Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [4624]
Fråga:
Hur kommer det sig att Ljus (som foton) som är en så liten partikel
reflekteras mot nästan alla ytor (speglar, bord, väggar m.m)
och inte går rakt igenom mellan tomrumet i atomerna?
/Jonas H, jennynyströmsskolan, Kalmar 2000-02-14
Hur kommer det sig att Ljus (som foton) som är en så liten partikel
reflekteras mot nästan alla ytor (speglar, bord, väggar m.m)
och inte går rakt igenom mellan tomrumet i atomerna?
/Jonas H, jennynyströmsskolan, Kalmar 2000-02-14
Svar:
Det är bättre att betrakta ljuset som en elektromagnetisk våg i dessa
sammanhang. Denna våg växelverkar med elektronerna i materialet.
Det är först när ljuset absorberas som vi måste införa energikvanta
(fotoner).
/KS 2000-02-15
Det är bättre att betrakta ljuset som en elektromagnetisk våg i dessa
sammanhang. Denna våg växelverkar med elektronerna i materialet.
Det är först när ljuset absorberas som vi måste införa energikvanta
(fotoner).
/KS 2000-02-15
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [4636]
Fråga:
Vi vill veta varför svart drar åt sig mer värme än vitt
/Louise K, Nyköpingsrestaurangskola, Nyköping 2000-02-15
Vi vill veta varför svart drar åt sig mer värme än vitt
/Louise K, Nyköpingsrestaurangskola, Nyköping 2000-02-15
Svar:
Svart absorberar ljuset och energin övergår i värme. Vitt reflekterar
tillbaka ljuset.
/KS 2000-02-15
Svart absorberar ljuset och energin övergår i värme. Vitt reflekterar
tillbaka ljuset.
/KS 2000-02-15
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [4638]
Fråga:
Hej jag har en fråga som jag går och
irriterar mig på:
Om man åker med en farkost i ljusets
hastighet (igentligen omöjligt) och på
farkosten har placerat en laserkanon.
Vad händer om man avfyrar laserkanonen???
Stannar laserstrålen i kanonen som en
&34;ljusklump&34; eller lämnar den laserkanonens
mynning??
Tack på förhand/ Erik
/Erik O, 2000-02-15
Hej jag har en fråga som jag går och
irriterar mig på:
Om man åker med en farkost i ljusets
hastighet (igentligen omöjligt) och på
farkosten har placerat en laserkanon.
Vad händer om man avfyrar laserkanonen???
Stannar laserstrålen i kanonen som en
&34;ljusklump&34; eller lämnar den laserkanonens
mynning??
Tack på förhand/ Erik
/Erik O, 2000-02-15
Svar:
I den speciella relativitetsteorin kan man strängt taget inte addera
hastigheter, något som vi är vana vid till vardags. Och ljushastigheten
är alltid lika stor, hur än man rör sig. Vad man kan påvisa hos ljus
från något som rör sig är dopplereffekten (sök på detta ord
i denna databas). Ljushastigheten påverkas inte.
/KS 2000-02-16
I den speciella relativitetsteorin kan man strängt taget inte addera
hastigheter, något som vi är vana vid till vardags. Och ljushastigheten
är alltid lika stor, hur än man rör sig. Vad man kan påvisa hos ljus
från något som rör sig är dopplereffekten (sök på detta ord
i denna databas). Ljushastigheten påverkas inte.
/KS 2000-02-16
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [4645]
Fråga:
Vem uppfann kameran?
/Eric H, Älvstranden, Munkfors 2000-02-16
Vem uppfann kameran?
/Eric H, Älvstranden, Munkfors 2000-02-16
Svar:
Du menar väl en kamera som man kan fotografera med. Då brukar man
nämna fransmannen Daguerre. Det fanns föregångare, men han gjorde
kameran praktiskt användbar.
/KS 2000-02-16
Du menar väl en kamera som man kan fotografera med. Då brukar man
nämna fransmannen Daguerre. Det fanns föregångare, men han gjorde
kameran praktiskt användbar.
/KS 2000-02-16
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [4646]
Fråga:
Hej! Jag är undervisar elever i högstadiet i bl a fysik.
Nu är det så att i optiken har eleverna gjort en lab där
de undersöker hur ljuset bryts i ett prisma och upptäcker
fenomenet spektrum. Nästa steg i labben är att se vad som
händer om de håller en röd resp. blå plastskiva mellan
prismat och ljuskällan. När eleverna håller den röda
plastskivan framför prismat, så ser man tydligt att
den bara släpper igenom rött ljus och absorberar övriga färger.
Men när eleverna gör samma experiment fast de håller den blå
plastskivan framför prismat, så släpper den igenom alla färger,
men mer dämpat. Jag tycker att den blå plastskivan bör absorbera
övriga färger och bara släppa igenom blått ljus.
Vad beror detta på?
Har jag fel i mina antaganden?
/Mattias J, Hagaskolan, Sundsvall 2000-02-16
Hej! Jag är undervisar elever i högstadiet i bl a fysik.
Nu är det så att i optiken har eleverna gjort en lab där
de undersöker hur ljuset bryts i ett prisma och upptäcker
fenomenet spektrum. Nästa steg i labben är att se vad som
händer om de håller en röd resp. blå plastskiva mellan
prismat och ljuskällan. När eleverna håller den röda
plastskivan framför prismat, så ser man tydligt att
den bara släpper igenom rött ljus och absorberar övriga färger.
Men när eleverna gör samma experiment fast de håller den blå
plastskivan framför prismat, så släpper den igenom alla färger,
men mer dämpat. Jag tycker att den blå plastskivan bör absorbera
övriga färger och bara släppa igenom blått ljus.
Vad beror detta på?
Har jag fel i mina antaganden?
/Mattias J, Hagaskolan, Sundsvall 2000-02-16
Svar:
Antagligen är den blå plastskivan ett dåligt blåfilter. Man brukar kunna
förbättra ett sådant filter genom att lägga ihop flera sådana filter.
Pröva det!
/KS 2000-03-28
Antagligen är den blå plastskivan ett dåligt blåfilter. Man brukar kunna
förbättra ett sådant filter genom att lägga ihop flera sådana filter.
Pröva det!
/KS 2000-03-28
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [4648]
Fråga:
Vi har blåst i 8 provrör med olika mycket vatten i. Vår fråga är:
Varför studsar inte ljudvågorna ner i vattnet?
MVH /Maria Larsson & Linn Bengtsson 8c
/Maria L, Norrstandsskolan, Karlstad 2000-02-16
Vi har blåst i 8 provrör med olika mycket vatten i. Vår fråga är:
Varför studsar inte ljudvågorna ner i vattnet?
MVH /Maria Larsson & Linn Bengtsson 8c
/Maria L, Norrstandsskolan, Karlstad 2000-02-16
Svar:
Så här kan man räkna ut hur mycket av ljudet som går ner i vattnet:
(ljudhastighet i luft) (luftens densitet) / (ljudhastighet i vatten) /
(vattens densitet)
eller med siffror:
(340 m/s) (1.3 kg/m3) / (1500 m/s) / (1000 kg/m3) =
0.0003
Alltså 0.03 % av ljudet går ner i vattnet, 99.97 % reflekteras.
Fundera: Måste man hålla tyst när man metar?
/KS 2000-02-16
Så här kan man räkna ut hur mycket av ljudet som går ner i vattnet:
(ljudhastighet i luft) (luftens densitet) / (ljudhastighet i vatten) /
(vattens densitet)
eller med siffror:
(340 m/s) (1.3 kg/m3) / (1500 m/s) / (1000 kg/m3) =
0.0003
Alltså 0.03 % av ljudet går ner i vattnet, 99.97 % reflekteras.
Fundera: Måste man hålla tyst när man metar?
/KS 2000-02-16
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [4673]
Fråga:
Jag och en elev undrar: Kan man tänka sig att fotonen har en viss utbredning?
Hur många våglängder består då fotonen av?
Lennart B
/Lennart B, Bromangymnasiet, Hudiksvall 2000-02-18
Jag och en elev undrar: Kan man tänka sig att fotonen har en viss utbredning?
Hur många våglängder består då fotonen av?
Lennart B
/Lennart B, Bromangymnasiet, Hudiksvall 2000-02-18
Svar:
Detta är en fundamental och intressant fråga. Vi föredrar att tala
om den elektromagnetiska vågens utbredning och energin hos fotonen
när den emitteras eller absorberas. Spektrallinjer är inte oändligt
skarpa, utan har en viss naturlig bredd, som ytterst beror på
medellivstiden för tillståndet. Heisenbergs obestämdhetsrelation:
Dt DE ~ h
Obestämdheten i tid (medellivstiden) gånger obestämdheten i energi
(linjebredden) är ungefär lika med Plancks konstant. Det finns en
annan variant av obestämdhetsrelationen:
Dx Dp ~ h
Obestämdheten i läge (vågpaketets utbredning) gånger obestämdheten i
rörelsemängd är ungefär lika med Plancks konstant. Den relativa
obestämdheten i emergi och rörelsemängd är här lika. Ur detta kan man
uppskatta vågpaketes storlek.
Exempel: En viss spektrallinje har en naturlig linjebredd av
1/10000 våglängd. Vågpaketet är då ungefär 10000 våglängder.
/KS 2000-04-05
Detta är en fundamental och intressant fråga. Vi föredrar att tala
om den elektromagnetiska vågens utbredning och energin hos fotonen
när den emitteras eller absorberas. Spektrallinjer är inte oändligt
skarpa, utan har en viss naturlig bredd, som ytterst beror på
medellivstiden för tillståndet. Heisenbergs obestämdhetsrelation:
Dt DE ~ h
Obestämdheten i tid (medellivstiden) gånger obestämdheten i energi
(linjebredden) är ungefär lika med Plancks konstant. Det finns en
annan variant av obestämdhetsrelationen:
Dx Dp ~ h
Obestämdheten i läge (vågpaketets utbredning) gånger obestämdheten i
rörelsemängd är ungefär lika med Plancks konstant. Den relativa
obestämdheten i emergi och rörelsemängd är här lika. Ur detta kan man
uppskatta vågpaketes storlek.
Exempel: En viss spektrallinje har en naturlig linjebredd av
1/10000 våglängd. Vågpaketet är då ungefär 10000 våglängder.
/KS 2000-04-05
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [4677]
Fråga:
Hur långt ner når ljuset genom vatten?
Till vilket djup?
/Mia J, Vacksatnäsgymnasium, Södertälje 2000-02-18
Hur långt ner når ljuset genom vatten?
Till vilket djup?
/Mia J, Vacksatnäsgymnasium, Södertälje 2000-02-18
Svar:
Det varierar mycket, men om talar om havsvatten brukar man räkna med
ungefär 100 m nära kusten, och 200 m längre ut. Något ljus når ända ner
till 1000 m. I rent vatten når blått ljus längst.
/KS 2000-02-19
Det varierar mycket, men om talar om havsvatten brukar man räkna med
ungefär 100 m nära kusten, och 200 m längre ut. Något ljus når ända ner
till 1000 m. I rent vatten når blått ljus längst.
/KS 2000-02-19
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor - osmos [4679]
Fråga:
Vad är det som gör att blommorna sträcker/vänder sig efter solen?
/Mia J, Vacksatnäsgymnasium, Södertälje 2000-02-18
Vad är det som gör att blommorna sträcker/vänder sig efter solen?
/Mia J, Vacksatnäsgymnasium, Södertälje 2000-02-18
Svar:
Fenomenet kallas fototropism efter det grekisk verbet tropein, som
betyder vända.
Mekanismen är vi inte kapabla att reda ut helt. Det tycks vara så, att
vissa fotoreceptorer stimulerar produktion av auxin (ett tillväxthormon),
så att det osmotiska trycket (ett slags vätsketryck) i cellerna påverkas,
så att växten böjer sig.
/KS 2000-04-05
Fenomenet kallas fototropism efter det grekisk verbet tropein, som
betyder vända.
Mekanismen är vi inte kapabla att reda ut helt. Det tycks vara så, att
vissa fotoreceptorer stimulerar produktion av auxin (ett tillväxthormon),
så att det osmotiska trycket (ett slags vätsketryck) i cellerna påverkas,
så att växten böjer sig.
/KS 2000-04-05
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [4684]
Fråga:
Jag undrar om fotoner har någon massa? Om de
inte har någon massa, hur kan de då påverkas av tyngdkraften,
eftersom de sugs in i ett svart hål så måste de väl påverkas
av tyngdkraften. Def. m9,81. 09,81=0, ingen tyngd! Men sen
får man väl också tänka på att någonting som har en massa inte
kan färdas med ljusets hastighet, vilket ju fotoner gör.
Är det jag som kanske har fel eller hur hänger det egentligen ihop??
- Fredrik
/Fredrik G, 2000-02-18
Jag undrar om fotoner har någon massa? Om de
inte har någon massa, hur kan de då påverkas av tyngdkraften,
eftersom de sugs in i ett svart hål så måste de väl påverkas
av tyngdkraften. Def. m9,81. 09,81=0, ingen tyngd! Men sen
får man väl också tänka på att någonting som har en massa inte
kan färdas med ljusets hastighet, vilket ju fotoner gör.
Är det jag som kanske har fel eller hur hänger det egentligen ihop??
- Fredrik
/Fredrik G, 2000-02-18
Svar:
En foton har ingen vilomassa. Om en foton har energin E, blir dess
massa E/c2. Om man ska göra det riktigt, måste man använda
allmän relativitetsteori, när man ska räkna ut ljusets böjning i ett
gravitationsfält.
/KS 2000-02-18
En foton har ingen vilomassa. Om en foton har energin E, blir dess
massa E/c2. Om man ska göra det riktigt, måste man använda
allmän relativitetsteori, när man ska räkna ut ljusets böjning i ett
gravitationsfält.
/KS 2000-02-18
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar