588 frågor / svar hittades
Hej.
Jag har märkt att nya bilar från Tyskland; speciellt Mercedes och BMW, har fått nya lampor i sina bilar. När man passerar dem så får man gröna,
violetta brytningar av ljuset i kanten av strålkastglaset.
Nu undrar jag om lamporna har ultraviolett ljus som inte bländar men som ger bra reflexer från stolpar bredvid vägen som är målade med speciell färg.
Vet ni något om detta?
/Bengt Ã, Östrabogymnasiet, Uddevalla 1999-10-03
Standardlampan för bilstrålkastare är ju halogenlampan. Det är i princip en vanlig glödlampa med wolframtråd och halogengas i
lampkolven. Gasen gör att man kan hålla högre temperatur,
så att man får bättre ljusutbyte. Minst två nya lamptyper
har dykt upp på senare tid:
1. Halogenlampa med interferensfilter. Detta filter består av
flera tunna skikt på insidan av lampglaset. Ett vardagligt
exempel på ett interferensfilter är en oljefilm på en vattenyta.
Man ser där himlen speglad i olika färger, och dessa färger
varierar med vinkeln. Exakt hur dessa lampor är gjorda,
vet vi inte, men resultatet blir i alla fall, att det gula
ljuset i huvudsak går framåt, och det blå går åt sidan.
Observera, att detta är mycket listigare än att bara sätta dit
ett gulfilter. I denna lampan omriktas det gula ljus, som skulle gått åt
fel håll, så att det går framåt.
2. Xenonbåglampa Här är det inte en glödtråd som lyser,
utan kraftigt upphettad xenongas i en ljusbåge. Denna lampa
ger 4 gånger bättre ljusutbyte än en halogenlampa, men den
är mycket dyrare. Därför ser man den oftast på dyrare bilar.
Ljuset verkar lite blåaktigt, men det är en synvilla, det
är rent vitt. I själva verket är det de vanliga lamporna, som är gulaktiga.
Fundera: Varför vill man ha gult ljus framåt?
/KS 1999-10-03
Varför "bara" två regnbågar? Varför inte fyra eller fler?
/Anna E, Rönnowska, Helsingborg 1999-10-05
Det här är inte enkelt att svara pÃ¥. Man fÃ¥r beräkna alla tänkbara strÃ¥lgÃ¥ngar i en vattendroppe. Det är inte otänkbart att det finns fler än tvÃ¥ regnbÃ¥gar, men de är i sÃ¥ fall sÃ¥ svaga, att de inte har nÃ¥gon praktisk betydelse. Â
/KS 1999-10-07
Jag har en del frågor angående ljus. Ljusets brytning i olika medier beror ju på hastighetsändringen. Men vad beror den i sig på? Kan ni förklara mer ingående hur och varför ljuset bryts? Vad beror diffraktion på och hur går det till? Tacksam för svar snarast, arbetsinlämning på gång!
/Lisa L, Schillerska Gymnasiet, Göteborg 1999-10-06
I vatten eller glas, till exempel, finns elektriska laddningar, som sätts i vibration av ljuset. Man kan säga att ljuset absorberas. Men den vibrerande laddningen utsänder ju en elektromagnetisk våg (ljus). Man kan säga att ljuset hela tiden absorberas och återutsänds, vilket orsakar en fördröjning.
SÃ¥ kan man ocksÃ¥ förklara ljushastigheten i vakuum, men dÃ¥ är det virtuella laddade partiklar i vakuum, som ljuset reagerar med. Dessa är inte lika lättillgängliga som reella partiklar. Därför blir ljushastigheten högst i vakuum. Â
/KS 1999-10-15
Hej, jag ska försöka på ett enkelt sätt förklara ljusfenomen som
hur självlysande föremål ( t ex leksaker) fungerar för barn på mellanstadiet. Har ni nå´n bra idé?
/Päivi U, Experimentum, Göteborg 1999-10-09
Det finns en allmän regel, att naturen strävar efter det lägsta
energitillståndet. Om vi har tillfört energi till ett föremål, till
exempel genom att lysa på det, vill naturen att energin ska
lämna föremålet när vi släckt lampan. I de flesta fall sker det
med värmestrålning. Det som vi lyste på har ju blivit varmt. I vissa ämnen har en del av energin lagrats i form av kemisk
energi, som kan frigöras i form av ljus. Om det sker snabbt
talar vi om fluorescens. Exempel:
De "lysande" kläder som vägarbetare har. Om det sker långsamt
(minuter) talar vi om fosforescens. Det är väl den vanligaste
typen av självlysande fenomen. Men det finns andra, se nedan!
En annan typ av ljusfenomen uppstår när man, i mörker, drar av sig tröjan eller drar av en tejp. Här är det fråga
om elektriska urladdningar. Egentligen uppkommer ljuset på samma sätt. Urladdningarna tillför energi till kvävemolekyler,
som gör sig av med energin genom att skicka ut ljus.
Enkel analogi: Ta upp en sten från golvet, och lägg på
en hylla. Den har nu fått lägesenergi. Putta ner stenen. Den
dunsar i golvet. Dunsljudet svarar mot det utsända ljuset.
(Analogin är inte perfekt. Bara en del av energin går till ljudet.
Bättre vore om man lät den ramla mot en trumma.)Â
/KS 2000-03-28
hur mäter man ljusets hastighet?
/Maria B, Borgå gymnasium, Borgå 1999-10-11
Ljusets hastighet behöver man inte mäta. Den är exakt 299792458 m/s.
Vi har nämligen definierat vår längdenhet på detta vis.
Tidigare mätningar kan du läsa om nedan. Använd gärna länken där!
/KS 2000-04-05
Jag ställde en fråga för ett par dagar sedan, om varför ljuset bromsar in i ett optiskt tätare medium. Som svar fick jag att ljuset absorberas av elektriska laddningar (jag utgick ifrån att det var elektroner) som då sätts i rörelse och skapar en ny elektromagnetisk våg. Fördröjningen skulle vara orsaken till den lägre hastigheten. Men så hittade ja en annan fråga, om varför vissa material är genomskinliga. Där var svaret att de ämnen som hade "luckor" mellan elektronernas energinivåer släppte igenom ljuset, och därför var transparenta. Hur kan då ljuset absorberas i ett medium som glas, som det första svaret säger, när det enligt det andra passerar emellan elektronerna? Det hela har vållat både mig och min lärare huvudbry. Tacksam för svar snarast, ska vara färdig med arbetet på torsdag!
/Lisa L, Schillerska Gymnasiet, Göteborg 1999-10-12
Det du tar upp är mycket viktigt och intressant. Du har upptäckt två helt olika beskrivningar om hur ljus passerar genom ett genomskinligt material, till synes motsägelsefulla.
En fysikalisk teori gör aldrig anspråk på att beskriva den "sanna" verkligheten. Man ska hellre betrakta den som en modell, och beroende på vilken aspekt av ett system man är intresserad av, kan man använda ganska olika modeller. Helst ska de inte vara motsägelsefulla.
Här gäller det att diskutera två aspekter av ljus i genomskinliga material (glas):
1. Varför är ljusets hastighet lägre i glas än i vakuum?
2. Varför är glas genomskinligt?
Det var den första frågan vi försökte svara dig på. Här tar vi tillfälle att förtydliga. Det är inte elektroner som ljuset reagerar med i glaset. Där finns nämligen inga fria elektroner. Det är i stället materialet som helhet som ljuset reagerar med, och reaktionen är egentligen lika "virtuell" som den i vakuum, eftersom ingen energi avges. I ett material som glas kan molekylerna (tveksamt begrepp när det gäller glas) deformeras av ett elektriskt fält. Man talar om ett dielektrikum.
Man kan tänka sig ett glas, där energi från ljuset kan avges till en elektron. Men då blir detta glas ogenomskinligt. Koboltglas (blått glas) släpper igenom blått ljus, men är ogenomskinligt i andra färger. Alltså, i koboltglas finns en "lucka" mellan elektronernas energinivåer, som svarar mot energin hos blått ljus. Därför är koboltglas genomskinligt i blått ljus.
/KS 1999-10-15
Kan man få en ljusstråle att gå runt runt i en cirkel? Om en ljusstråle påverkas av en kraft, kan ju denna kraft inte ändra hastighetens storlek, men däremot dess riktning (tex vid starka gravitationsfält). Om man nu skulle kunna kröka en ljusstråles bana, skulle man då inte kunna få den att gå i en cirkel? Obs! Anledningen till att det inte går att ändra på storleken av ljusets hastiget, är att tiden står stilla; ju långsammare tiden går desto mindre del av en kraft kommer att förändra hastighetens storlek (till slut, som i ljusets fall, går det bara att ändra riktningen).
/Gustav E, ÅVA, TÄBY 1999-10-29
I princip kan en ljusstrÃ¥le gÃ¥ i en cirkel runt ett svart hÃ¥l, men nÃ¥gon stabil bana finns inte. Ganska snart kommer ljuset antingen Ã¥ka in i hÃ¥let eller försvinna ut.Â
/KS 1999-10-29
Jag har köpt en "täckt reflektor" som man kan ställa ett föremål i. Reflektionen ger en bild ovan den "täckta" reflektorn. Min fråga är om bilden är virtuell eller reell ? Jag har ställt frågan till mina elever, för att med dem komma fram till vad det är , men vi har inte kunnat enas.
/Jörgen G, Komvux, lilla Edet 1999-10-30
Det är väl fråga om en invändigt speglande halvsfär. Den bild du talar om är reell. Enklaste sättet att övertyga sig om detta är att man kan fånga upp bilden på ett papper.
Experiment: Ta en ficklampsglödlampa och förbind den med ett batteri. Kolla att man kan fÃ¥nga upp bilden av den lysande lampan pÃ¥ ett papper. Bilden blir inte bra pÃ¥ grund av avbildningsfel (sfärisk abberation).Â
/KS 1999-11-01
ELEKTROMAGNETISKE STRÅLER Jeg har fundert på om det finnes en øvre og nedre grense for bølgelengden for de elektromagnetiske strålene?
/Martin K, Ã…fjord, Ã…fjord 1999-11-05
NÃ¥gra teoretiska gränser för vÃ¥glängden finns inte. I praktiken finns ju i alla fall gränser.Â
/KS 1999-11-07
Jag undrar varför det kan bildas stående vågor i ett öppet glasrör ?
Boken ger någon sorts förklaring om att det i mynningen blir två olika
medium och därav sker en reflektion. Jag förstår inte denna förklaring,
hur kan det bli två olika medium ??
(Anknyter till tidigare fråga)
/Petter V, Balder, Skellefteå 1999-11-10
Tänk på att ljud innebär att luftmolekylerna rör sig fram och tillbaka.
En stående våg i ett rör innebär att på vissa ställen rör sig
molekylerna maximalt (buk), på andra ställen inte alls (nod).
Av det skälet blir det alltid en nod vid en sluten rörända. Här kan
ju inte molekylerna röra sig. Vid en öppen ända finns inga restriktioner
för molekylernas rörelser, här blir det en buk.
I stället för luftmolekylernas rörelse kan man resonera om ljudtrycket.
Där rörelsen är minst är tryckvariationerna som störst och tvärt om.
Vid en sluten rörända är tryckvariationen maximal. Ljudtrycket har
en buk här. Vid en öppen rörända måste tryckvariationerna vara noll,
eftersom vi har hela lufthavet utanför. Ljudtrycket har här en nod.
/KS 2000-04-05
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar