Svar:
Amplitud är våghöjden, räknat från medelvärdet.
/KS 2000-03-22

Svar:
Denna fråga verkar enkel, men det är den faktiskt inte. Vi vet ju att
låga moln består av vattendroppar och höga moln av iskristaller. Vi vet
ju att regnbågen uppkommer genom ljusbrytning i vattendroppar. Varför
ser man inte en regnbåge i ett moln? Förklaringen är att ett moln är så
tätt att ljuset typiskt sprids många gånger innan det återkastas.
Ljuset i regnbågen har spridits av en enda vattendroppe. Regnar det
mycket kraftigt, ser man ingen regnbåge, regnet ser vitt ut i solljuset.

Men är moln vita? Vackert-väder moln på sommaren är faktiskt mörka på
undersidan. Åskmoln kan se nästan svarta ut. Förklaringen är att ett
moln funkar som en diffus spegel. Speglar molnet solen, blir det vitt.
Speglar det snöfri mark, blir det mörkt. Speglar det skuggad mark, blir
det nästan svart.
/KS 2000-03-31

Svar:
LJUSET

Ljus är en elektromagnetisk vågrörelse, liksom röntgenstrålning och
radiovågor. Vill du ha mera detaljer, kan du slå i Nationalencyklopedin.

Denna fråga tycker vi du ska svara på själv.

REGNBÅGEN

Den uppstår på samma sätt som den vanliga regnbågen. Slå på regnbåge!

Regnbågen uppstår i vattendroppar.

Sök på regnbåge i denna databas!
/KS 2000-03-25

Svar:
Du är inne på rätt spår. I den varma gaspelaren är ljudhastigheten
högre. Den kommer då att fungera som en negativ cylinderlins, som
defokuserar ljudet.
/KS 2000-09-27

Svar:
Radiovågor är elektromagnetisk strålning liksom ljus
och röntgenstrålning. Det enda som skiljer är frekvensen (eller våglängden
eller energin). Slå i Nationalencyklopedin. Där finns en bra artikel.
/KS 2000-03-30

Svar:
Det där verkar paradoxalt, men det stämmer. Kanske blir det begripligare
om man tänker sig ljuset som en vågrörelse. Ljusvågen passerar genom båda
spalterna och interfererar med sig själv. När vi sedan registrerar ljuset,
är det i form av ett ljuskvantum eller en foton.

Nedanstående figur visar mönstret från en enkelspalt och från en dubbelspalt, se Double-slit_experiment.

På senare tid har interferens observerats med molekyler bestående av 60
kolatomer (fullerener). Alltså uppträder molekylen som en våg, och passerar
faktiskt genom båda spalterna. Kvantmekaniken är obegriplig. För en
utförligare diskussion, se nedan.

/KS 2000-03-31

Svar:
Ett exempel är prismorna i en kikare.
Slå på kikare i Nationalencyklopedin!
/KS 2000-04-05

Svar:
Man talar om superluminal hastighet när något ser ut att gå fortare
än ljuset. Om ett moln av elektroner skickas ut från en aktiv
galaxkärna, kan det i en del fall se ut att röra sig fortare än ljuset,
fast det inte gör det. Fenomenet uppträder när elektronerna skickas
mot oss med liten vinkel och nära ljushastigheten.
/KS 2000-04-07

Svar:
Ljud innebär ju att luftmolekylerna rör sig fram och tillbaka. Är
ljudstyrkan tillräcklig, kan man se att luddet föjer med.
/KS 2000-04-06

Svar:
Defekt färgseende, även färgblindhet (se nedan) är hos människor oförmågan eller den nedsatta förmågan att särskilja vissa kritiska eller alla färger.

Termen "färgblindhet" är något vilseledande eftersom det är sällsynt med total färgblindhet där färger endast upplevs i gråskala, istället används den generella termen defekt färgseende. Personer med normalt färgseende förleds att tro att färgblinda inte ser färger alls eller ser samtliga färger mycket dåligt när det i själva verket sällan förhåller sig på det viset.

Den vanligaste orsaken till färgblindhet är ärftlig, och det anlaget
sitter i x-kromosomen. En kvinna har två x-kromosomer, och om bara
den ena är normal, blir hon inte färgblind. Mannen har en x-kromosom.
Finns där ett anlag för färgblindhet, blir han färgblind. Därför är
färgblindhet vanligare hos män.
Det yttrar
sig oftast så, att det är svårt att skilja på rött och grönt.

Se vidare färgblindhet och färgblindhet.

Nedanstående bild:

Ett exempel på en pseudoisokromatisk tavla. En person med röd-grön färgblindhet kan ha svårigheter med att se den gröna tvåan på bilden.

Tillägg december 2016

Man har utvecklat glasögon för att korrigera färgblindhet, se länk 1 och 2 nedan. Principen är så enkel att man kan fråga sig varför de inte har uppfunnits tidigare...

Betrakta kurvorna för tapparnas känslighet i fråga [14998]. Ett problem med den vanligaste färgblindheten röd-grön är att känslighetskurvorna för rött och grönt ligger mycket nära varandra. En vanlig orsak till RG-färgblindhet är att kurvorna ligger närmare varandra än normalt, vilket gör det ännu svårare att särskilja rött (L) och grönt (M).

Om man sätter in ett filter som tar bort området mellan de gröna och de röda maxvärdena (dvs 534 nm till 564nm) så får man mycket bättre separation av grönt och rött. Priset man betalar är intensitet, så glasögonen (som säkert är mer sofistikerade än vad som beskrivs ovan) kan endast användas utomhus när belysningen är stark.

/lpe 2000-10-26