Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9486]
Fråga:
Varför är snö vitt?
/Alexandra H, St Petri, Malmö 2002-01-27
Varför är snö vitt?
/Alexandra H, St Petri, Malmö 2002-01-27
Svar:
Is är ju genomskinligt, men reflekterar en del ljus.
Snö är finkornig is. Ljus som faller in mot is reflekteras många gånger
utan att absorberas. Till slut är det stor chans att ljuset återkastas
tillbaka ut i luften. Om detta sker oberoende av våglängden har
vi något som är vitt (definitionsmässigt).
/KS 2002-02-05
Is är ju genomskinligt, men reflekterar en del ljus.
Snö är finkornig is. Ljus som faller in mot is reflekteras många gånger
utan att absorberas. Till slut är det stor chans att ljuset återkastas
tillbaka ut i luften. Om detta sker oberoende av våglängden har
vi något som är vitt (definitionsmässigt).
/KS 2002-02-05
: Ljud-Ljus-Vågor [9501]
Fråga:
Hej!
Hur stor effekt måste till för att den infrarödastrålningen skall bli
skadlig för ögon m.m. Sysslar lite med ir-dioder i stil med de som
sitter i en vanlig tvdosa.
mvh
/Andreas O, Uppsala 2002-01-29
Hej!
Hur stor effekt måste till för att den infrarödastrålningen skall bli
skadlig för ögon m.m. Sysslar lite med ir-dioder i stil med de som
sitter i en vanlig tvdosa.
mvh
/Andreas O, Uppsala 2002-01-29
Svar:
Vi har inte lyckats hitta några uppgifter om detta.
Skadeverkan sker genom uppvärmning, och man kan
själv testa detta genom att lysa på handens handens ovansida, t.ex.
Det är ofarligt. Vid dessa
våglängder är vatten fortfarande ganska genomskinligt, och om hela
absorptionen sker i näthinnan, kanske det kan bli farligt.
Det är säkrast att vara försiktig. Undvik att lysa in i ögat med en ir-diod.
Å andra sidan, hade det här varit ett problem, hade det säkert funnits
restriktioner för användningen av fjärrkontrollen.
/KS 2002-01-31
Vi har inte lyckats hitta några uppgifter om detta.
Skadeverkan sker genom uppvärmning, och man kan
själv testa detta genom att lysa på handens handens ovansida, t.ex.
Det är ofarligt. Vid dessa
våglängder är vatten fortfarande ganska genomskinligt, och om hela
absorptionen sker i näthinnan, kanske det kan bli farligt.
Det är säkrast att vara försiktig. Undvik att lysa in i ögat med en ir-diod.
Å andra sidan, hade det här varit ett problem, hade det säkert funnits
restriktioner för användningen av fjärrkontrollen.
/KS 2002-01-31
: Ljud-Ljus-Vågor [9509]
Fråga:
Absorberar en svart färgad kropp infraröd strålning i högre grad,
än vad en vit färgad kropp.
Vad beror det på att vissa material absorberar mer IR-strålning än andra ?
/Lasse K, 2002-01-30
Absorberar en svart färgad kropp infraröd strålning i högre grad,
än vad en vit färgad kropp.
Vad beror det på att vissa material absorberar mer IR-strålning än andra ?
/Lasse K, 2002-01-30
Svar:
Vad som är avgörande är om den är vit eller svart i infrarött. Ett föremål som
är svart i synligt ljus kan mycket väl vara vitt i infrarött. Så, här finns
inga enkla regler.
/KS 2002-01-31
Vad som är avgörande är om den är vit eller svart i infrarött. Ett föremål som
är svart i synligt ljus kan mycket väl vara vitt i infrarött. Så, här finns
inga enkla regler.
/KS 2002-01-31
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9516]
Fråga:
Varför ser berg blå ut från långt håll?
/jason s, Katedral, Uppsala 2002-01-31
Varför ser berg blå ut från långt håll?
/jason s, Katedral, Uppsala 2002-01-31
Svar:
Ett mörkt berg ser blåaktigt ut på långt håll. Ett snöklätt berg är däremot
rödaktigt. Himlen är blå vid vackert väder, och solen är röd när den går ner.
Allt har samma förklaring. Luft sprider blått ljus effektivare än rött.
Fenomenet kallas Rayleighspridning. Sök på himlen blå i denna
databas!
/KS 2002-01-31
Ett mörkt berg ser blåaktigt ut på långt håll. Ett snöklätt berg är däremot
rödaktigt. Himlen är blå vid vackert väder, och solen är röd när den går ner.
Allt har samma förklaring. Luft sprider blått ljus effektivare än rött.
Fenomenet kallas Rayleighspridning. Sök på himlen blå i denna
databas!
/KS 2002-01-31
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9517]
Fråga:
Är det möjligt att ljud skulle kunna vara kvantiserad?
T.ex. när man värmer vatten och molekylerna hoppar upp
till högre och högre energinivåer sänder de ut ljudvågor
med bestämda våglängder?
/jason s, Katedral, uppsala 2002-01-31
Är det möjligt att ljud skulle kunna vara kvantiserad?
T.ex. när man värmer vatten och molekylerna hoppar upp
till högre och högre energinivåer sänder de ut ljudvågor
med bestämda våglängder?
/jason s, Katedral, uppsala 2002-01-31
Svar:
Kvanteffekterna för ljud i gaser och vätskor spelar liten roll.
I fasta ämnen är ljudkvanta
mycket påtagliga, de kallas fononer. Om en fasta tillståndsfysiker inte tog
hänsyn till fononer, skulle han inte komma långt.
/KS 2002-01-31
Kvanteffekterna för ljud i gaser och vätskor spelar liten roll.
I fasta ämnen är ljudkvanta
mycket påtagliga, de kallas fononer. Om en fasta tillståndsfysiker inte tog
hänsyn till fononer, skulle han inte komma långt.
/KS 2002-01-31
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9524]
Fråga:
Jeg leste noen hadde klart å fryse lyset slik at det sto nesten stille.
Når de så &34;avfryste&34; dette lyset, må det ha fått lyshastigheten igjen...?
Men hvordan klarer fotoner/lysbølger å akselerere? Disse få vel også en
akselerasjon når de går mot et massivt legeme og avbøyes.
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2002-01-31
Jeg leste noen hadde klart å fryse lyset slik at det sto nesten stille.
Når de så &34;avfryste&34; dette lyset, må det ha fått lyshastigheten igjen...?
Men hvordan klarer fotoner/lysbølger å akselerere? Disse få vel også en
akselerasjon når de går mot et massivt legeme og avbøyes.
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2002-01-31
Svar:
Det är inte ljuset som står stilla. All information om ljuset lagras på
ett sådant sätt, att &34;samma&34; ljus kan återutsändas vid ett senare tillfälle.
Vi har tagit upp det här tidigare.
/KS 2002-02-01
Det är inte ljuset som står stilla. All information om ljuset lagras på
ett sådant sätt, att &34;samma&34; ljus kan återutsändas vid ett senare tillfälle.
Vi har tagit upp det här tidigare.
/KS 2002-02-01
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9611]
Fråga:
Hej
Jag har en fråga angående mikrovågor. Vi håller på med ett specialarbete
om detta och undrar en sak. Det är så att i en instruktionsbok för en
mikrovågsugn står det att ungnen har en glasdörr för att man ska kunna
se maten men att ingen strålning kan läcka ut eftersom den har ett metallhölje
med små hål i. Eftersom mikrovågor har en våglängd på 12 cm så är dessa för
stora för att kunna komma igenom hålen.
Nu är min fråga hur detta kan hänga ihop. Våglängderna borde ju kunna slinka
igenom ändå om de träffar hålen på ett visst sätt.
Amplituden på vågen är väl inte beroende av våglängden? Eller är amplituden
så pass hög eftersom ugnen har så hög effekt?
Hur hänger egentligen sambandet mellan våglängd och hålstorlek ihop?
MVH
Anders Carrander
/Anders C, ABB Industrigymnasium, Västerås 2002-02-11
Hej
Jag har en fråga angående mikrovågor. Vi håller på med ett specialarbete
om detta och undrar en sak. Det är så att i en instruktionsbok för en
mikrovågsugn står det att ungnen har en glasdörr för att man ska kunna
se maten men att ingen strålning kan läcka ut eftersom den har ett metallhölje
med små hål i. Eftersom mikrovågor har en våglängd på 12 cm så är dessa för
stora för att kunna komma igenom hålen.
Nu är min fråga hur detta kan hänga ihop. Våglängderna borde ju kunna slinka
igenom ändå om de träffar hålen på ett visst sätt.
Amplituden på vågen är väl inte beroende av våglängden? Eller är amplituden
så pass hög eftersom ugnen har så hög effekt?
Hur hänger egentligen sambandet mellan våglängd och hålstorlek ihop?
MVH
Anders Carrander
/Anders C, ABB Industrigymnasium, Västerås 2002-02-11
Svar:
Det är inte plåten med hål i som vågorna studsar mot. Plåten definierar
ett jordfält, och det är det fältet vågorna studsar mot. Hålen påverkar
knappast fältet. Att du kan se igenom plåten, beror på att ljusets
våglängd är mycket mindre än hålen.
Det hela påminner mycket om Faradays bur. Sök på Faraday i denna
databas!
/KS 2002-02-12
Det är inte plåten med hål i som vågorna studsar mot. Plåten definierar
ett jordfält, och det är det fältet vågorna studsar mot. Hålen påverkar
knappast fältet. Att du kan se igenom plåten, beror på att ljusets
våglängd är mycket mindre än hålen.
Det hela påminner mycket om Faradays bur. Sök på Faraday i denna
databas!
/KS 2002-02-12
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9613]
Fråga:
När vågor kommer in mot stranden så likriktas de så att de alltid
kommer precis rakt in mot stranden. Det beror tydligen på att ljupet
minskar. Kan man likrikta ljus på samma sätt?
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2002-02-11
När vågor kommer in mot stranden så likriktas de så att de alltid
kommer precis rakt in mot stranden. Det beror tydligen på att ljupet
minskar. Kan man likrikta ljus på samma sätt?
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2002-02-11
Svar:
Poängen är att vågornas hastighet minskar när djupet minskar.
Ljusets brytning i glas kan beskrivas på samma sätt.
/KS 2002-02-12
Poängen är att vågornas hastighet minskar när djupet minskar.
Ljusets brytning i glas kan beskrivas på samma sätt.
/KS 2002-02-12
: Ljud-Ljus-Vågor [9674]
Fråga:
Hej!!!
Hej!!!
Fråga 1.
Om en person ligger på ett underlag av asfalt och man därefter släpper säg en container med tyngden 15 ton på personen.
Hur platt blir kroppen???
Kommer containern att stå på alla sina fyra hörn???
Blir det någon fysisk påverkan på containern???
Fråga 2.
Om en person står på månen och en på jorden (i teorin) och håller en
stång av solitt järn emellan sig.
Hur lång tid tar det för person A att känna att person B har dragit i
järnstången???
Tacksam för svar på mina kanske lite udda frågor!!!
/Mattias A, Göteborg 2002-02-20
Svar:
1. Kan vi inte alls svara på.
2. Om B rycker i järnstången, blir det en longitudinell ljudvåg,
som har hastigheten 5.18 km/s. Eftersom avståndet till månen är
384000 km, tar det 21 timmar innan &34;rycket&34; når fram.
Skakar B stången fram och tillbaka åt sidorna, blir det en transversell ljudvåg,
som går lånsammare, 3.22 km/s. Då tar det 33 timmar.
Detta bortsett från alla praktiska svårigheter.
/KS 2002-02-21
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [9713]
Fråga:
Hej. Jag har en fråga. Varför är solndegången röd?
Snälla svara på ett sätt så jag förstår!!!
Tack på förhand.
/Isabell G, Kinna 2002-02-27
Hej. Jag har en fråga. Varför är solndegången röd?
Snälla svara på ett sätt så jag förstår!!!
Tack på förhand.
/Isabell G, Kinna 2002-02-27
Svar:
Man brukar ju säga att himlen är blå, men det är egentligen fel,
det finns nämligen inte någon himmel.
Det är luften som är blå. Om man från rymden tittar
ner på jorden ser man att jorden är blå, därför att luften är blå.
Luften är blå därför att luftmolekylerna är bra på att sprida
det blå ljuset. Om solljuset har gått genom mycket luft är det mest
rött ljus kvar. Kolla svaret nedan!
/KS 2002-02-28
Man brukar ju säga att himlen är blå, men det är egentligen fel,
det finns nämligen inte någon himmel.
Det är luften som är blå. Om man från rymden tittar
ner på jorden ser man att jorden är blå, därför att luften är blå.
Luften är blå därför att luftmolekylerna är bra på att sprida
det blå ljuset. Om solljuset har gått genom mycket luft är det mest
rött ljus kvar. Kolla svaret nedan!
/KS 2002-02-28
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar