Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor - genomskinlighet [2702]
Fråga:
Varför är vattnet genomskinligt?
/Josefin A, Polhemsgymnasiet, Gbg 1999-02-09
Varför är vattnet genomskinligt?
/Josefin A, Polhemsgymnasiet, Gbg 1999-02-09
Svar:
Vatten är inte genomskinligt för allt ljus. I infrarött ljus har vatten
ett kraftigt absorptionsband vid en våglängd som är ungefär 4 gånger
det synliga ljusets. Det är så kraftigt och brett, att det sträcker sig
en bit in i det synliga området. Rött absorberas alltså mera än blått. Den som
har varit inne i en glaciärgrotta vet att is faktiskt är blå. En sådan
grotta finns vid Chamonix i Frankrike.
Vatten är alltså genomskinligt
därför att det inte finns några absorptionsband i det synliga området. Den färg man ser när man tittar på en stor volym vatten beror även på vilka våglängder som sprids mest. Blått ljus sprids mer än rött, så vatten se blå/grönt ut.
SeColor_of_water för mer om vattnets färg.
/KS/lpe 1999-02-09
Vatten är inte genomskinligt för allt ljus. I infrarött ljus har vatten
ett kraftigt absorptionsband vid en våglängd som är ungefär 4 gånger
det synliga ljusets. Det är så kraftigt och brett, att det sträcker sig
en bit in i det synliga området. Rött absorberas alltså mera än blått. Den som
har varit inne i en glaciärgrotta vet att is faktiskt är blå. En sådan
grotta finns vid Chamonix i Frankrike.
Vatten är alltså genomskinligt
därför att det inte finns några absorptionsband i det synliga området. Den färg man ser när man tittar på en stor volym vatten beror även på vilka våglängder som sprids mest. Blått ljus sprids mer än rött, så vatten se blå/grönt ut.
Se
/KS/lpe 1999-02-09
Grundskola_4-6: Ljud-Ljus-Vågor [2716]
Fråga:
Hej. Här kommer en klurig fråga som Daniel har ställt. Han undrar om man kan böja ljus med ljus eller om man måste köpa dyr utrustning. Han skulle bli jätteglad för svar
/Daniel K, Håkantorpsskolan, Västerås 1999-02-10
Hej. Här kommer en klurig fråga som Daniel har ställt. Han undrar om man kan böja ljus med ljus eller om man måste köpa dyr utrustning. Han skulle bli jätteglad för svar
/Daniel K, Håkantorpsskolan, Västerås 1999-02-10
Svar:
Nedan beskrivs ett enkelt experiment, som påvisar ljusböjning utan apparater.
/KS 1999-02-10
Nedan beskrivs ett enkelt experiment, som påvisar ljusböjning utan apparater.
/KS 1999-02-10
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [2739]
Fråga:
När jag diskuterade med en klass om seendet, och hur vi ser färger pga absorbtion resp reflexion av ljuset i olika material frågade en elev : Hur kan då en yta se svart ut? Finns det "svart ljus" som reflekteras? Tacksam för ett bra svar!
/Mats C, Nibbleskolan, Hallstahammar 1999-02-12
När jag diskuterade med en klass om seendet, och hur vi ser färger pga absorbtion resp reflexion av ljuset i olika material frågade en elev : Hur kan då en yta se svart ut? Finns det "svart ljus" som reflekteras? Tacksam för ett bra svar!
/Mats C, Nibbleskolan, Hallstahammar 1999-02-12
Svar:
En svart yta absorberar allt ljus som faller in. Svart ljus finns inte. Det går alltså inte att göra en ficklampa, som ger en mörk fläck. Däremot finns det osynligt ljus. Sök gärna på orden infrarött och ultraviolett i databasen.
En svart yta absorberar allt ljus som faller in. Svart ljus finns inte. Det går alltså inte att göra en ficklampa, som ger en mörk fläck. Däremot finns det osynligt ljus. Sök gärna på orden infrarött och ultraviolett i databasen.
Ett exempel på en vardaglig avändning av infrarött ljus är fjärrkontrollen till TVn.
/KS 1999-03-09
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [2798]
Fråga:
Vi har arbetat med ljudet, vad det är, hur det utbreder sig osv, sett att det handlar om förtätningar och förtunningar av luften. Mina elever frågar nu : 1) Är alla ljud en vibration? även buller? 2)Om man klappar i hop händerna blir det ett ljud därför att luften pressas i hop och det blir förtätningar och förtunningar i luften. Men om man tar riktig fart med händerna för att göra en stor klapp men fryser rörelsen när händerna är bara någon cm ifrån varandra, då hörs det ingenting. Borde inte även en sådan rörelse gett upphov till förtätningar och förtunningar i luften=ljud?
/Margaretha J, Vilhelmina kristna skola, Vilhelmina 1999-02-18
Vi har arbetat med ljudet, vad det är, hur det utbreder sig osv, sett att det handlar om förtätningar och förtunningar av luften. Mina elever frågar nu : 1) Är alla ljud en vibration? även buller? 2)Om man klappar i hop händerna blir det ett ljud därför att luften pressas i hop och det blir förtätningar och förtunningar i luften. Men om man tar riktig fart med händerna för att göra en stor klapp men fryser rörelsen när händerna är bara någon cm ifrån varandra, då hörs det ingenting. Borde inte även en sådan rörelse gett upphov till förtätningar och förtunningar i luften=ljud?
/Margaretha J, Vilhelmina kristna skola, Vilhelmina 1999-02-18
Svar:
1) Ja, också buller är vibrationer. Här är det ljud med många olika frekvenser (tonhöjder).
2) Jo, det ger också upphov till förtätning av luften och därmed ljudvågor. I detta fallet blir frekvensen så låg att vi inte hör något (infraljud).
/KS 1999-03-10
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [2801]
Fråga:
Under en diskussion om ljud och vågor i klassen kom en fråga upp. Det är ju nämligen så att ljud hörs eller uppfattas svagare i tunn luft, dvs. i ett tunnare medium. Frågan som kom upp var då: hur hörs ljud i ett tätare medium? Att det går snabbare är ju allmänt känt men hur är det med volymen? Vore tacksam för svar. Jakob Nordestedt
/Jakob N, Spyken, Lund 1999-02-19
Under en diskussion om ljud och vågor i klassen kom en fråga upp. Det är ju nämligen så att ljud hörs eller uppfattas svagare i tunn luft, dvs. i ett tunnare medium. Frågan som kom upp var då: hur hörs ljud i ett tätare medium? Att det går snabbare är ju allmänt känt men hur är det med volymen? Vore tacksam för svar. Jakob Nordestedt
/Jakob N, Spyken, Lund 1999-02-19
Svar:
Det finns ingen uppenbar anledning till att ljud skulle höras svagare vid lägre lufttryck. Varifrån kommer den uppgiften? Det kan vara så, att en högtalare får lägre verkningsgrad vid lågt lufttryck, men det är ju en annan sak.
Det finns ingen uppenbar anledning till att ljud skulle höras svagare vid lägre lufttryck. Varifrån kommer den uppgiften? Det kan vara så, att en högtalare får lägre verkningsgrad vid lågt lufttryck, men det är ju en annan sak.
Ljudhastigheten är i stort sett oberoende av lufttrycket, däremot beror den på temperaturen.
/KS 1999-02-19
Grundskola_4-6: Ljud-Ljus-Vågor [2830]
Fråga:
Värför blir inte spegelbilden upp och ner, när höger blir vänster?
/Linus P, Herrängen, Älvsjö 1999-02-23
Värför blir inte spegelbilden upp och ner, när höger blir vänster?
/Linus P, Herrängen, Älvsjö 1999-02-23
Svar:
När du ser dig själv i spegeln, ser du dig vriden ett halvt varv, du
och spegelbilden står vända mot varandra.
Be en kompis ställa sig
framför dig vänd emot dig. Peka nu på hans högra hand, alltså den
hand, som är till höger om honom. Nej! protesterar kompisen.
Det är min vänstra hand! Men ni är överens om vad som är
upp och ner.
På samma sätt kan du bråka med dig
själv i spegeln.
/KS 2000-12-01
När du ser dig själv i spegeln, ser du dig vriden ett halvt varv, du
och spegelbilden står vända mot varandra.
Be en kompis ställa sig
framför dig vänd emot dig. Peka nu på hans högra hand, alltså den
hand, som är till höger om honom. Nej! protesterar kompisen.
Det är min vänstra hand! Men ni är överens om vad som är
upp och ner.
På samma sätt kan du bråka med dig
själv i spegeln.
/KS 2000-12-01
Gymnasium: Ljud-Ljus-Vågor [2867]
Fråga:
I min lärobok står följande mening att läsa: "Från och med några våglängders avstånd är E och B i fas, trots att de intill antennen är fasförskjutna i förhållande till varandra." E är fältstyrkan och B är flödestätheten i en punkt ett stycke ut från antennen. Ingen vidare förklaring ges. Vad beror detta på?
/Markus S, Hjalmar Lundbohmsskolan, Kiruna 1999-03-01
I min lärobok står följande mening att läsa: "Från och med några våglängders avstånd är E och B i fas, trots att de intill antennen är fasförskjutna i förhållande till varandra." E är fältstyrkan och B är flödestätheten i en punkt ett stycke ut från antennen. Ingen vidare förklaring ges. Vad beror detta på?
/Markus S, Hjalmar Lundbohmsskolan, Kiruna 1999-03-01
Svar:
I uttrycken för E och B ingår termer av 1/r, r-2, r-3 där r är avståndet till antennen. Nära antennen dominerar de två sista termerna, längre bort dominerar den första. Det är här E och B är i fas. Man brukar dela upp fältet i två komponenter, induktionsfält och strålningsfält. I det första är inte E och B i fas, men induktionsfältet avtar snabbt med avståndet. Formlerna är ganska krångliga.
/KS 1999-04-27
I uttrycken för E och B ingår termer av 1/r, r-2, r-3 där r är avståndet till antennen. Nära antennen dominerar de två sista termerna, längre bort dominerar den första. Det är här E och B är i fas. Man brukar dela upp fältet i två komponenter, induktionsfält och strålningsfält. I det första är inte E och B i fas, men induktionsfältet avtar snabbt med avståndet. Formlerna är ganska krångliga.
/KS 1999-04-27
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [2934]
Fråga:
Jag gör ett fördjupningsarbete i NO om hägringar och synvillor. Det är svårt att få reda på lite om det, så jag har en fråga. Om man ställer en sked i ett vattenfyllt glas, så ser det ut som om skeden börjar på ett ställe över vatten ytan och fortsätter på "bredvid" skaftet under ytan. Har ni en förklaring? Tack på förhand Jenny Samuelsson 8A Kristinedalskolan, Stenungsund
/Jenny S, Kristinedalskolan, Stenungsund 1999-03-09
Jag gör ett fördjupningsarbete i NO om hägringar och synvillor. Det är svårt att få reda på lite om det, så jag har en fråga. Om man ställer en sked i ett vattenfyllt glas, så ser det ut som om skeden börjar på ett ställe över vatten ytan och fortsätter på "bredvid" skaftet under ytan. Har ni en förklaring? Tack på förhand Jenny Samuelsson 8A Kristinedalskolan, Stenungsund
/Jenny S, Kristinedalskolan, Stenungsund 1999-03-09
Svar:
Dessa fenomen beror på ljusets brytning i vattnet. En effekt som tillkommer, är att det vattenfyllda glaset fungerar som lins (cylinderlins) när man tittar från sidan. Det här här är lite svårt att beskriva enkelt med ord.
/KS 1999-03-09
Dessa fenomen beror på ljusets brytning i vattnet. En effekt som tillkommer, är att det vattenfyllda glaset fungerar som lins (cylinderlins) när man tittar från sidan. Det här här är lite svårt att beskriva enkelt med ord.
/KS 1999-03-09
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [2979]
Fråga:
Varför är solen gul om man tittar rakt på den men ljuset från den vitt? Tack för svaret!
/Emma S, Stenkulaskolan, Malmö 1999-03-11
Varför är solen gul om man tittar rakt på den men ljuset från den vitt? Tack för svaret!
/Emma S, Stenkulaskolan, Malmö 1999-03-11
Svar:
Titta inte på solen. Det kan vara farligt. Solen är vit. Det är när man ritar av solen som man gör den gul, antagligen för att man ritar på ett vitt papper. Om man hade ritat solen vit hade den ju inte synts. Det är i varje fall ett försök till förklaring.
/KS 1999-03-11
Titta inte på solen. Det kan vara farligt. Solen är vit. Det är när man ritar av solen som man gör den gul, antagligen för att man ritar på ett vitt papper. Om man hade ritat solen vit hade den ju inte synts. Det är i varje fall ett försök till förklaring.
/KS 1999-03-11
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor [2998]
Fråga:
När man sätter en vibrerande stämgaffel mot t ex en stol så låter det ju starkare än när stämgaffeln bara vibrerar i luften. Vad beror det på? Är det bara att ljudet går snabbare i stolen än i luften, eller har det även något med resonans att göra?
/Katarina C, Eriksdalskolan, Skövde 1999-03-14
När man sätter en vibrerande stämgaffel mot t ex en stol så låter det ju starkare än när stämgaffeln bara vibrerar i luften. Vad beror det på? Är det bara att ljudet går snabbare i stolen än i luften, eller har det även något med resonans att göra?
/Katarina C, Eriksdalskolan, Skövde 1999-03-14
Svar:
Resonans är inblandat, men huvudorsaken är att stolen vibrerar. Då får man en större vibrerande yta, och en effektivare ljudöverföring till luften.
Resonans är inblandat, men huvudorsaken är att stolen vibrerar. Då får man en större vibrerande yta, och en effektivare ljudöverföring till luften.
Kolla hur lång tid du kan höra ljudet i de två fallen!
/KS 1999-03-17
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar