Svar:
Det är inte så att ekot helt upphör om man gör föremålet mindre än halva
våglängden, men det blir snabbt svagare ju mindre man gör det. Fenomenet
är besläktat med att de minsta saker man kan se i ett ljusmikroskop är
ungefär lika med ljusets våglängd.

Experiment: Lägg 5000 Hz på en liten högtalare. För man ett finger
mellan örat och högtalaren märks knappt någon skillnad. Hela handen skuggar
(reflekterar) ljudet ganska effektivt. Våglängden är 7 cm.
/KS 2001-09-20

Svar:

1. Är det verkligen så? Det kanske är vanligare med vit sand vid havet.

2. Kolla svaren nedan!
/KS 2001-09-21

Svar:
När man blåser i pipan bildas en stående våg i pipan. I detta sammanhang
använder man orden noder och bukar i stället för minima och maxima.
Man kan beskriva svängningarna i pipan på 2 sätt, antingen med
tryckvariationerna eller med luftrörelsen. Där vi har nod i tryckvariationer
har vi buk i luftrörelse och tvärt om.

Sluten pipa: Här kan ju inte luften röra sig i änden, vi har alltså
nod i luftrörelse och buk i tryckvariationer.

Öppen pipa: Här rör sig luften fritt i änden, vi har buk i luftrörelse
och nod i tryckvariationer.

Det är alltså orsaken till att det blir olika toner med sluten och öppen pipa.
Sedan kan man resonera vidare om hur svängningarna ser ut inne i pipan
vid grundton och övertoner.
/KS 2001-09-25

Svar:
I en transversell våg sker svängningen vinkelrät mot utbredningsriktningen.
Detta är inte möjligt i gaser och vätskor, där bara longitudinella ljudvågor
förekommer. I fasta ämnen förekommer båda typerna, och de har olika
utbredningshastighet. De longitudinella vågorna går ungefär dubbelt så
snabbt som de transversella.

Tänk efter: Hur kan man veta att jordens inre är flytande?
/KS 2001-10-02

Svar:
Här är elektromagnetisk strålning med allt kortare våkglängd:

radiovågor, mikrovågor, värmestrålning, ljus, ultraviolett ljus,
röntgenstrålning, gammastrålning

Flera av dessa strålningstyper känner du väl till. Du kan säkert själv
tänka ut vad de har för inverkan på materia.
/KS 2001-10-02

Svar:
Blixten hettar upp luften till höga temperaturer i en kanal på kanske 5 cm.
Det rör sig om tiotusentals grader. Den luften expanderar kraftigt,
och en chockvåg (se nedan) bildas. Det hela liknar faktiskt en explosion.
Snart övergår chockvågen till en vanlig ljudvåg. I en explosion kommer
ljudet från en punkt, och vi hör en knall. Blixten bildar ju en lång och
krokig bana. Eftersom det är olika avstånd till olika delar av blixten,
blir ljudet ett utdraget muller. Ljudet går 1 km på 3 sekunder.

Slår blixten ner nära, brukar man höra ett par skarpa knallar, som följs av ett
smattrande ljud, som blir allt dovare medan ljudkällan är allt högre upp.
De skarpa knallarna liknar rätt mycket explosioner.

Blixtar som är längre bort mullrar dovare. Det beror (åtminstone delvis)
på att höga toner (eller skarpa ljud) absorberas mera i luften än låga
toner. Blixtar som är mycket långt borta hörs inte alls (kornblixt).
/KS 2001-10-05

Svar:
Den förste som mätte ljushastigheten var den danske astronomen
Ole Römer (år 1675). Kolla svaren nedan!
/KS 2001-10-05

Svar:
Fenomenet kallas fluorescens, och det kan gå till på olika sätt. Tänk dig
att det energirika ultravioletta ljuset lyfter upp en elektron till en hög
nivå. När den ska hoppa tillbaka till grundtillståndet gör den det i två
steg. Det ljus som då skickas ut får då längre våglängd.
/KS 2001-10-12

Svar:
Det är en synvilla att xenonbåglamporna vekar blåa. I själva verket
är den spektrala fördelningen mycket lik solljuset, alltså vitt ljus.
Det är bättre att säga att de vanliga billyktorna är gula. De nya
lamporna har bättre ljusutbyte, vilket möjligen kan förklara dina
besvär.
/KS 2001-10-14

Svar:
Du kan ju läsa vad Strålsäkerhetsmyndigheten säger om saken.
/KS/lpe 2001-10-15