Svar:
Ljuset ändrar riktning i ytan mellan två ämnen som har olika optisk täthet. När ljuset går från luft in i glas så ändras riktningen. Likadant när ljuset går från glaset ut i luften.

Ljus är en form av vågutbredning och vågorna går olika fort i olika material. Om ljusvågen kommer in i ett material där farten är lägre så hinner den del av våg som först kommer in inte så långt. Detta medför att vågen böjs av.
1997-03-20

Svar:
En väldigt kul fråga som själv har funderat över när jag var yngre. Spegelbildens utseende beror på var vi står i förhållande till spegeln. Står man nära spegelväggen ser man en rättvänd och förstorad bild.

Försök: Det finns speciella rakspeglar som har en buktig, konkav yta. Titta i en sådan.

Kommer man längre bort från väggen så blir bilden upp och nervänd!

Försök: Tag en vanlig matsked och spegla er i insidan!

Håller man ögat precis mitt i klotet så blir det en väldig konstig bild, eftersom ljuset reflekteras från alla håll. Man ser ögats spegelbild överallt!

Försök Det finns en leksak som betår av en liten kula som svänger framför en spegel som har formen av ett halvklot. Titta på den när kulan svänger!
1998-11-16

Svar:
Vitt ljus består av en blandning av ljus av alla färger.

Försök: Måla en snurra indelad i tårtbitar i alla spektrums färger. Sätt fart på snurran. Vad ser du?

När ljus går genom ett glasprisma så bryts ljuset med lång våglängd (rött ljus) minst medan ljuset med kort våglängd (blått ljus) mest.

Som du nog har hört av din lärare så beskriver vi ljus som en elektromagnetisk vågrörelse. När ljuset kommer in i glaset så sätter denna våg fart på elektronerna ungefär på samma sätt som en kork påverkas av en vattenvåg. Detta gör att vågen får svårare att gå fram i glas än i luft, vågen går långsammare inne i glaset än ute i luften. Vågor med kort våglängd går långsammast, därför bryts de mest när de går in i glaset från luften.
2000-03-28

Svar:
För att förklara detta så är det lättast att beskriva ljuset som en ström av små partiklar, fotoner. De röda fotonerna har minst energi. Fotoner med andra färger har högre energi. Den röda plastskivan absorberar alla fotoner utom de röda, det vill säga de med minst energi. För att atomerna i plastskivan ska kunna absorbera fotoner så krävs att dessa har en viss minsta energi och de röda fotonerna har inte så hög energi utan slipper igenom.
1998-12-15

Svar:
För att förklara detta betraktar vi ljuset som fotoner, små "energipaket". Dessa bär med sig en viss energi och de kan stoppas genom att de lämnar ifrån sig sin energi och försvinner. Detta kan endast ske om materialet kan "ta upp" denna energi genom att flytta en av sina elektroner lite ut från kärnan. I till exempel diamant är alla elektroner väldigt hårt bundna till atomerna så det är svårt att rubba dom. Fotonerna i vanligt ljus har inte tillräckligt med energi för att kunna påverka elektronerna. Därför händer inget när fotonerna går genom diamanten som alltså är genomskinlig.
1998-11-16

Svar:
Begreppet optisk täthet bör man undvika då det lätt förväxlas med "vanlig" täthet. Man bör istället tala om brytningsindex. Ett ämne med stort brytningsindex är då optiskt tätare än ett ämne med lägre värde på brytningsindexet. Brytningsindex för vatten är 1,33. För glas varierar brytningsindex mycket men är normalt större än 1,33. Svaret på din fråga är alltså: Det beror på vilket glas man har.
1998-11-16

Svar:
När en kropp får en ökad hastighet så ökar också dess massa. Därigenom blir det svårare att accelerera kroppen. Om kroppen skulle nå ljushastigheten så skulle dess massa enligt relativitetsteorin bli oändligt stor och kan inte accelereras ytterligare.
1998-11-16

Svar:
Grönt ljus har en våglängd på ca 520 nm medan våglängden för rött ljus är ca 700 nm. Använder man formeln för Dopplerförskjutning så finner man att bilens fart ska vara 30% av ljusets fart, alltså 100 000 km/s.

Uppgift: Försök räkna ut vad 100 000 km/s är uttryckt i km/h!

Våglängderna för de olika färgerna i det synliga ljuset kan Du finna i de flesta fysikböcker eller uppslagsböcker!
1998-11-16

Svar:
En bra fråga som jag själv också funderat över. Det är ju trots allt så att många araber exempelvis klär sig vitt medan kvinnor däremot påfallande ofta klär sig svart. I dessa kulturer antas väl kvinnorna tillbringa det mesta av sin tid inomhus. Sen är det naturligtvis så att många inte är ute på dagen då solen bränner som mest utan anpassar sitt liv så att de inte steks av solen.

En observation man kan göra är att folk som lever i ökentrakter alltid har heltäckande klädsel även om den inte är vit. Fastän vitt reflekterar mer strålning så är kanske inte skillnaden i uppvärmning mellan vitt och svart så stor. Det är säkert även viktigt att kläderna är luftiga så att värmen ventileras bort. Dessutom blir man faktiskt solbränd även genom kläder. Hur mycket man påverkas av strålningen beror på klädernas tjocklek och färg – ännu ett möjligt skäl att inte klä sig i vitt, alltså.

Försök: Testa olika klädedräkter under en värmebölja!
1998-11-16

Svar:
Det är inte alla polaroidfilter som fungerar som du beskriver. Normalt är att polarisationsriktningen är parallellt med kanten på filtret och då finns inte din effekt. Är däremot polarisationsriktningen 45° mot kanten så fungerar filtret som du beskriver.

Testa: Rita ett vertikalt streck på ett papper. Om du vänder pappret uppochner så är strecket fortfarande vertikalt. Rita nu ett streck som lutar 45°. Vänd pappret uppochner. Då blir strecket vinkelrätt mot tidigare. Det är så ditt filter fungerar!
1998-11-16