex. koldioxid CO2. Se vidare Tetravalence . Annars är det speciella med kol att den bildar stabila bindningar med sig själv, t.ex. långa kedjor av kol utökat med andra molekyler (egentligen radikaler). Kol finns i flera olika former med olika kol-kol bindningar: grafit, grafen, diamant, fullerener och amorft kol. Se vidare Kol . Nyckelord: *kemi [22]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [19965] Ursprunglig fråga: Svar: Kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser. Attraktionen beror på att det energimässigt är fördelaktigare för de flesta atomer och joner att vara bundna till lämpliga bindningspartners än att förekomma som obundna partiklar. De olika bindningarnas styrkor varierar avsevärt. De starkaste bindningstyperna är jonbindningar och kovalenta bindningar. Övriga bindningstyper är metallbindning, van der Waals-bindning, vätebindning, dipol-dipolbindning samt jon-dipolbindning, se Kemisk_bindning . NE har en utmärkt artikel om kemisk bindning: kemisk-bindning . Engelska Wikipedia har en detaljerad artikel, se Chemical_bond . Nyckelord: *kemi [22]; Blandat [18605] Svar: Kemiskt sett är det en reaktion mellan cellulosa (en kolhydrat, se Cellulosa ) och syre. En ungefärlig formel finns i fråga 13757 . För att ett papper skall börja brinna krävs att det finns luft (med 20% syre) och att temperaturen är minst 230oC. När väl reaktionen (oxidationen) kommit igång så frigörs värme så att reaktionen fortsätter av sig själv. Generellt är en kemisk reaktion när ett eller flera kemiska ämnen reagerar med varandra på något sätt och bildar ett eller flera nya ämnen. För att en kemisk reaktion ska ske krävs energi i någon form, oftast i form av värme. Om reaktionen utvecklar energi (som t.ex. förbänning ovan) kan den fortgå spontant när tillräcklig temperatur uppnåtts. Reaktioner går normalt snabbare vid högre temperatur. Anledningen till detta är att det ofta måste ske en omfördelning av elektroner och bindningar innan reaktionen kan ske. Denna omfördelning kräver energi, som vid högre temperatur kan tas från molekylernas värmerörelse (kinetiska energi). Se vidare Chemical_reaction . En enklare beskrivning finns i kemisk-reaktion , speciellt den enkla varianten är bra. Fotnot: Fahrenheit 451 är en bok av Ray Bradbury om en ganska skrämmande framtidsvision av ett samhälle där böcker är förbjudna, se Fahrenheit_451 . 451oF motsvarar 233oC. Nyckelord: *kemi [22]; Blandat [17572] Svar: * Ett nomalljus brinner med hastigheten 1 cm/5 minuter och tvärsnittsytan är 1 cm2 C30H62 + 45.5O2 -> 30CO2 + 31H2O Dvs Vi använder den allmänna gaslagen (fråga 16511 ) för att beräkna hur mycket syre det finns i 1 m3: pV = nRT dvs n = pV/RT Vi antar att temperaturen T är 300 K (varm rumstemperatur). Volymen V är 1 m3, och trycket 0.2*1.013 105 Pa (luften består till 20% av syre). Gaskonstanten är 8.315 J mol-1 K-1. Vi får n = 20000*1/(8.315*300) = 8 mol = 8*32 g = 256 g Nu har vi allt vi behöver för att räkna ut hur mycket syre det går åt. Vi antar vi har ett rum på 4*6*2.5 = 60 m3 utan ventilation. Mängden syre i rummet är då 60*256 = 15000 g. Om vi antar luciatåget har totalt 20 st tända ljus så går det åt 2.8*20 = 56 g. På 5 minuter förbrukas alltså bråkdelen 56/15000 = 0.0037 = 0.37%. Detta är en helt försumbar bråkdel, som inte kan orsaka lucians svimning. Det är nog snarare spänningen som orsakar svimningen. En 100 kg man konsumerar i vila enligt länk 1 350 ml O2 per minut. Detta är 0.35/22=0.016 mol eller 0.016*32=0.5g, dvs 2.5 g/5 min. Detta är nästan exakt lika mycket som ett stearinljus förbrukar (2.8 g enligt ovanstående uppskattning). Nyckelord: gaslagen, allmänna [24]; *kemi [22]; stearinljuslåga [16]; 1 http://wiki.answers.com/Q/What_is_the_Resting_oxygen_consumption_by_adult_human Blandat [17565] Svar: Guld förekommer mycket lite i levande organismer (utom i form av guldtänder), se Chemical_makeup_of_the_human_body , men jag tror inte det är väsentligt för någon funktion. Sen är det en annan sak att guldbrytning kan vara mycket skadligt för miljön eftersom man bland annat använder kvicksilver eller cyanid som lösningsmedel. Se vidare Gold_mining . Nyckelord: *kemi [22]; Blandat [17311] Svar: Om det är ett grundämne eller en kemisk förening ser man från den kemiska formeln. Fe (järn) innehåller bara en sorts atomer och är alltså ett grundämne. NaCl och H2O innehåller mer än ett ämne och är alltså en kemisk förening. Eftersom det endast finns c:a 100 grundämnen lär man sig snart vilka de är. Annars kan man kolla i WebElements . Man måste alltså ha eller skaffa sig kunskaper för att kunna svara på frågan. Mässing, t.ex. finns inte bland grundämnena, så det är en blandning (legering) av Cu och Zn. Eftersom proportionerna är obestämda är det alltså inte en kemisk förening. Se vidare fråga 6950 . Nyckelord: *kemi [22]; Elektricitet-Magnetism [17136] För det andra undrar jag om det finns en djupare förklaring till varför man ska använda sig av ämnen så långt ifrån varandra i spänningsserien som möjligt för att få högre spänning. Även varför kol är bra att använda som det ädla ämnet trots att det inte är med i spänningsserien.
Tack! Svar: Vanliga batterier tillverkas så att de kan ge en viss laddning (kapaciteten mäts i ampere*timme) vid en viss spänning. Hur stor denna laddning är beror på vad batteriet innehåller och naturligtvis storleken på batteriet. Se vidare Electrochemical_cell . Ett uppladdningsbart batteri har på samma sätt en viss kapacitet. Skillnaden är att man när batteriet är urladdat kan skicka en ström i motsatt riktning och på så sätt i princip återskapa batteriet som det var från början. Effektiviteten för laddningsprocessen är faktiskt ganska hög (70-100%, se Rechargeable_battery#Charging_and_discharging ). Man kan då lätt beräkna uppladdningstiden om man vet batteriets kapacitet och vilken uppladdningsström batteriet tål. Vad man vill ha i ett batteri är hög kapacitet (varar länge) och hög spänning (ger hög effekt P=U*I). I Standard_electrode_potential_(data_page) finns värden på elektrodpotentialen för ett stort antal ämnen. Anledningen till att man inte använder sig av de extrema ämnena (de skulle kunna ge upp till 3-(-3)=6V spänning) är att de fungerar dåligt i praktiken. De kemiska reaktionerna som sker vid elektroden kan skada elektroden t.ex. genom att det bildas ett isolerande oxidlager innan batteriet är urladdat. Att man ofta avänder kol är nog för att det är fullständigt inert (ej reaktionsbenäget) och förstörs därför inte samt att det leder ström bra. Det är dessutom mycket billigare än ädelmetaller. En vanlig kombination är vad som något oegentligt kallas zinc-kol batteri (Zinc–carbon_battery ). Eftersom det utanför kolelektroden finns ett lager med mangandioxid (se nedanstående bild från Wikimedia Commons) borde borde det kallas mangan-zink batteri. Enligt tabellen med elektrod potentialer borde detta batteri ha en spänning på 0.95-(-0.76)=1.71V. I själva verket är reaktionerna lite mer komplicerade och spänningen är 1.5V. Bilden nedan till höger visar ett urladdat batteri. Det är lätt att se varför denna typ av batteri inte är uppladdningsbart! Urtypen för ett laddningsbart batteri är det vanliga bilbatteriet (Lead-acid_battery ). Ena elektroden består av Pb (bly) andra elektroden av PbO2 och elektrolyten av 33%-ig svavelsyra. När batteriet laddas ut förvandlas båda elektroderna till PbSO4 och elektrolyten blir till vatten. Spänningen är 2.1V per cell, så ett 12V batteri innehåller 6 seriekopplade celler. Denna typ har mycket bra egenskaper när det gäller uppladdning. Man bör emellertid undvika att låta batteriet stå urladdat länge, eftersom det kan bli svårt att ladda igen - elektrolyten har ju blivit rent vatten! Nyckelord: batteri [25]; *kemi [22]; Blandat [17045] Svar: Nyckelord: luminiscens [5]; *kemi [22]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [16219] Ursprunglig fråga: Svar: Många metaller brinner visst, t.ex. magnesium och calcium, se WebElements . T.o.m järn brinner men endast i ren syreatmosfär. För att kunna svara på varför vissa ämnen brinner får man först fråga sig: vad menar man med brinner? Normalt menar man en självuppehållande relativt kraftfull reaktion med luft - vanligen syret i luften men även med kvävet i vissa fall (gäller t.ex. calcium ovan), se en bra definition av eld här: Eld . Vilka egenskaper krävs för detta då? Jo, dels att det som skall brinna har relativt lösa elektroner så att kemiska reaktioner kan ske och dels att reaktionen utvecklar tillräckligt mycket energi för att vidmakthålla en tillräckligt hög temperatur. Många andra ämnen som t.ex. guld, sten och vatten är så stabila att de inte alls reagerar med luften, dvs de kan inte brinna. Nyckelord: *kemi [22]; Elektricitet-Magnetism [13092] Svar: Effekten du beskriver är särskilt tydlig för ett bilbatteri:
När man använder blyackumulatorn för att driva startmotorn i en bil kan man få en påtaglig erfarenhet av jontransportens nödvändighet. Vid ett startförsök är strömstyrkan genom startmotorn ett par hundra ampere, vilket kräver en mycket snabb och relativt stor kemisk omsättning i ackumulatorns celler. Praktiskt innebär detta att lösningen närmast elektroderna töms på sitt innehåll av joner varigenom laddningsutbytet med elektroderna efter en mycket kort stund helt stoppas, ackumulatorn är "död". Väntar man en stund med ett nytt försök hinner joner transporteras från lösningens inre till elektrodernas närhet varefter laddningsutbytet åter kan ske och startmotorn kan köra ett litet tag igen. Eftersom batterier bygger kemiska reaktioner och eftersom reaktionshastigheten avtar med avtagande temperatur så fungerar alla sorters batterier sämre vid kyla, se länk 1. Vem har inte råkat ut för att den elektroniska kameran är död när man skall ta en fin bild av vinterlandskapet? Se vidare mycket bra artiklar om batteri och cell i Nationalencyklopedin . Se även
Battery_(electricity) . Nyckelord: batteri [25]; *kemi [22]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [6950] Svar: Eftersom atomen (normalt) är neutral, måste det finnas lika många (positiva) protoner i kärnan. Man kan säga att det är protonerna som bestämmer, men elektronerna gör jobbet. Så ni har båda rätt ! Ett grundämne är alltså en atom med ett visst antal protoner i kärnan. Kärnfysiker kallar detta Z, medan kemister kallar det atomnummer. Atomnumret bestämmer alltså atomens plats i det periodiska systemet som i sin tur till en stor del bestämmer kemiska egenskaper (se nedanstående bild från Wikimedia Commons). Talet ovanför grundämnesnamnet i varje ruta är atomnumret. En atomkärna innehåller även ett visst antal neutroner som betecknas N. Totala antalet protoner+neutroner (nukleoner) A=(Z+N) kallas masstal, eftersom kärnans massa uttryckt i massenheter (en massenhet är massan av 1/12 av 12C-atomen) är nära heltalet A. Ett grundämne i naturen består emellertid ofta av en blandning av atomer med samma Z men olika N, s.k. isotoper (iso=samma, topos=plats, dvs samma plats i det periodiska systemet). Isotoper av ett visst grundämne (givet Z) har alltså samma elektronstruktur och därmed samma kemiska egenskaper. Eftersom isotoper av ett visst ämne har olika antal neutroner, så väger de lite olika. Detta medför att t.ex. lättare isotoper är lite rörligare vid diffusion, vilket används vid anrikning. Man kan med acceleratorer framställa ett stort antal radioaktiva isototoper, som alltså är instabila och sönderfaller till andra mer stabila kärnor. Ett grundämnes atommassa (även ofta atomvikt) är massan hos en atom av ämnet. För ämnen med flera isotoper avser atommassan ett medelvärde för den naturliga förekomsten. Se List_of_elements_by_atomic_weight för värden och även Formelmassa för hur man räknar på kemiska formler. Se vidare grundämne , Grundämne och Chemical_element . De individuella grundämnenas egenskaper finns på sajten WebElements . Nyckelord: *kemi [22]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.