Svar:
Neutronen består i huvudsak av en uppkvark (laddning +2/3)
och två nedkvarkarkar (laddning -1/3). Summan blir alltså 0.
/KS 2000-06-07

Svar:
Av de partiklar du nämner, är det bara elektronen som är en elementarpartikel.
Enligt standardmodellen är den strukturlös och punktformig. Det har man
bekräftat experimentellt ned till 10^-18 m. Protonen och neutronen
är sammansatta partiklar, och de har en klar utsträckning, ungefär
10^-15 m. Det kan man konstatera genom att sprida andra partiklar
mot dem. Sök på kvark i denna databas!
/KS 2000-10-03

Svar:
Enligt dagens föreställning är elektronen faktiskt punktformig.
Däremot märks ju elektronen
på avstånd genom elektriska och magnetiska effekter, bland annat.
Elektronens massa är i huvudsak energin hos det elektriska fältet
( E = mc² ).

I supersträngteorier, som man arbetar med, är elektronen inte helt
punktformig, men den är i alla fall 100000000000000000000 gånger
mindre än protonen.
/KS 2000-10-09

Svar:
Tyvärr, den matematiken ligger mycket över nivån i denna frågelåda.
Det är inte många i Sverige som behärskar den.
Vi skickar ytterligare två sajter, den första ger lite mera kött på
benen om GUT och supersträngar (utan matematik), den andra är
innehållsförteckningen i en lärobok om supersträngteori. Där får
du ett visst begrepp om vad man måste sätta sig in i.

Se The Official String Theory Web Site.
/KS 2000-10-06

Svar:
Slå gärna på materia i Nationalencyklopedin.
Där finns en bra artikel av Tor-Ragnar Gerholm. Det har dock hänt en del,
framför allt inom kosmologin, sen den skrevs. Det är faktiskt inte
enkelt att säga vad materia är.

En viktig egenskap hos materien är att den har massa och tyngd
(behöver inte vara samma sak). Under begreppet &34;materia&34; faller då både
vanlig materia och antimateria. Vad som är bekymmersamt är, att vi numera vet,
att bara 10% av materien i Universum kan vara vanlig materia. Vad de övriga
90% består av, vet vi helt enkelt inte. Det är inte antimateria i vanlig
mening. Vi känner av den okända materien genom gravitationen, på något annat
sätt märks den inte (hittills).

Antimateria förutades av Dirac år 1930, då han fick 2 lösningar
(med olika tecken) för vissa
ekvationer. Två år senare upptäcktes antielektronen (=positronen).
Antipartiklar har vissa egenskaper motsatta jämfört med vanliga partiklar,
till exempel elektrisk laddning.

Antimateria i stor skala finns inte någonstans i Universum, därom råder stor
enighet.

Sök på antimateria och mörk materia i denna databas.
Där finns en hel del information.
/KS 2000-10-24

Svar:
Enligt den så kallade standardmodellen är en kvark strukturlös och punktformig.
/KS 2000-10-26

Svar:
Vi har varit inne på det här tidigare. Den neutrala K-mesonen är den
enda partikel man har hittat, där materia och antimateria uppför sig
olika. Det kallas CP-brottet, och skillnaden är mycket liten. Det finns
en förklaring till detta som ryms inom standardmodellen. Andra okända
effekter kan inte uteslutas. Därför är det mycket angeläget att undersöka
effekten hos andra partiklar. Den som ligger närmast är den neutrala
D-mesonen, som innehåller en B-kvark. Tre olika acceleratorer är helt
inriktade på detta. De kallas B-fabriker (B-factories). Kolla länken!
/KS 2000-11-01

Svar:
Jo, fotoner påverkas av gravitationsfält. Fotoner kan inte spontant klyvas
eller sönderfalla. Ett kvantum som far med ljushastigheten är med nödvändighet
stabilt.
De kan faktiskt kollidera med hjälp av indirekta (virtuella) processer
(se nedan).
/KS 2000-11-20

Svar:
Kolla sajten nedan! Du kan också söka på standardmodellen och
kvark i denna databas, eller slå på elementarpartikel i
Nationalencyklopedin.
/KS 2000-11-21

Svar:
Alfastrålning består an heliumkärnor. Betastrålning är
elektroner eller positroner. Gammastrålning är elektromagnetisk
strålning, liksom ljus. Sök på de feta orden i denna databas!
/KS 2000-12-01