Svar:
Hej Astrid! Låt oss först definiera några användbara begrepp.

Antalet protoner i en kärna, Z, kallas atomnummer och bestämmer vilket grundämne vi har att göra med. Vilket grundämne vi har ges ju egentligen av antalet elektroner, men eftersom atomer är neutrala innehåller atomen även Z elektroner. Vi har alltså ett entydigt samband mellan atomnumret och ämnet. Detta samband hittar man enklast i ett periodiskt system, t.ex. WebElements. För ditt exempel Ra (radium) ser vi att Z är 88.

Kärnan innehåller även N stycken neutroner. Summan av antalet protoner och antalet neutroner Z+N (antal nukleoner) betecknas vanligen A och kallas masstal.

För att entydigt identifiera en nuklid, dvs en kärna med en viss uppsättning protoner och neutroner behöver man alltså A och Z. En nuklid skrivs vanligen som ^AX där X är symbolen för ämnet (bestäms av Z) och A är masstalet. För att underlätta räkningarna i reaktioner och sönderfall lägger man ofta till även Z och N: ^A_ZX_N. Sedan gäller det att skriva sönderfallet (reaktionen) så att laddningar och antal nukleoner A bevaras (är lika på båda sidor).

För sönderfall är det ganska enkelt eftersom det inte finns så många. För moderkärna A,Z blir dotterkärnan

a-sönderfall: A-4,Z-2

b⁺/elektroninfångning-sönderfall: A,Z-1

b^--sönderfall: A,Z+1

För ditt exempel får vi för a-sönderfall A-4,Z-2 = 222,86, dvs ²²²Rn. Den fullständiga uttrycket för sönderfallet blir:

²²⁶₈₈Ra₁₃₈ -> ²²²₈₆Rn₁₃₆ + ⁴₂He₂.

I fråga [13758] diskuteras olika typer av sönderfall.

Se fråga [967] för vad som händer med elektronerna (atomer skall ju normalt vara oladdade).
/Peter E 2010-04-19