Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor - gat [7834]
Fråga:
Är det inte så att grönt bryts så att det hamnar i fokus- gula fläcken,
rött bakom och blått framför? Om det stämmer, hur påverkar det då vad vi ser?
Borde vi inte uppfatta grön bäst? Fast så är det väl inte?
Vi ser väl rött bäst?
/sofia m, farsta, farsta 2001-03-18
Är det inte så att grönt bryts så att det hamnar i fokus- gula fläcken,
rött bakom och blått framför? Om det stämmer, hur påverkar det då vad vi ser?
Borde vi inte uppfatta grön bäst? Fast så är det väl inte?
Vi ser väl rött bäst?
/sofia m, farsta, farsta 2001-03-18
Svar:
Ögat har störst känslighet i gulgrönt ljus. Det är riktigt som du säger,
är det gröna ljuset i fokus på näthinnan, är fokus för blått ljus framför,
och rött ljus bakom näthinnan. Det konstiga är att vi inte märker det.
Hade vi en sådan kameralins, skulle den ge jättedåliga bilder. Hjärnan
kompenserar detta färgfel på ett underbart
sätt. Det vi ser är inte den bild som faller på näthinnan.
Informationen därifrån är i högsta grad bearbetad.
/KS 2001-03-19
Ögat har störst känslighet i gulgrönt ljus. Det är riktigt som du säger,
är det gröna ljuset i fokus på näthinnan, är fokus för blått ljus framför,
och rött ljus bakom näthinnan. Det konstiga är att vi inte märker det.
Hade vi en sådan kameralins, skulle den ge jättedåliga bilder. Hjärnan
kompenserar detta färgfel på ett underbart
sätt. Det vi ser är inte den bild som faller på näthinnan.
Informationen därifrån är i högsta grad bearbetad.
/KS 2001-03-19
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7894]
Fråga:
I 1962 ble det gjennomført et eksperiment i forbindelse med Einsteins
generelle relativitetsteori, der de hadde et vanntår og to klokker.
Den ene klokka satte de nede ved bakken, den andre oppe i tårnet.
Hvordan kan det ha seg at den oppe i tårnet gikk saktere enn den på bakken?
Har det noe med lysets bølgelengde å gjøre, slik jeg en gang hørte det
forklart; at når lyset går oppover mot atmosfæren, mister det energi,
noe som gjør at frekvensen blir mindre og bølgelengden lengre og tiden
går saktere?
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2001-03-20
I 1962 ble det gjennomført et eksperiment i forbindelse med Einsteins
generelle relativitetsteori, der de hadde et vanntår og to klokker.
Den ene klokka satte de nede ved bakken, den andre oppe i tårnet.
Hvordan kan det ha seg at den oppe i tårnet gikk saktere enn den på bakken?
Har det noe med lysets bølgelengde å gjøre, slik jeg en gang hørte det
forklart; at når lyset går oppover mot atmosfæren, mister det energi,
noe som gjør at frekvensen blir mindre og bølgelengden lengre og tiden
går saktere?
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2001-03-20
Svar:
Klockan nere på marken går saktare än den uppe i tornet.
Det har med gravitationen att göra. Vad är en
klocka? Det är något som svänger, till exempel atomer.
Man använder ju atomur i dessa sammanhang. Tittar man på de båda klockorna
uppifrån, ser man att de skickar ut ljus med den karakteristiska
våglängden. Den nedre klockans ljus måste ta sig upp ur en lägre
gravitationspotential, och det kostar energi. Det enda sättet som
ljuset kan "betala" för sig, är att våglängden ökar, det vill säga
att frekvensen blir lägre. Klockan går alltså långsammare. Fenomenet
kallas också gravitationell rödförskjutning.
/KS 2001-03-21
Klockan nere på marken går saktare än den uppe i tornet.
Det har med gravitationen att göra. Vad är en
klocka? Det är något som svänger, till exempel atomer.
Man använder ju atomur i dessa sammanhang. Tittar man på de båda klockorna
uppifrån, ser man att de skickar ut ljus med den karakteristiska
våglängden. Den nedre klockans ljus måste ta sig upp ur en lägre
gravitationspotential, och det kostar energi. Det enda sättet som
ljuset kan "betala" för sig, är att våglängden ökar, det vill säga
att frekvensen blir lägre. Klockan går alltså långsammare. Fenomenet
kallas också gravitationell rödförskjutning.
/KS 2001-03-21
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [7925]
Fråga:
Hej! Jag undervisar min klass i atomfysik just för tillfället.
Vi pratar om excitation av atomer. De vet hur fotoner sänds ut
när en elektron &34;ramlar&34; tillbaks till sitt grundtillstånd.
De vet även att ljuset får olika energi och vågläng beroende
på hur långt elektronen faller. I en lärobok står det att de
olika energierna svarar mot olika färger. Kan då en och samma
atom sända ut fler än en färg?
Mycket tacksam för svar.
/Maria J, Linåkerskolan, Lund 2001-03-21
Hej! Jag undervisar min klass i atomfysik just för tillfället.
Vi pratar om excitation av atomer. De vet hur fotoner sänds ut
när en elektron &34;ramlar&34; tillbaks till sitt grundtillstånd.
De vet även att ljuset får olika energi och vågläng beroende
på hur långt elektronen faller. I en lärobok står det att de
olika energierna svarar mot olika färger. Kan då en och samma
atom sända ut fler än en färg?
Mycket tacksam för svar.
/Maria J, Linåkerskolan, Lund 2001-03-21
Svar:
Elektronen behöver inte hoppa till grundtillståndet. Den kan hoppa till
andra nivåer också. På det viset har ett visst ämne i allmänhet flera olika
spektrallinjer. Kolla länken!
/KS 2001-03-22
Elektronen behöver inte hoppa till grundtillståndet. Den kan hoppa till
andra nivåer också. På det viset har ett visst ämne i allmänhet flera olika
spektrallinjer. Kolla länken!
/KS 2001-03-22
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [7972]
Fråga:
Hej! Anta att vi tänder en ficklampa eller vad som helst som emitterar ljus.
Jag undrar om ljuset först måste accelerera till ljushastigheten eller
om ljuset omedelbart får ljushastighet utan acceleration?
/Tomi Y, Timrå Gymnasieskola, Timrå 2001-03-25
Hej! Anta att vi tänder en ficklampa eller vad som helst som emitterar ljus.
Jag undrar om ljuset först måste accelerera till ljushastigheten eller
om ljuset omedelbart får ljushastighet utan acceleration?
/Tomi Y, Timrå Gymnasieskola, Timrå 2001-03-25
Svar:
Ljuset rör sig alltid med ljushastigheten. Man kan inte accelerera
ljus.
/KS 2001-03-27
Ljuset rör sig alltid med ljushastigheten. Man kan inte accelerera
ljus.
/KS 2001-03-27
: Ljud-Ljus-Vågor [7976]
Fråga:
Vilken teoretisk förklaring kan man ge till att det är de lågfrekventa
tonerna som stör mest när grannen spelar hög musik?
/Birgitta O, 2001-03-25
Vilken teoretisk förklaring kan man ge till att det är de lågfrekventa
tonerna som stör mest när grannen spelar hög musik?
/Birgitta O, 2001-03-25
Svar:
Ljudet kommer ju genom väggen (eller golv eller tak), och det sker
genom att väggen sätts i svängning. Det är lättare att svänga en tung vägg
vid låg frekvens än vid hög.
/KS 2001-03-29
Ljudet kommer ju genom väggen (eller golv eller tak), och det sker
genom att väggen sätts i svängning. Det är lättare att svänga en tung vägg
vid låg frekvens än vid hög.
/KS 2001-03-29
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [7983]
Fråga:
Varför hör man bättre under vatten ?
/Adam S, Frycke, Sunne 2001-03-26
Varför hör man bättre under vatten ?
/Adam S, Frycke, Sunne 2001-03-26
Svar:
Ljud som alstras under vatten hörs bättre om man är under vattnet. Det beror
på flera saker. Väldigt lite av det ljudet kommer upp i luften, nästan
allt reflekteras mot vattenytan. Det gäller åt andra hållet också. Mycket
lite av ljudet i luften når ner i vattnet. Man kan alltså prata när man metar.
I luften avtar ljudet vanligen omvänt mot kvadraten av avståndet
(tredimensionell ljudutbreddning). I vatten är ljudutbredningen ofta
tvådimensionell (mellan ytan och botten). Då avtar ljudet omvänt mot
avståndet. Ljudet hörs på långa avstånd.
/KS 2001-03-26
Ljud som alstras under vatten hörs bättre om man är under vattnet. Det beror
på flera saker. Väldigt lite av det ljudet kommer upp i luften, nästan
allt reflekteras mot vattenytan. Det gäller åt andra hållet också. Mycket
lite av ljudet i luften når ner i vattnet. Man kan alltså prata när man metar.
I luften avtar ljudet vanligen omvänt mot kvadraten av avståndet
(tredimensionell ljudutbreddning). I vatten är ljudutbredningen ofta
tvådimensionell (mellan ytan och botten). Då avtar ljudet omvänt mot
avståndet. Ljudet hörs på långa avstånd.
/KS 2001-03-26
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [8065]
Fråga:
I vilka andra ämnen sprids ljud än luft?
/sara s, ärentuna, storvreta 2001-03-28
I vilka andra ämnen sprids ljud än luft?
/sara s, ärentuna, storvreta 2001-03-28
Svar:
Egentligen i alla ämnen, fast mer eller mindre bra. I luft är ju ljudhastigheten
ungefär 340 m/s, i vatten 1500 m/s och i aluminium flera km/s.
/KS 2001-03-29
Egentligen i alla ämnen, fast mer eller mindre bra. I luft är ju ljudhastigheten
ungefär 340 m/s, i vatten 1500 m/s och i aluminium flera km/s.
/KS 2001-03-29
Grundskola_1-3: Ljud-Ljus-Vågor [8068]
Fråga:
Vad är ljusintensitet?
Hur mäts det och med vilka instrument?
/hanna L, Högskolan i Kalmar, kalmar 2001-03-28
Vad är ljusintensitet?
Hur mäts det och med vilka instrument?
/hanna L, Högskolan i Kalmar, kalmar 2001-03-28
Svar:
Egentligen heter det illuminans, och mäts i enheten lux.
Instrumentet som mäter detta brukar kallas luxmeter.
/KS 2001-03-29
Egentligen heter det illuminans, och mäts i enheten lux.
Instrumentet som mäter detta brukar kallas luxmeter.
/KS 2001-03-29
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [8076]
Fråga:
om jag står långt ifrån (väldigt långt ifrån) en vägg som är 310^8 meter lång och har en laserpenna i handen och sedan &34;drar ett streck&34; genom att vrida pennans riktning från den ena kanten på väggen till andra under 1 sekund borde ljus-punkten färdas snabbare än ljuset över väggen.
nu till själva frågan:
kommer ljusstrålen att &34;slitas sönder&34; eftersom att en våglängd kommer att behöva bredas ut på en sträcka längre än våglängden själv? eller vad händer egentligen? jag har funderat på detta ganska länge och det enda jag kan tänka mig är att våglängden på något sätt dras ut över väggen.. men det borde betyda att det finns oändligt mycket våglängd i en våglångd altså att ljus borde kunna &34;dras ut&34; oändligt mycket, eftersom att jag kan dra pennan snabbare eller öka avståndet mellan väggen och mig hur mycket jag vill. dessutom skulle ljuset &34;ritas upp&34; snabbare än ljuset över väggen vilket alla säger är omöjligt.
om ni inte har något svar på frågan så ge gärna er egen teori.
här får ni (förhoppningsvis) en liten bild på mitt experiment.
310^8m
\---------------------\
--------------------- <--- väggen
\
\
\ \\
\
\
\
O <-- laserpennan
/ted s, rönneskolan, Ängelholm 2001-03-29
om jag står långt ifrån (väldigt långt ifrån) en vägg som är 310^8 meter lång och har en laserpenna i handen och sedan &34;drar ett streck&34; genom att vrida pennans riktning från den ena kanten på väggen till andra under 1 sekund borde ljus-punkten färdas snabbare än ljuset över väggen.
nu till själva frågan:
kommer ljusstrålen att &34;slitas sönder&34; eftersom att en våglängd kommer att behöva bredas ut på en sträcka längre än våglängden själv? eller vad händer egentligen? jag har funderat på detta ganska länge och det enda jag kan tänka mig är att våglängden på något sätt dras ut över väggen.. men det borde betyda att det finns oändligt mycket våglängd i en våglångd altså att ljus borde kunna &34;dras ut&34; oändligt mycket, eftersom att jag kan dra pennan snabbare eller öka avståndet mellan väggen och mig hur mycket jag vill. dessutom skulle ljuset &34;ritas upp&34; snabbare än ljuset över väggen vilket alla säger är omöjligt.
om ni inte har något svar på frågan så ge gärna er egen teori.
här får ni (förhoppningsvis) en liten bild på mitt experiment.
310^8m
\---------------------\
--------------------- <--- väggen
\
\
\ \\
\
\
\
O <-- laserpennan
/ted s, rönneskolan, Ängelholm 2001-03-29
Svar:
Ljusfläcken kan röra sig snabbare än ljuset, det finns inga hinder för det.
Det inte möjligt att transportera information eller energi snabbare än
ljuset, men det gör ju inte ljusfläcken. Sådana fenomen är för övrigt
välkända för astronomerna (superluminala fenomen).
/KS 2001-03-29
Ljusfläcken kan röra sig snabbare än ljuset, det finns inga hinder för det.
Det inte möjligt att transportera information eller energi snabbare än
ljuset, men det gör ju inte ljusfläcken. Sådana fenomen är för övrigt
välkända för astronomerna (superluminala fenomen).
/KS 2001-03-29
: Ljud-Ljus-Vågor [8141]
Fråga:
Hur ska jag sikta om jag ska fånga en fisk med spjut,
och hur siktar jag om jag använder laser? Över, under eller rakt på?
/Lina C, 2001-04-02
Hur ska jag sikta om jag ska fånga en fisk med spjut,
och hur siktar jag om jag använder laser? Över, under eller rakt på?
/Lina C, 2001-04-02
Svar:
Du ska sikta under. Rita på ett papper hur ljusstrålen bryts. Pilens bana
bryts ju inte. Detta måste ju indianerna i sydamerika känt till, fast de
inte hade någon utbildning i optik.
/KS 2001-04-06
Du ska sikta under. Rita på ett papper hur ljusstrålen bryts. Pilens bana
bryts ju inte. Detta måste ju indianerna i sydamerika känt till, fast de
inte hade någon utbildning i optik.
/KS 2001-04-06
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar