Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
136 frågor / svar hittades
Gymnasium: Partiklar [7803]
Fråga:
Hur lång tid tror ni det kommer att ta innan någon kommer på
&34;Teorin för allting&34;.
om 10 år eller 50 år
vad tror ni??
och kommer man att ha förklarat allt då???
/anders s, blackebergsgymnasiet, stockholm 2001-03-15
Hur lång tid tror ni det kommer att ta innan någon kommer på
&34;Teorin för allting&34;.
om 10 år eller 50 år
vad tror ni??
och kommer man att ha förklarat allt då???
/anders s, blackebergsgymnasiet, stockholm 2001-03-15
Svar:
Man kan ju inte veta något om framtiden, men det skulle inte förvåna
om en sådan teori var i ganska gott skick om 10 år. Men då har man
säkert hittat nya fenomen, utanför teorin.
/KS 2001-03-15
Man kan ju inte veta något om framtiden, men det skulle inte förvåna
om en sådan teori var i ganska gott skick om 10 år. Men då har man
säkert hittat nya fenomen, utanför teorin.
/KS 2001-03-15
Gymnasium: Partiklar [7824]
Fråga:
Ved en protondesintegresjon vil det,hvis jeg husker riktig, dannes et
protino som deretter vil bli (eller kan bli? Kan det i stedet for et
pion dannes et par fotoner?) et elektron-pion-par. Første spørsmål er da,
siden disse to er antipartikler og dermed vil tiltrekke hverandre,
hvordan har det seg at de forsvinner i forskjellige retninger,
bort fra hverandre? For det andre leste jeg at disse to partiklene
vil tiltrekke hverandre, og det er jo greit, da de har motsatte ladninger,
og sakte men sikkert kretse rundt hverandre helt til de møtes i en
energiutladning. Det jeg stusset på, var at de kunne være fanget i
denne dødsdansen med en avstand mellom hverandre på mange millioner lysår?
/Vanja M, Horten videregående skole, Horten 2001-03-16
Ved en protondesintegresjon vil det,hvis jeg husker riktig, dannes et
protino som deretter vil bli (eller kan bli? Kan det i stedet for et
pion dannes et par fotoner?) et elektron-pion-par. Første spørsmål er da,
siden disse to er antipartikler og dermed vil tiltrekke hverandre,
hvordan har det seg at de forsvinner i forskjellige retninger,
bort fra hverandre? For det andre leste jeg at disse to partiklene
vil tiltrekke hverandre, og det er jo greit, da de har motsatte ladninger,
og sakte men sikkert kretse rundt hverandre helt til de møtes i en
energiutladning. Det jeg stusset på, var at de kunne være fanget i
denne dødsdansen med en avstand mellom hverandre på mange millioner lysår?
/Vanja M, Horten videregående skole, Horten 2001-03-16
Svar:
Den vanligaste kanalen för protonsönderfall är troligen
p --> e+ + p0
Pionen sönderfaller snart till två g, som snart
växelverkar med materien och bildar var sitt elektron-positron par.
Vad som kan detekteras är alltså 3 positroner och 2 elektroner. Dessa
partiklar kommer aldrig att möta varandra.
Observera att något protonsönderfall har ännu inte observerats.
/KS 2001-03-19
Den vanligaste kanalen för protonsönderfall är troligen
p --> e+ + p0
Pionen sönderfaller snart till två g, som snart
växelverkar med materien och bildar var sitt elektron-positron par.
Vad som kan detekteras är alltså 3 positroner och 2 elektroner. Dessa
partiklar kommer aldrig att möta varandra.
Observera att något protonsönderfall har ännu inte observerats.
/KS 2001-03-19
Gymnasium: Partiklar [7985]
Fråga:
Varför har man ej lyckats uppmäta elektronens radie?
Vilka komplikationer har (hitintills) gjort det omöjligt?
/Johan H, Jakobsbergs fria gymnasium, Järfälla 2001-03-26
Varför har man ej lyckats uppmäta elektronens radie?
Vilka komplikationer har (hitintills) gjort det omöjligt?
/Johan H, Jakobsbergs fria gymnasium, Järfälla 2001-03-26
Svar:
Elektronen brukar betraktas som punktformig. Den är i varje fall mindre än
10-18 m.
/KS 2001-03-26
Elektronen brukar betraktas som punktformig. Den är i varje fall mindre än
10-18 m.
/KS 2001-03-26
Gymnasium: Partiklar [7992]
Fråga:
Hur förmedlar fotonen den attraherande kraften i elektromagnetism?
Att elektrosvaga kraften numer ersatt elektromagnetiska- och svaga kraften,
innebär det att W+, W- och Z0 är ersatta av fotonen?
/Evert G, Vasa, Gävle 2001-03-26
Hur förmedlar fotonen den attraherande kraften i elektromagnetism?
Att elektrosvaga kraften numer ersatt elektromagnetiska- och svaga kraften,
innebär det att W+, W- och Z0 är ersatta av fotonen?
/Evert G, Vasa, Gävle 2001-03-26
Svar:
En vanlig bild av den repellerande kraften är två skridskoåkare
som kastar en boll fram och tillbaka. Bollen svarar då mot virtuella
fotoner.
Så småningom kommer de att
glida isär. Hur ska man då beskriva den attraktiva kraften mellan olika
laddningar? Ja, det är inte lätt. Vi får dra slutsatsen att bilden
med skridskoåkarna inte var särskilt bra. Man ska överhuvud
taget vara försiktig med klassiska analogier till kvantmekaniska
fenomen.
En vanlig bild av den repellerande kraften är två skridskoåkare
som kastar en boll fram och tillbaka. Bollen svarar då mot virtuella
fotoner.
Så småningom kommer de att
glida isär. Hur ska man då beskriva den attraktiva kraften mellan olika
laddningar? Ja, det är inte lätt. Vi får dra slutsatsen att bilden
med skridskoåkarna inte var särskilt bra. Man ska överhuvud
taget vara försiktig med klassiska analogier till kvantmekaniska
fenomen.
I stället bör man föreställa sig att fotonerna förmedlar ett budskap
om sakernas tillstånd. De liksom W+, W-,
och Zo kan kallas budskaps- eller förmedlarpartiklar.
Fotonen förmedlar elektromagnetisk växelverkan, de övriga svag
växelverkan. Den svaga kraften är föresten inte särskilt svag.
Förmedlarpartiklarna är mycket tunga (80 - 90 gånger protonens massa),
och detta stora energibelopp måste lånas upp med hjälp av
obestämdhetsrelationen. Vid låga energier är detta mycket osannolikt.
Det är därför den verkar vara svag.
/KS 2001-04-26
Gymnasium: Partiklar [8061]
Fråga:
Slik jeg har forstått det, finnes der partikler, som elektronet,
med for eksempel spinn 1/2. Forklaringen på spinn har jeg hørt som
antall ganger du må spinne objektet om sin egen akse før den ser lik ut.
Hvis denne forklaringen er korrekt, må du ikke da spinne disse partiklene
med spinn 1/2 to ganger rundt før den likner seg selv i utgangsposisjonen?
Hvordan er dette mulig?
/Vanja M, horten vgs, Horten 2001-03-28
Slik jeg har forstått det, finnes der partikler, som elektronet,
med for eksempel spinn 1/2. Forklaringen på spinn har jeg hørt som
antall ganger du må spinne objektet om sin egen akse før den ser lik ut.
Hvis denne forklaringen er korrekt, må du ikke da spinne disse partiklene
med spinn 1/2 to ganger rundt før den likner seg selv i utgangsposisjonen?
Hvordan er dette mulig?
/Vanja M, horten vgs, Horten 2001-03-28
Svar:
Spinn är ett fenomen som förekommer i kvantmekaniken och som inte har
någon motsvarighet i vardagstillvaron. Elektronen är ju punktformig.
Hur kan något punktformigt snurra? Kvantmekaniken är fundamentalt
obegriplig. Man kan lära sig hantera den, men aldrig begripa. Det har
sina biologiska förklaringar. De av våra förfäder som till äventyrs
tänkte kvantmekaniskt hade ingen överlevnadsfördel av det, snarare
tvärt om.
Nu till det där med att elektronen måste vändas två varv för att bli
sig själv igen. Man ska se det som en matematisk operation som inte
ska tolkas rumsligt. Försök i alla fall inte begripa det, för det går inte.
Jag tror det är Stephen Hawkings som har gjort fenomenet känt i sin
mycket spridda bok A brief History of Time.
/KS 2001-03-29
Spinn är ett fenomen som förekommer i kvantmekaniken och som inte har
någon motsvarighet i vardagstillvaron. Elektronen är ju punktformig.
Hur kan något punktformigt snurra? Kvantmekaniken är fundamentalt
obegriplig. Man kan lära sig hantera den, men aldrig begripa. Det har
sina biologiska förklaringar. De av våra förfäder som till äventyrs
tänkte kvantmekaniskt hade ingen överlevnadsfördel av det, snarare
tvärt om.
Nu till det där med att elektronen måste vändas två varv för att bli
sig själv igen. Man ska se det som en matematisk operation som inte
ska tolkas rumsligt. Försök i alla fall inte begripa det, för det går inte.
Jag tror det är Stephen Hawkings som har gjort fenomenet känt i sin
mycket spridda bok A brief History of Time.
/KS 2001-03-29
Grundskola_7-9: Partiklar [8209]
Fråga:
I hur höga hastigheter kan elektroner färdas?
/Cilla G, Akallaskolan, Stockholm 2001-04-05
I hur höga hastigheter kan elektroner färdas?
/Cilla G, Akallaskolan, Stockholm 2001-04-05
Svar:
I princip hur nära ljushastigheten som helst. Man har accelererat elektroner
till mycket nära ljushastigheten, se nedan.
/KS 2001-04-06
I princip hur nära ljushastigheten som helst. Man har accelererat elektroner
till mycket nära ljushastigheten, se nedan.
/KS 2001-04-06
Gymnasium: Partiklar [8241]
Fråga:
Två frågor:
Vad menas med begreppet imaginär tid? Förklara.
En konstig fråga kanske. Vissa partiklar kan ha noll vilomassa,
men kan man tänka sig att att en partikel kan ha negativ masssa
eller vikt? Vad skulle det ge för konsekvenser?
/Michael L, KTH, Stockholm 2001-04-11
Två frågor:
Vad menas med begreppet imaginär tid? Förklara.
En konstig fråga kanske. Vissa partiklar kan ha noll vilomassa,
men kan man tänka sig att att en partikel kan ha negativ masssa
eller vikt? Vad skulle det ge för konsekvenser?
/Michael L, KTH, Stockholm 2001-04-11
Svar:
Någon imaginär tid finns knappast. Däremot förekommer tiden ofta i
funktioner av komplexa tal. Det är mycket praktiskt när man har
med svängningar att göra. Växelströmsläran förenklas mycket, om man
hanterar den på det viset.
Det går naturligtvis att definiera massa så att negativa massor uppstår,
men det verkar lite konstlat. Tänk dig ett virtuellt elektron-positronpar i
vakuum. Om vi tillför energin
2E = mc2
kan vi lyfta upp partiklarna ur vakuum, så att de blir reella
(m = elektronmassan).
Det virtuella paret hade alltså massan noll.
/KS 2001-04-11
Någon imaginär tid finns knappast. Däremot förekommer tiden ofta i
funktioner av komplexa tal. Det är mycket praktiskt när man har
med svängningar att göra. Växelströmsläran förenklas mycket, om man
hanterar den på det viset.
Det går naturligtvis att definiera massa så att negativa massor uppstår,
men det verkar lite konstlat. Tänk dig ett virtuellt elektron-positronpar i
vakuum. Om vi tillför energin
2E = mc2
kan vi lyfta upp partiklarna ur vakuum, så att de blir reella
(m = elektronmassan).
Det virtuella paret hade alltså massan noll.
/KS 2001-04-11
Gymnasium: Partiklar [8440]
Fråga:
Har anti-matteria motsatt spinn och laddning jämnfört med vanlig materia?
/Pelle U, 2001-05-10
Har anti-matteria motsatt spinn och laddning jämnfört med vanlig materia?
/Pelle U, 2001-05-10
Svar:
Spinnkvanttalet är detsamma, men laddningen har motsatt tecken.
/KS 2001-05-11
Spinnkvanttalet är detsamma, men laddningen har motsatt tecken.
/KS 2001-05-11
Gymnasium: Partiklar [8476]
Fråga:
Ni skrev I svart till min förra fråga om antimateria att de hade samma
spinkvanttal som vanlig material. Men det jag var ute efter var mer om
deras spinn är i motsatt riktning till vanlig materia.
Som att 2 elektroner bara kan existera i samma orbital
om den ena har spinn ½ och den andra -½. Om det nu inte är så
den enda skillnaden är laddningen, så undrar jag hur partiklar
utan laddning kan förintas med antipartiklar(som neutriner och
anti-neutriner) om det inte finns nån skillnad mellan dem?
/Pelle U, 2001-05-14
Ni skrev I svart till min förra fråga om antimateria att de hade samma
spinkvanttal som vanlig material. Men det jag var ute efter var mer om
deras spinn är i motsatt riktning till vanlig materia.
Som att 2 elektroner bara kan existera i samma orbital
om den ena har spinn ½ och den andra -½. Om det nu inte är så
den enda skillnaden är laddningen, så undrar jag hur partiklar
utan laddning kan förintas med antipartiklar(som neutriner och
anti-neutriner) om det inte finns nån skillnad mellan dem?
/Pelle U, 2001-05-14
Svar:
Spinn har i sig inget tecken. När det kombineras med ett annat
rörelsemängdsmoment, kan det ske parallellt eller antiparallellt, och
det betecknas med + respektive -. Detta funkar på samma sätt för partiklar
och antipartiklar. Det är inte bara laddningen som skiljer. Neutrinen
har leptontalet +1, medan antineutrinen har leptontalet -1.
/KS 2001-05-16
Spinn har i sig inget tecken. När det kombineras med ett annat
rörelsemängdsmoment, kan det ske parallellt eller antiparallellt, och
det betecknas med + respektive -. Detta funkar på samma sätt för partiklar
och antipartiklar. Det är inte bara laddningen som skiljer. Neutrinen
har leptontalet +1, medan antineutrinen har leptontalet -1.
/KS 2001-05-16
Gymnasium: Partiklar [8517]
Fråga:
Hej igen. Detta kanske börjar bli lite tjatigt, men faktan om anti materia
på internet är minst sagt tvetydig.
På vissa sidor står det att det är bara laddning, andra laddning och spin
och andra att det är samtliga kvanttal och andra att det är laddning och
baryon/lepton tal. på britannica.com står det t.ex:
"The electrical properties of antimatter are opposite to those of ordinary
matter; thus, for example, the antiproton (p) has a negative charge, and the
antineutron (n), although electrically neutral, has a magnetic moment opposite
in sign to that of the neutron."
Magnetiskt momentum är ju spin.
Så skulle ni kunna berätta exakt vilka egenskaper som skiljer materia från
anti materia?
/Pelle U, 2001-05-17
Hej igen. Detta kanske börjar bli lite tjatigt, men faktan om anti materia
på internet är minst sagt tvetydig.
På vissa sidor står det att det är bara laddning, andra laddning och spin
och andra att det är samtliga kvanttal och andra att det är laddning och
baryon/lepton tal. på britannica.com står det t.ex:
"The electrical properties of antimatter are opposite to those of ordinary
matter; thus, for example, the antiproton (p) has a negative charge, and the
antineutron (n), although electrically neutral, has a magnetic moment opposite
in sign to that of the neutron."
Magnetiskt momentum är ju spin.
Så skulle ni kunna berätta exakt vilka egenskaper som skiljer materia från
anti materia?
/Pelle U, 2001-05-17
Svar:
Magnetiskt moment och spinn är relaterade, men det är inte samma sak.
Man skulle kunna tro att protonens spinn på något sätt genererades
av kvarkarnas spinn. Experiment visar att bara c:a 25% av protonens
spinn har med kvarkarna att göra. Resten genereras på något annat sätt,
vi vet inte hur. Det planeras experiment vid RHIC (Long Island)
med polariserade protonstrålar. Där hoppas man kunna kasta ljus över
hur protonens spinn uppkommer.
Som exempel på att dessa saker inte är alldeles enkla, kan vi ta den
neutrala K-mesonen. De neutrala K-mesonerna uppträder aldrig som fria
partiklar och antipartiklar. I stället förekommer de som linjärkombinationer
av båda tillstånden. Två linjärkombinationer är möjliga, symmetrisk och
antisymmetrisk. De kallas KL och KS.
L står för Long och S står för Short. Det är halveringstiden man syftar på.
Dessa saker går inte att begripa på något intuitivt sätt. Det måste beskrivas
kvantmekaniskt.
/KS 2003-01-28
Magnetiskt moment och spinn är relaterade, men det är inte samma sak.
Man skulle kunna tro att protonens spinn på något sätt genererades
av kvarkarnas spinn. Experiment visar att bara c:a 25% av protonens
spinn har med kvarkarna att göra. Resten genereras på något annat sätt,
vi vet inte hur. Det planeras experiment vid RHIC (Long Island)
med polariserade protonstrålar. Där hoppas man kunna kasta ljus över
hur protonens spinn uppkommer.
Som exempel på att dessa saker inte är alldeles enkla, kan vi ta den
neutrala K-mesonen. De neutrala K-mesonerna uppträder aldrig som fria
partiklar och antipartiklar. I stället förekommer de som linjärkombinationer
av båda tillstånden. Två linjärkombinationer är möjliga, symmetrisk och
antisymmetrisk. De kallas KL och KS.
L står för Long och S står för Short. Det är halveringstiden man syftar på.
Dessa saker går inte att begripa på något intuitivt sätt. Det måste beskrivas
kvantmekaniskt.
/KS 2003-01-28
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar