588 frågor / svar hittades
Fråga:
Jag skulle vilja veta lite om svartkroppsstrålning/hålrumsstrålning.
En svartkropp, som jag förstått det är t.ex. en sfär med ett litet hål i.
All strålning som passerar igenom hålet fångas av sfären och reflekteras
i den tills den absorberats. Det gör att sfären har en perfekt förmåga att
absorbera elektromagnetiskt strålning. Planck undersökte (upphettade?)
svartkroppar och gjorde mätningar på svartkroppsstrålningen,
men vad är det för något. Utsänder svartkroppen strålning när den blir varm?
/Rickard H, Tyresö Gymnasium, Tyresö 2001-11-14
Svar:
Svartkroppsstrålningen är elektromagnetisk strålning och dess karakteristiska
som dess intensitet och våglängdsfördelning bestäms entydigt av temperaturen
hos hålrummet. Den utsänds alltså vid alla temperaturer.
Den förste som fullständigt lyckades beskriva detta teoretiskt var Max Planck
år 1900. (Planck's formel)
/KS/lpe 2001-11-14
Fråga:
Hallo fysikgrabbar!!!
I min fysikbok kan man läsa följande uppg.:
Om Stålmannen verkligen har röntgenblick och en pupill som har diametern 5,0 mm
bör han kunna se detaljer upplösta på långt avstånd. Hur högt upp i luften
får han högst befinna sig för att se två små föremål på marken upplösta om
föremålen befinner sig 2cm ifrån varandra. Du kan anta att röntgenstrålningen
har våglängden 0,1nm. Både jag och min lärare har försökt men vi har inte
klarat den så att svaret överensstämmer (820km).
jag vore tacksam för svar med lösning. // Johnq
/John S, SE-skolan, Borås 2001-11-16
Svar:
För upplösningen (U) gäller
U = 1.22L / D
där L är våglängden och D är diametern på den cirkulära bländaren. Ett
annat uttryck för upplösningen är
U = r / S
där i detta fallet r = 0.02 m och S är det sökta avståndet.
Med L = 10-10 m och D = 0.005 m blir faktiskt S = 820 km.
/KS 2001-11-16
Fråga:
I Scaniarinken har man bytt belysning för att passa tv-kameror bättre.
Ljusstyrkan minskade från 1400 till 1100 lux men "ra- värdet" ökade från
20 till 90; vad är "ra-värde"?
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2001-11-17
Svar:
Det är ett mått på hur mycket ljuset liknar solljuset färgmässigt.
Solljuset har ett ra-värde på 100 (vilket är det högsta värdet).
En förbättring från 20 till 90 är därför betydande. Den nya ljuskällan
är troligen xenonbåglampa. Man ser ibland bilar som tycks ha blått
strålkastarljus. Det är xenonbåglampor. I själva verket är ljuset
vitt. Man jämför med vanliga strålkastare, som i själva verket
är gula.
Hur ra-värdet definieras eller mäts har vi inte lyckats ta reda på.
/KS 2001-11-19
Fråga:
När vattenvågor eller ljusvågor träffar en smal öppning(spalt), innfinner sig fenomenet diffraktion (böjning). Jag har försökt förstå varför det blir ett diffraktionsmönter från en laser som belyser en spalt. Jag kan förstå hur man bestämmer var det blir ljusmax ocoh min genom matematiska beräkningar. Men jag förstår inte teorin som säger : böjningsmönstret uppkommer genom interferens av de huygenska sekundärvågor som utgått från öppningen.
Hur uppkommer de ???
/Petter A, Skellefteå 2001-11-21
Svar:
Man kan se de Huygenska elementarvågorna som ett matematiskt knep för
att utföra beräkningarna, men det faktiskt lite djupare än så. Ljuset
polariserar (växelverkar med) vakuum, så att vakuum svänger med ljuset.
Det är dessa vakuumsvängningar som kan se som upphovet till de Huygenska
elementarvågorna. Det är lite jobbigt för ljuset att svänga vakuum på detta vis.
Därför har ljuset ändlig hastighet.
/KS 2001-11-22
Fråga:
hej...jag skulle väldigt gärna vilja ha svar på dena fråga.
vad menas med ett konvergent strålknippe?
tack anna
/anna f, linneaskolan, ljungskile 2001-12-06
Svar:
Det betyder att ljuset går ihop mot en punkt. Parallellt ljus som faller in
mot en positiv lins, bildar ett konvergent strålknippe efter linsen.
/KS 2001-12-06
Fråga:
Hej!
Jag har funderat mycket över en fråga. Varför så kommmer alla vågaor
in parallellt med stranden. Tack på förhand.
/Mohammed N, Rinmangymnasiet, Eskilstuna 2001-12-08
Svar:
Det beror på att vågornas hastighet minskar när vattendjupet minskar.
Det betyder också att avståndet mellan vågorna minskar. Försök rita
upp det på ett papper. Detta resonemanget gäller för en långgrund strand.
Ljus har lägre hastighet i glas än i luft. Det är förklaringen till att ljuset
bryts mot normalen när det passerar gränsen luft-glas.
/KS 2001-12-10
Fråga:
Hur kommer det sig att en svart yta avger mer värme än en ljus?
(Jag vet att det har med svartkroppsstrålning att göra men hittar ingen förklaringsmodell som fungerar, det är lättare att förstå varför en svart yta absorberar ljus bra.)
/Mikael L, Sannerudsskolan, Kil 2001-12-10
Svar:
I härledningen av Stefan–Boltzmanns lag (
Stefan–Boltzmann_law) om strålningen från en yta från Plancks strålningslag ingår en konstant som kan kallas spektral emissivitet
e(
l). Den är normalt en funktion av våglängden hos strålningen.
Den har värdet 1 för en svart yta och 0 för en perfekt speglande yta.
Absorptionsförmågan hos en kropp beskrivs av den spektrala absorptansen a(
l).
Kirchhoffs strålningslag (
Kirchhoff's_law_of_thermal_radiation)
säger att dessa konstanter är lika:
e(
l) =
a(
l)
Lagen säger alltså att en god absorbator, en svart och matt yta, även strålar ut värmestrålning effektivt, medan en blank yta strålar ut mindre effektivt, se fråga
[14368].
I
Kirchhoff's_law_of_thermal_radiationTheory förs ett (ganska komplicerat) resonemang som visar att Kirchhoffs lag måste gälla. Härledbarheten har diskuterats i 150 år, men lagen är emellertid väl etablerad experimentellt.
Länk 1 är en mycket detaljerad diskussion om härledbarheten hos Kirchhoffs strålningslag:
Experimenting theory:
The proofs of Kirchhoff's radiation law
before and after Planck.
/Peter E 2001-12-20
Fråga:
Om en röd glasskiva träffas av vitt ljus går endast den röda delen av
ljuset i genom. vart tar de överiga färgerna vägen?
skulle vara mycket taksam om ett svar.
m.v.h anna
/anna f, linneaskolan, ljungskile 2001-12-11
Svar:
De andra färgerna absorberas (tas upp) av något ämne i glasskivan.
Ljusets energi omvandlas till värme.
/KS 2001-12-13
Fråga:
Jag har en liten fråga när det gäller ljus. Vi kan ju se planeter och
stjärnor som ligger enormt många ljusår ifrån oss. Vi ser ljuset som
exempelvis skickades från en stjärna flera tusen ljusår senare.
Hur kommer detta sig? "Försvinner" inte lite ljus på dessa avstånd?
Eller är det så att ljus aldrig försvinner? Och isåfall varför är det
inte alltid ljust?
/Chrille N, Gbg 2001-12-13
Svar:
Nej, i vakuum försvinner inget ljus, men det kan ju finnas stoftmoln
och gas emellan, som tar bort ljuset. Vi kan till exempel inte se
vintergatans centrum, det är alldeles för mycket stoft emellan.
Däremot går det bra med infrarött ljus och med radiovågor.
/KS 2001-12-13
Fråga:
Hej. Vet ni var man kan få tag på bra information om olika sorters strålning?
MVH Ida
/Ida L, Brickebacken, Örebro 2002-01-18