Svar:
Ljus är elektromagnetiska vågor, men det kan bara utsändas och absorberas
i bestämda energipaket (kvanta), som i vissa sammanhang kan uppfattes
som någon sorts partikel.
/KS 2000-12-12

Svar:
Planck gjorde teoretiska beräkningar för att förklara energifördelningen
av strålningen från en hålrumsstrålare. Efter många misslyckade försök
tillgrep han ett konstgrepp. Han antog att energi absorberades och
återutsändes i energipaket (kvanta) av storleken

E = hn

där h är Plancks konstant och n är ljusets frekvens.
Först ville han inte alls tro på sin "ofysikaliska" lösning, men till slut
annonserade han sina resultat i ett föredrag i Berlin 14 december 1900.
Ingen anade då vilka revolutionerande följder det skulle få för fysiken.
Han belönades med nobelpriset 1918: The Nobel Prize in Physics - Laureates.

Fotnot: En hålrumsstrålare är en ihålig kula med ett litet hål i.
Problemet är att beräkna energifördelningen för ljuset som kommer ut ur
det lilla hålet. Det kallas också svartkroppsstrålning.
/KS/lpe 2000-12-12

Svar:
Ljusbrytningen i ögat uppkommer dels i linsen inne i ögat, dels i den buktiga
hornhinnan framför linsen. Under vatten elimineras i stort sett den senare.
Ögats totala ljusbrytning minskar.
Det betyder att fokus kommer att ligga en god bit
bakom näthinnan, och bilden blir suddig. Med cyklop funkar ljusbrytningen
i hornhinnan eftersom det är luft utanför. Bilden blir skarp.

Man kan säga att under vatten blir man kraftigt översynt. Det skulle faktiskt
kunna korrigeras med glasögon med kraftigt positiva linser.

Det finns en fisk som kallas fyrögonfisk. Fyra ögon har den faktiskt inte,
men varje öga är delat i en övre del som ger skarp bild i luft, och en
undre del som ger skarp bild under vatten. Det är mycket praktiskt, för den
har för vana att simma vid vattenytan. I Nationalencyklopedin finns en bild.
/KS 2000-12-19

Svar:
440 Hz.
/KS 2000-12-15

Svar:
Troligen på grund av små luftbubblor som bildas i varmvattnet. Vatten-luft
blandningen är lättare att komprimera än rent vatten. Det gör att
ljudhastigheten blir lägre i varmvattnet, som då orsakar ändring av
svängningsfrekvensen.
/KS 2000-12-18

Svar:
Det som syns är fluorescens. Många vita saker (papper, tyger) är behandlade
med ett ämne som omvandlar UV-ljus till vitt ljus. Det finns också i
många tvättmedel, och kallas då optiskt vitmedel. Det är inte svårt att
hitta saker som fluorescerar i andra färger. Pröva med "självlysande"
kläder. 500-kronorssedeln har en text som fluorescerar med gult ljus.
Den är osynlig i vanligt ljus, och är mycket svår att förfalska.

Flourescens änvänds i nya ficklampor som innehåller lysdioder. Lysdioden ger bara en färg, så ensam är den inte bra att ha i en ficklampa. För att få vitt ljus använder man en blå lysdiod och ett fluoriscerande amne med ett brett spektrum. Det blå ljuset ges då av lysdioden och rött och grönt av det flourescerande ämnet.
/KS 2000-12-19

Svar:
Det där ordet "ljudvallen" är väl inarbetat, men det är olyckligt, för att
det leder tankarna åt fel håll. Vi bör hellre tala om flygplan som flyger
i överljudshastighet. Närmast planet uppstår en chockvåg (se nedan), som
absorberar energi. Det går åt mycket bränsle för att flyga i överljudshastighet.
Efter några meter övergår chockvågen i en vanlig ljudvåg, som når oss på marken
som en ljudbang.

En båt som far fram på vattnet liknar mycket (utom vid mycket låga hastigheter)
ett plan i överljudshastighet. Man får inte dra liknelsen för långt. Någon
egentlig chockvåg uppstår inte vid båten. Möjligen skulle man kunna ta bogvågen
som motsvarigheten.
Dessutom finns det viktiga skillnader mellan
ljudvågor och vattenvågor.
/KS 2000-12-19

Svar:
Det är bara AM-sammanhang man talar om bärvåg. Det är helt enkelt den
radiosignal som skickas ut när radiostationen är &34;tyst&34;, man kallar det
omodulerad. Din förmodan om ljudtrycket är riktig. Höjer man ljudvolymen,
höjer man också ljudtrycket.
/KS 2001-01-09

Svar:
Att pennan ser ut att vara bruten beror ju på att vattnets brytningsindex
är större än luftens. Ökar du lufttrycket ändras knappast vattnets
brytningsindex, men luftens ökar. Det innebär att pennan ser mindre
bruten ut ju högre trycket är.
/KS 2001-01-10

Svar:
En reell bild kan man projicera på ett papper. Det kan man inte med en
virtuell bild. Pröva med en positiv och en negativ lins.
/KS 2001-01-15