Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
: Ljud-Ljus-Vågor [8889]
Fråga:
Hej!
Jag har i uppgift att göra en teknisk beskrivning av en rätvinklig
hörnreflektor som är placerad i ett innerhörn, men har tyvärr inte
funnit någon information om vad det är eller i vilka sammanhang
reflektorn används eller hur den fungerar. Jag hoppas ni skulle
kunna hjälpa mig med detta och eventuellt tipsa om ytterliggare
litteratur inom ämnet. Tack på förhand!
/Maria G, Karlstads Universitet, Karlstad 2001-10-17
Hej!
Jag har i uppgift att göra en teknisk beskrivning av en rätvinklig
hörnreflektor som är placerad i ett innerhörn, men har tyvärr inte
funnit någon information om vad det är eller i vilka sammanhang
reflektorn används eller hur den fungerar. Jag hoppas ni skulle
kunna hjälpa mig med detta och eventuellt tipsa om ytterliggare
litteratur inom ämnet. Tack på förhand!
/Maria G, Karlstads Universitet, Karlstad 2001-10-17
Svar:
Det är den sortens reflektor som sitter i "kattögat" på en cykel. Man använder
dem också på bojar till fiskenät. De reflekterar radar. På sajterna
nedan finns lite mera information.
/KS/lpe 2001-10-17
Det är den sortens reflektor som sitter i "kattögat" på en cykel. Man använder
dem också på bojar till fiskenät. De reflekterar radar. På sajterna
nedan finns lite mera information.
/KS/lpe 2001-10-17
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [8913]
Fråga:
Hej
Jag är fysiklärare på gymnasiet och har länge
undrat följande:
Vid stående ljudvågor i ett rör med korkspån(Kundts rör)ser man fina bukar
och noder.
På varje buk delar dock spånet upp sig ytterligare i vertikala skikt med
ett visst mellanrum. Detta kan jag inte förklara. Jag misstänkte först
övertoner men kunde inte få ihop det riktigt.
Vad är förklaringen?
En sak som komplicerar det hela är ju att spånets bukar blir &34;transversella&34; trots att det är en longitudinell ljudvåg.
/mvh Svante
/Svante B, Polhemsgymnasiet, Göteborg 2001-10-19
Hej
Jag är fysiklärare på gymnasiet och har länge
undrat följande:
Vid stående ljudvågor i ett rör med korkspån(Kundts rör)ser man fina bukar
och noder.
På varje buk delar dock spånet upp sig ytterligare i vertikala skikt med
ett visst mellanrum. Detta kan jag inte förklara. Jag misstänkte först
övertoner men kunde inte få ihop det riktigt.
Vad är förklaringen?
En sak som komplicerar det hela är ju att spånets bukar blir &34;transversella&34; trots att det är en longitudinell ljudvåg.
/mvh Svante
/Svante B, Polhemsgymnasiet, Göteborg 2001-10-19
Svar:
Det fina mönstret i Kundts rör har ännu inte fått någon bra förklaring.
Det är ett komplext fenomen där turbulens och luftens viskositet är
inblandat. Ett närbesläktat fenomen är de vågor i sanden som uppträder
på grunt vatten.
/KS 2001-10-19
Det fina mönstret i Kundts rör har ännu inte fått någon bra förklaring.
Det är ett komplext fenomen där turbulens och luftens viskositet är
inblandat. Ett närbesläktat fenomen är de vågor i sanden som uppträder
på grunt vatten.
/KS 2001-10-19
: Ljud-Ljus-Vågor [8932]
Fråga:
Hej!
Jag har ett litet frågetecken som ni kanske kan hjälpa mig med.
I skolan har jag lärt mig att dB är ett mått på förstärkning,
men ofta hör man att ett ljud mäts i dB. Hur hänger det ihop,
finns det någon referens som man anger ljudvolymen ifrån
är det skillda saker?
mvh Andreas
/Andreas O, Uppsala 2001-10-21
Hej!
Jag har ett litet frågetecken som ni kanske kan hjälpa mig med.
I skolan har jag lärt mig att dB är ett mått på förstärkning,
men ofta hör man att ett ljud mäts i dB. Hur hänger det ihop,
finns det någon referens som man anger ljudvolymen ifrån
är det skillda saker?
mvh Andreas
/Andreas O, Uppsala 2001-10-21
Svar:
Decibelbegreppet är ett allmänt sätt att ge kvoten av storleken av två
svängningar logaritmiskt. Det låter krångligt, men låt oss ta ett exempel.
Vi har ett värde på Q dB. Vi kan då skriva
Q = 10log(H/h)2 = 20log(H/h)
där H och h är de två svängningarnas amplituder. Amplituden i kvadrat
är proportionell mot effekten. När det gäller ljud sätter man
H = det aktuella ljudtrycket och h = 20 mPa.
Det senare ska uppfattas ungefär som det svagaste ljudet man höra. När
folk använder decibelskalan om ljud är det i de flesta fall dB A de menar.
Här är skalan frekvensvägd med hänsyn till örats känslighet.
Decibelskalan är praktisk när man har stora skillnader i storleken på
svängningarna. När det gäller ljud kan det röra sig om en faktor på
10000000000. I stället skriver vi 100 dB.
10 dB innebär en faktor 10,
20 dB innebär en faktor 100,
30 dB innebär en faktor 1000 och så vidare.
/KS 2001-10-21
Decibelbegreppet är ett allmänt sätt att ge kvoten av storleken av två
svängningar logaritmiskt. Det låter krångligt, men låt oss ta ett exempel.
Vi har ett värde på Q dB. Vi kan då skriva
Q = 10log(H/h)2 = 20log(H/h)
där H och h är de två svängningarnas amplituder. Amplituden i kvadrat
är proportionell mot effekten. När det gäller ljud sätter man
H = det aktuella ljudtrycket och h = 20 mPa.
Det senare ska uppfattas ungefär som det svagaste ljudet man höra. När
folk använder decibelskalan om ljud är det i de flesta fall dB A de menar.
Här är skalan frekvensvägd med hänsyn till örats känslighet.
Decibelskalan är praktisk när man har stora skillnader i storleken på
svängningarna. När det gäller ljud kan det röra sig om en faktor på
10000000000. I stället skriver vi 100 dB.
10 dB innebär en faktor 10,
20 dB innebär en faktor 100,
30 dB innebär en faktor 1000 och så vidare.
/KS 2001-10-21
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [8933]
Fråga:
Vad är det som gör att man inte kan framställa en 100% reflekterande spegel?
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2001-10-21
Vad är det som gör att man inte kan framställa en 100% reflekterande spegel?
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2001-10-21
Svar:
Vanliga metallspeglar kan nå max 95% reflexionsförmåga. Resten absorberas.
Med hjälp av interferensteknik kan man nå 99.9999%, men då bara för
en viss våglängd och en viss vinkel.
/KS 2001-10-22
Vanliga metallspeglar kan nå max 95% reflexionsförmåga. Resten absorberas.
Med hjälp av interferensteknik kan man nå 99.9999%, men då bara för
en viss våglängd och en viss vinkel.
/KS 2001-10-22
: Ljud-Ljus-Vågor [8947]
Fråga:
Jag undrar hur jordljus uppkommer,
hur det ser ut och ev platser där man kan se det. Själv tror jag att det var
jordljus jag såg i Dalby 1992.
Vänlig hälsning Kia :-)
/Kia B, Malmö 2001-10-23
Jag undrar hur jordljus uppkommer,
hur det ser ut och ev platser där man kan se det. Själv tror jag att det var
jordljus jag såg i Dalby 1992.
Vänlig hälsning Kia :-)
/Kia B, Malmö 2001-10-23
Svar:
Jordljus är inget vedertaget begrepp inom fysiken, så vi vet inte vad
det rör sig om. Ordet förekommer ofta i UFO-sammanhang, så man har nog
anledning att vara skeptisk.
Det finns åtskilliga naturliga ljuskällor, men du ger för lite detaljer
för att vi ska kunna komma med något förslag.
/KS 2001-10-23
Jordljus är inget vedertaget begrepp inom fysiken, så vi vet inte vad
det rör sig om. Ordet förekommer ofta i UFO-sammanhang, så man har nog
anledning att vara skeptisk.
Det finns åtskilliga naturliga ljuskällor, men du ger för lite detaljer
för att vi ska kunna komma med något förslag.
/KS 2001-10-23
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [9010]
Fråga:
Vad är det som gör cellulosamolekylerna genomskinliga när man t ex fettar
ner ett papper?
/Liselott F, Stockholm 2001-10-29
Vad är det som gör cellulosamolekylerna genomskinliga när man t ex fettar
ner ett papper?
/Liselott F, Stockholm 2001-10-29
Svar:
Det är samma fenomen som att is är genomskinligt men snö är vit och
ogenomskinlig. Kolla svaren nedan!
/KS 2001-10-29
Det är samma fenomen som att is är genomskinligt men snö är vit och
ogenomskinlig. Kolla svaren nedan!
/KS 2001-10-29
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9027]
Fråga:
Förvisso har jag avslutat skolgången för 20år sedan, så jag vet ej om jag är kvalificerad att fråga , dock har en fråga om ett fenomen som gör mig frustrerad då jag ej vet förklaringen.
Frågan.
-Om man har en porslins kopp fylld med varmt kaffe och knackar i botten med en sked så blir där en doppler-effekt, tonen som alstras stiger hela tiden.(tonhöjden alltså). Slutar man tvärt och sedan återupptar knackandet fortsätter tonen att stiga därifrån den avslutades. Rör man däremot om i koppen och återupptar knackandet börjar tonen om på en lägre tonhöjd igen för att sedan stiga.
Vad beror detta på????
Mvh
Gösta Persson
/Gösta P, Hässleholm 2001-11-05
Förvisso har jag avslutat skolgången för 20år sedan, så jag vet ej om jag är kvalificerad att fråga , dock har en fråga om ett fenomen som gör mig frustrerad då jag ej vet förklaringen.
Frågan.
-Om man har en porslins kopp fylld med varmt kaffe och knackar i botten med en sked så blir där en doppler-effekt, tonen som alstras stiger hela tiden.(tonhöjden alltså). Slutar man tvärt och sedan återupptar knackandet fortsätter tonen att stiga därifrån den avslutades. Rör man däremot om i koppen och återupptar knackandet börjar tonen om på en lägre tonhöjd igen för att sedan stiga.
Vad beror detta på????
Mvh
Gösta Persson
/Gösta P, Hässleholm 2001-11-05
Svar:
Om tonen ändras i detta fall beror det inte på någon dopplereffekt utan
på något annat. Problemet är att vi inte har lyckats med detta.
Här hör vi bara en mycket liten höjning av frekvensen, som med all sannolikhet
beror på att kaffet avdunstar. Vad är det för skillnad på våra försök?
/KS 2001-11-06
Om tonen ändras i detta fall beror det inte på någon dopplereffekt utan
på något annat. Problemet är att vi inte har lyckats med detta.
Här hör vi bara en mycket liten höjning av frekvensen, som med all sannolikhet
beror på att kaffet avdunstar. Vad är det för skillnad på våra försök?
/KS 2001-11-06
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9060]
Fråga:
Varför använder man &34;kristall&34; i prismor i en kristallkrona istället för
vanligt kronglas?
/Lovisa L, Luspen, Tärnaby 2001-11-10
Varför använder man &34;kristall&34; i prismor i en kristallkrona istället för
vanligt kronglas?
/Lovisa L, Luspen, Tärnaby 2001-11-10
Svar:
Kristallglas innehåller bly, som ger högt brytningsindex och kraftig
färgbrytning.
/KS 2001-11-13
Kristallglas innehåller bly, som ger högt brytningsindex och kraftig
färgbrytning.
/KS 2001-11-13
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [9073]
Fråga:
När man ser en stjärna så kan man ju tänka sig att en foton har
färdats hela vägen från den stjärnan hit till jorden.
Men vet man verkligen att det är just så, skulle det inte
kunna vara en kedjereaktion så att man tänker sig att det
bara är en slags seriekrock av fotoner på vägen hit.
Jag började fundera för fotoner verkar inte kunna krocka.
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2001-11-12
När man ser en stjärna så kan man ju tänka sig att en foton har
färdats hela vägen från den stjärnan hit till jorden.
Men vet man verkligen att det är just så, skulle det inte
kunna vara en kedjereaktion så att man tänker sig att det
bara är en slags seriekrock av fotoner på vägen hit.
Jag började fundera för fotoner verkar inte kunna krocka.
/Mikael e, Västergårdsgymnasiet, Södertälje 2001-11-12
Svar:
Tänk dig hellre att stjärnan skickar ut elektromagnetisk strålning. När
den träffar din näthinna, förs energin över i form av fotoner. Ljus kan
i princip krocka med ljus, men det är så sällsynt att man glömma det.
Vid högre energier blir det vanligare. Det är till och med så att man
planerar använda sådana kollisioner i partikelfysikexperiment.
/KS 2001-11-13
Tänk dig hellre att stjärnan skickar ut elektromagnetisk strålning. När
den träffar din näthinna, förs energin över i form av fotoner. Ljus kan
i princip krocka med ljus, men det är så sällsynt att man glömma det.
Vid högre energier blir det vanligare. Det är till och med så att man
planerar använda sådana kollisioner i partikelfysikexperiment.
/KS 2001-11-13
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [9075]
Fråga:
Jag vill ha en enkel förklaring som kan ges till en högstadieelev om varför
a) svart, matt absorberar mest värme
b) svart, matt sänder ut mest värme
/Lisa L, Köping 2001-11-12
Jag vill ha en enkel förklaring som kan ges till en högstadieelev om varför
a) svart, matt absorberar mest värme
b) svart, matt sänder ut mest värme
/Lisa L, Köping 2001-11-12
Svar:
Den mest effektiva strålningen kallas svartkroppsstrålning eller
hålrumsstrålning. Det svartaste man kan göra är en sluten burk med ett
litet hål. En foton som slipper in i det hålet har mycket liten chans
att slippa ut, den absorberas med stor säkerhet. Vidare har man visat
att en sådan burk ger svartkroppsstrålning. Det var vid analys av detta
som Max Planck år 1900 upptäckte att ljus utbyter energi med omvärlden
i form av diskreta ljuskvanta (fotoner).
Värmestrålning är ju det samma som infrarött ljus.
/KS 2001-11-13
Den mest effektiva strålningen kallas svartkroppsstrålning eller
hålrumsstrålning. Det svartaste man kan göra är en sluten burk med ett
litet hål. En foton som slipper in i det hålet har mycket liten chans
att slippa ut, den absorberas med stor säkerhet. Vidare har man visat
att en sådan burk ger svartkroppsstrålning. Det var vid analys av detta
som Max Planck år 1900 upptäckte att ljus utbyter energi med omvärlden
i form av diskreta ljuskvanta (fotoner).
Värmestrålning är ju det samma som infrarött ljus.
/KS 2001-11-13
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar