Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
: Ljud-Ljus-Vågor [8451]
Fråga:
Vad har ljuset för hastighet i vatten? (Bottniska viken).
/Sara E, 2001-05-12
Vad har ljuset för hastighet i vatten? (Bottniska viken).
/Sara E, 2001-05-12
Svar:
Dividera ljushastigheten i vakuum med brytningsindex för vatten (1.33).
/KS 2001-05-16
Dividera ljushastigheten i vakuum med brytningsindex för vatten (1.33).
/KS 2001-05-16
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [8480]
Fråga:
Människan kan i princip utvinna el-kraft ur alla energi former,
men jag har aldrig hört talats om energi omvandling från ljud -> el.
/Jimmy G, Borås 2001-05-15
Människan kan i princip utvinna el-kraft ur alla energi former,
men jag har aldrig hört talats om energi omvandling från ljud -> el.
/Jimmy G, Borås 2001-05-15
Svar:
Det är inte så intressant. Vid frekvensen 1000 Hz svarar ljudnivån 100 dB(A)
mot 0.01 W/m2. Det är inte mycket. 100 dB(A) är en skadligt hög
ljudnivå.
Annars är det ganska enkelt. En högtalare funkar åt andra hållet också.
Alstra ett starkt ljud, sätt dit en högtalare och mät med en voltmeter.
Du får ut en växelspänning.
/KS 2001-05-16
Det är inte så intressant. Vid frekvensen 1000 Hz svarar ljudnivån 100 dB(A)
mot 0.01 W/m2. Det är inte mycket. 100 dB(A) är en skadligt hög
ljudnivå.
Annars är det ganska enkelt. En högtalare funkar åt andra hållet också.
Alstra ett starkt ljud, sätt dit en högtalare och mät med en voltmeter.
Du får ut en växelspänning.
/KS 2001-05-16
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [8511]
Fråga:
Hej!
Jag ska påbörja ett specialarbete i fysik om IR-kameror (värmeseende).
Jag undrar om kan ge mig en liten idé om hur de funkar och någonstans
man kan leta efter infomation om detta. Tack på förhand!
/Christina F, ABB Industrigymnasuim, Ludvika 2001-05-16
Hej!
Jag ska påbörja ett specialarbete i fysik om IR-kameror (värmeseende).
Jag undrar om kan ge mig en liten idé om hur de funkar och någonstans
man kan leta efter infomation om detta. Tack på förhand!
/Christina F, ABB Industrigymnasuim, Ludvika 2001-05-16
Svar:
Du kan ju kolla sajterna nedan!
/KS 2001-05-16
Du kan ju kolla sajterna nedan!
/KS 2001-05-16
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [8538]
Fråga:
Har alla djur öron?
/David N, Fryxellska skolan, Rottneros 2001-05-18
Har alla djur öron?
/David N, Fryxellska skolan, Rottneros 2001-05-18
Svar:
Det här är kanske inte vårt område, men efter en viss eftertanke står det
väl klart att hörseln är viktig för de flesta högre djur. Det gäller
antagligen alla ryggradsdjur. Att ljud spelar stor roll för fåglar är väl
klart. Fiskar har speciella organ för att känna av vibrationer i vattnet.
Det finns insekter med god hörsel, till exempel nattfjärilar som på så
vis kan undvika fladdermöss,
men om detta är vanligt vet vi faktiskt
inte. Inte heller hur det är med spindlar.
/KS 2001-05-19
Det här är kanske inte vårt område, men efter en viss eftertanke står det
väl klart att hörseln är viktig för de flesta högre djur. Det gäller
antagligen alla ryggradsdjur. Att ljud spelar stor roll för fåglar är väl
klart. Fiskar har speciella organ för att känna av vibrationer i vattnet.
Det finns insekter med god hörsel, till exempel nattfjärilar som på så
vis kan undvika fladdermöss,
men om detta är vanligt vet vi faktiskt
inte. Inte heller hur det är med spindlar.
/KS 2001-05-19
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [8539]
Fråga:
1. Varför piper det i örat ibland när man t.ex. går och lägger sig?
/Rikard L, Fryxellska, Sunne 2001-05-18
1. Varför piper det i örat ibland när man t.ex. går och lägger sig?
/Rikard L, Fryxellska, Sunne 2001-05-18
Svar:
Det finns ett fenomen som kallas tinnitus, som innebär att man upplever
ett ljud som inte finns. För vissa personer är det ytterst besvärande.
Jag har gjort tester med ett stort antal personer i ett ekofritt, alldeles
tyst rum. Knappast någon upplever total tystnad. Antagligen har alla människor
en liten tendens till tinnitus, men den bakgrundsljudivån vi omger oss
med normalt är så hög att de flesta människor inte märker något. Antagligen
blir det mycket tyst när du går och lägger dig.
/KS 2001-05-19
Det finns ett fenomen som kallas tinnitus, som innebär att man upplever
ett ljud som inte finns. För vissa personer är det ytterst besvärande.
Jag har gjort tester med ett stort antal personer i ett ekofritt, alldeles
tyst rum. Knappast någon upplever total tystnad. Antagligen har alla människor
en liten tendens till tinnitus, men den bakgrundsljudivån vi omger oss
med normalt är så hög att de flesta människor inte märker något. Antagligen
blir det mycket tyst när du går och lägger dig.
/KS 2001-05-19
Grundskola_4-6: Ljud-Ljus-Vågor [8569]
Fråga:
Här är några frågor vi vill ha svar på om Tinnitus!
1. Kan man bota tinnitus?
2. Kan tinnitus ljudet bli olika starkt beroende på var man befinner sig
tex i ett rum där många pratar blir det starkare ljud då?
3. Vid ungefär vilken ljudnivå får man tinnitus?
Om det är en fråga ni inte kan svara på blir vi glada om ni ändå svara på
dom andra!
M v h Jennifer & Sara
ps. vi vill gärna ha mer fakta om tinnitus om ni vill skriva det.
/Jennifer K, Nolbyskolan, Alingsås 2001-05-23
Här är några frågor vi vill ha svar på om Tinnitus!
1. Kan man bota tinnitus?
2. Kan tinnitus ljudet bli olika starkt beroende på var man befinner sig
tex i ett rum där många pratar blir det starkare ljud då?
3. Vid ungefär vilken ljudnivå får man tinnitus?
Om det är en fråga ni inte kan svara på blir vi glada om ni ändå svara på
dom andra!
M v h Jennifer & Sara
ps. vi vill gärna ha mer fakta om tinnitus om ni vill skriva det.
/Jennifer K, Nolbyskolan, Alingsås 2001-05-23
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [8598]
Fråga:
Blir vågor större eller mindre ju grundare vattnet blir? Eller lika stora?
/Fredrik E, Malmö 2001-05-27
Blir vågor större eller mindre ju grundare vattnet blir? Eller lika stora?
/Fredrik E, Malmö 2001-05-27
Svar:
När en dyning närmar sig en grund strand händer följande:
1. Hastigheten minskar.
2. Våglängden minskar.
3. Våghöjden ökar.
Vid ett visst vattendjup blir våghöjden så stor att vågen bryter.
Kolla svaren nedan!
/KS 2001-05-29
När en dyning närmar sig en grund strand händer följande:
1. Hastigheten minskar.
2. Våglängden minskar.
3. Våghöjden ökar.
Vid ett visst vattendjup blir våghöjden så stor att vågen bryter.
Kolla svaren nedan!
/KS 2001-05-29
: Ljud-Ljus-Vågor [8601]
Fråga:
Ljuset har ju olika hastighet i olika material.
Hur förklarar man de relativistiska effekterna i
gränsövergången mellan två olika material,
då ju en negativ acceleration äger rum då fotoner
går från vakuum till glas? De relativistiska
resultaten bygger väl på ljushastighetens konstans?
/Linda W, 2001-05-28
Ljuset har ju olika hastighet i olika material.
Hur förklarar man de relativistiska effekterna i
gränsövergången mellan två olika material,
då ju en negativ acceleration äger rum då fotoner
går från vakuum till glas? De relativistiska
resultaten bygger väl på ljushastighetens konstans?
/Linda W, 2001-05-28
Svar:
Ljushastigheten är konstant i vakuum, i andra material är den lägre.
Man talar inte om att en elektromagnetisk våg accelererar.
Utbredningshastigheten ändras, när den går från ett material till ett annat.
/KS 2001-05-29
Ljushastigheten är konstant i vakuum, i andra material är den lägre.
Man talar inte om att en elektromagnetisk våg accelererar.
Utbredningshastigheten ändras, när den går från ett material till ett annat.
/KS 2001-05-29
: Ljud-Ljus-Vågor [8627]
Fråga:
Jag har gått i folkskola,denna finns ej med i er skolform.
Fråga: Varför kan man inte se genom ett akvarium från en långsida ut genom
en gavel eller omvänt?
/per a, rambergsskolan, göteborg 2001-06-01
Jag har gått i folkskola,denna finns ej med i er skolform.
Fråga: Varför kan man inte se genom ett akvarium från en långsida ut genom
en gavel eller omvänt?
/per a, rambergsskolan, göteborg 2001-06-01
Svar:
För att kunna reda ut detta, måste vi beskriva fenomenet totalreflexion.
Om vi tittar ner i vatten, kan man se botten från alla vinklar. Tittar vi
under vattnet upp mot ytan, ser man vad som är ovanför bara upp till en
begränsad vinkel. Utanför ser vi reflekterad botten (totalreflexion). Detta
kan inträffa när man går från ett tätare medium till ett tunnare.
Det är alltså förklaringen till det fenomen du beskriver. Det är ganska
enkelt att räkna på med ljusbrytningslagarna, men vi avstår från det här.
/KS 2001-06-05
För att kunna reda ut detta, måste vi beskriva fenomenet totalreflexion.
Om vi tittar ner i vatten, kan man se botten från alla vinklar. Tittar vi
under vattnet upp mot ytan, ser man vad som är ovanför bara upp till en
begränsad vinkel. Utanför ser vi reflekterad botten (totalreflexion). Detta
kan inträffa när man går från ett tätare medium till ett tunnare.
Det är alltså förklaringen till det fenomen du beskriver. Det är ganska
enkelt att räkna på med ljusbrytningslagarna, men vi avstår från det här.
/KS 2001-06-05
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [8631]
Fråga:
Hej!
Jag har en liten fråga till er:
Hur kommer det sig att rött tyg blir mörkare när man värmer det med ett
strykjärn?
Har det något att göra med att den infraröda värmestrålningen ligger
precis under synligt rött ljus i färgspekrat? (Borde inte lila/violett
tyg isåfall påverkas av solljus?)
/Robert
/Robert J, 2001-06-04
Hej!
Jag har en liten fråga till er:
Hur kommer det sig att rött tyg blir mörkare när man värmer det med ett
strykjärn?
Har det något att göra med att den infraröda värmestrålningen ligger
precis under synligt rött ljus i färgspekrat? (Borde inte lila/violett
tyg isåfall påverkas av solljus?)
/Robert
/Robert J, 2001-06-04
Svar:
Det där har vi inte hört talas om. Det finns ämnen som ändrar färg med
temperaturen. Sannolikt har det inte något att göra med att våglängden
för infrarött ligger nära rött.
/KS 2001-06-13
Det där har vi inte hört talas om. Det finns ämnen som ändrar färg med
temperaturen. Sannolikt har det inte något att göra med att våglängden
för infrarött ligger nära rött.
/KS 2001-06-13
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar