Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [9417]
Fråga:
Varför händer detta: När bussen börjar bromsa rör sig alla framåt,
men just när den stannar så brukar man snubbla framåt istället.
/Victoria E, Torsvik, Lidingö 2002-01-17
Varför händer detta: När bussen börjar bromsa rör sig alla framåt,
men just när den stannar så brukar man snubbla framåt istället.
/Victoria E, Torsvik, Lidingö 2002-01-17
Svar:
Jo, man rör sig framåt, men för att kompensera det, lutar man sig bakåt.
Just när bussen stannar, lutar man för mycket bakåt. Man snubblar bakåt.
Åstminstone är det så vi brukar snubbla i Lund.
/KS 2002-01-21
Jo, man rör sig framåt, men för att kompensera det, lutar man sig bakåt.
Just när bussen stannar, lutar man för mycket bakåt. Man snubblar bakåt.
Åstminstone är det så vi brukar snubbla i Lund.
/KS 2002-01-21
Gymnasium: Kraft-Rörelse [9437]
Fråga:
Om man har en boll som flyter i en vattentank som man sen stoppar i en
rymdfärja och låter den accelerera snabbt, vad händer då på vägen upp?
Kommer bollens ökade tyngd och vattnets ökade densitet ta ut varandra
så att bollen varken sjunker eller flyter upp?
/Pontus H, Brunnströms gymnasium, Malmö 2002-01-22
Om man har en boll som flyter i en vattentank som man sen stoppar i en
rymdfärja och låter den accelerera snabbt, vad händer då på vägen upp?
Kommer bollens ökade tyngd och vattnets ökade densitet ta ut varandra
så att bollen varken sjunker eller flyter upp?
/Pontus H, Brunnströms gymnasium, Malmö 2002-01-22
Svar:
Det här är en knepig, men intressant fråga som berör fundamental fysik.
Hur djupt bollen sjunker, bestäms av Arkimedes princip (se nedan).
Sedan kan vi tillämpa ekvivalensprincipen, som säger att det blir samma
resultat om kraften kommer från acceleration eller gravitation (se nedan).
Bollen varken stiger eller sjunker.
I tyngdlöst tillstånd är situationen
helt odefinierad.
Ekvivalensprincipen förutsättes gälla både i klassisk mekanik och
i allmän relativitetsteori.
Ändringen av vattnets densitet är så liten att vi kan strunta i den.
/KS 2002-01-22
Det här är en knepig, men intressant fråga som berör fundamental fysik.
Hur djupt bollen sjunker, bestäms av Arkimedes princip (se nedan).
Sedan kan vi tillämpa ekvivalensprincipen, som säger att det blir samma
resultat om kraften kommer från acceleration eller gravitation (se nedan).
Bollen varken stiger eller sjunker.
I tyngdlöst tillstånd är situationen
helt odefinierad.
Ekvivalensprincipen förutsättes gälla både i klassisk mekanik och
i allmän relativitetsteori.
Ändringen av vattnets densitet är så liten att vi kan strunta i den.
/KS 2002-01-22
Gymnasium: Kraft-Rörelse [9461]
Fråga:
Ps. En modifierad fråga på den jag skickade för 15 minuter sedan.
Ingen massa kan förflytta sig med ljusets hastighet är ju bekant.
Däremot kan man i teorin förflytta sig med en hastighet som är mycket
nära ljusets.
Ponera följande:
Jag skapar en rymdfarkost som färdas med en hastighet som ligger
30km/tim från ljusets.
Denna farkost är 100m lång.
När jag kommit upp i maxhastigheten så springer jag från ena änden
till den andra i en fart av 30km/tim.
Färdas jag då inte i ljusetshastighet? Vad kommer då att hända?
Vad händer om jag springer i 31km/tim, då är jag ju snabbare än
ljusets hastighet.
Mvh frågvis
/Peter L, SätersGymnasium, Stockholm 2002-01-24
Ps. En modifierad fråga på den jag skickade för 15 minuter sedan.
Ingen massa kan förflytta sig med ljusets hastighet är ju bekant.
Däremot kan man i teorin förflytta sig med en hastighet som är mycket
nära ljusets.
Ponera följande:
Jag skapar en rymdfarkost som färdas med en hastighet som ligger
30km/tim från ljusets.
Denna farkost är 100m lång.
När jag kommit upp i maxhastigheten så springer jag från ena änden
till den andra i en fart av 30km/tim.
Färdas jag då inte i ljusetshastighet? Vad kommer då att hända?
Vad händer om jag springer i 31km/tim, då är jag ju snabbare än
ljusets hastighet.
Mvh frågvis
/Peter L, SätersGymnasium, Stockholm 2002-01-24
Svar:
Nej det gör du inte. I klassisk mekanik kan man addera hastigheter.
Det går inte i relativitetsteori.
/KS 2002-02-08
Nej det gör du inte. I klassisk mekanik kan man addera hastigheter.
Det går inte i relativitetsteori.
/KS 2002-02-08
Gymnasium: Kraft-Rörelse [9484]
Fråga:
Hej KS,
Hur härleder man fram formeln för en torsions pendel?
Känner du till någon bra sida med information om den?
Mvh
Niklas
/Niklas P, 2002-01-27
Hej KS,
Hur härleder man fram formeln för en torsions pendel?
Känner du till någon bra sida med information om den?
Mvh
Niklas
/Niklas P, 2002-01-27
Svar:
Kolla tidigare svar!
/KS 2002-02-05
Kolla tidigare svar!
/KS 2002-02-05
: Kraft-Rörelse [9490]
Fråga:
Vi har ett slutet system med två massor som väger exakt 1 kg på ett avstånd
av 10 m. Efter en tid kommer massorna att vara sammanslagna på grund av
gravitationskraften. Kommer vikten att avvika från 2 kg? I så fall hur mycket?
/Bernt H, Komvux, Jönköping 2002-01-28
Vi har ett slutet system med två massor som väger exakt 1 kg på ett avstånd
av 10 m. Efter en tid kommer massorna att vara sammanslagna på grund av
gravitationskraften. Kommer vikten att avvika från 2 kg? I så fall hur mycket?
/Bernt H, Komvux, Jönköping 2002-01-28
Svar:
Allt hänger på hur du definierar begreppet massa. Att referera
till metallklumpen i Paris duger inte för att lösa detta problem.
Man kan ju konstatera att potentiell energi omvandlas till rörelseenergi,
som i sin tur omvandlas till termisk energi vid kollisionsögonblicket.
Antar man att slutavståndet mellan klumparnas centrum är 0.1 m,
blir den termiska energin ungefär 10-8 J. Det får man genom att
integrera kraften med avseende på sträckan. Enligt E = mc2
väger denna energi ungefär
10-25 kg.
Blir denna energi kvar eller strålar den ut?
Men allt hänger som sagt på vad man menar med massa.
/KS 2002-01-29
Allt hänger på hur du definierar begreppet massa. Att referera
till metallklumpen i Paris duger inte för att lösa detta problem.
Man kan ju konstatera att potentiell energi omvandlas till rörelseenergi,
som i sin tur omvandlas till termisk energi vid kollisionsögonblicket.
Antar man att slutavståndet mellan klumparnas centrum är 0.1 m,
blir den termiska energin ungefär 10-8 J. Det får man genom att
integrera kraften med avseende på sträckan. Enligt E = mc2
väger denna energi ungefär
10-25 kg.
Blir denna energi kvar eller strålar den ut?
Men allt hänger som sagt på vad man menar med massa.
/KS 2002-01-29
Gymnasium: Kraft-Rörelse [9519]
Fråga:
Det er alltså mulig å velge et referansesystsem for å beskrive et legemes
tilstand, som for eksempel når jeg vil beskrive fart osv til et tog,
velger jeg selvsagt bakken som referansesystem. Hvis jeg nå tar en
lommelykt og sender lys foran meg, kan jeg da selv velge referansesystem?
Kan jeg si: lyset står stille, jeg flyr bakover? Det kan umulig stemme,
men hvorfor stemmer det ikke? Takker for svar
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2002-01-31
Det er alltså mulig å velge et referansesystsem for å beskrive et legemes
tilstand, som for eksempel når jeg vil beskrive fart osv til et tog,
velger jeg selvsagt bakken som referansesystem. Hvis jeg nå tar en
lommelykt og sender lys foran meg, kan jeg da selv velge referansesystem?
Kan jeg si: lyset står stille, jeg flyr bakover? Det kan umulig stemme,
men hvorfor stemmer det ikke? Takker for svar
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2002-01-31
Svar:
Det viktiga med den speciella relativitetsteorin är inte att den är
en relativitetsteori. Också Newtons mekanik är en relativitetsteori,
det påpekar Einstein själv. Nej, det viktiga är att ljushastigheten
är konstant i alla inertialsystem (system med likformig rörelse).
Om du tänker igenom detta, kan du säkert själv besvara din fråga.
/KS 2002-02-04
Det viktiga med den speciella relativitetsteorin är inte att den är
en relativitetsteori. Också Newtons mekanik är en relativitetsteori,
det påpekar Einstein själv. Nej, det viktiga är att ljushastigheten
är konstant i alla inertialsystem (system med likformig rörelse).
Om du tänker igenom detta, kan du säkert själv besvara din fråga.
/KS 2002-02-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse [9523]
Fråga:
Når du skal forklare gravitasjon med klassisk mekanikk, bruker en vel de
ikke påviste gravitoner. Men hvordan skal egentlig små partikler få for
eksempel jorda til å gå i bane rundt sola? Når sola sender ut gravitoner,
høres det da mer logisk ut at den skyver jorda fra seg. Og hvordan kan
gravitonene bøye lyset? Takker på forhånd for svar.
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2002-01-31
Når du skal forklare gravitasjon med klassisk mekanikk, bruker en vel de
ikke påviste gravitoner. Men hvordan skal egentlig små partikler få for
eksempel jorda til å gå i bane rundt sola? Når sola sender ut gravitoner,
høres det da mer logisk ut at den skyver jorda fra seg. Og hvordan kan
gravitonene bøye lyset? Takker på forhånd for svar.
/Vanja M, Horten vgs, Horten 2002-01-31
Svar:
Varken i klassisk mekanik eller i allmän relarivitetsteori finns gravitoner.
Det är först när man formulerar gravitationen med kvantmekanik, som
gravitoner behövs. I dag finns bara ofullständiga fragment av sådana
teorier (supersträngteorier, M-teori). Det finns alltså inte någon
användbar teori för gravitoner. Om det kommer att utvecklas en sådan teori
ur dagens fragment, kan man i alla fall ange några egenskaper hos gravitonen.
Den är en masslös boson med spin 2.
Det innebär att den färdas med ljushastigheten och att den har obegränsad
räckvidd.
Både i klassisk mekanik och i allmän relativitetsteori böjs ljuset av
gravitationen, dubbelt så mycket i det senare fallet. I klassisk
mekanik genom kraftverkan på avstånd, i allmän relativitetsteori
genom deformation av rumstiden. Blanda bara inte in gravitoner i sammanhanget.
Speciell relativitetsteori uttalar sig inte om saken. Den innehåller inget
om gravitation.
/KS 2002-02-04
Varken i klassisk mekanik eller i allmän relarivitetsteori finns gravitoner.
Det är först när man formulerar gravitationen med kvantmekanik, som
gravitoner behövs. I dag finns bara ofullständiga fragment av sådana
teorier (supersträngteorier, M-teori). Det finns alltså inte någon
användbar teori för gravitoner. Om det kommer att utvecklas en sådan teori
ur dagens fragment, kan man i alla fall ange några egenskaper hos gravitonen.
Den är en masslös boson med spin 2.
Det innebär att den färdas med ljushastigheten och att den har obegränsad
räckvidd.
Både i klassisk mekanik och i allmän relativitetsteori böjs ljuset av
gravitationen, dubbelt så mycket i det senare fallet. I klassisk
mekanik genom kraftverkan på avstånd, i allmän relativitetsteori
genom deformation av rumstiden. Blanda bara inte in gravitoner i sammanhanget.
Speciell relativitetsteori uttalar sig inte om saken. Den innehåller inget
om gravitation.
/KS 2002-02-04
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [9547]
Fråga:
Hej!
Jag undrar varför en kokosboll blir större när man sätter in den i en
vakuumpump?
Och hur kan en ballong som har en knut där man blåser in luften bli större
i en vakuumpump?
Tack på förhand.
M.V.H. Johan N ÅK 7 Ängskolan
/Johan N, Ängskolan, Sundbyberg 2002-02-05
Hej!
Jag undrar varför en kokosboll blir större när man sätter in den i en
vakuumpump?
Och hur kan en ballong som har en knut där man blåser in luften bli större
i en vakuumpump?
Tack på förhand.
M.V.H. Johan N ÅK 7 Ängskolan
/Johan N, Ängskolan, Sundbyberg 2002-02-05
Svar:
En kokosboll består mest av luft. När lufttrycket minskar utanför,
måste lufttrycket i bubblorna minska. Det sker genom att de expanderar
(sväller). Fallet med ballongen har precis samma förklaring.
/KS 2002-02-05
En kokosboll består mest av luft. När lufttrycket minskar utanför,
måste lufttrycket i bubblorna minska. Det sker genom att de expanderar
(sväller). Fallet med ballongen har precis samma förklaring.
/KS 2002-02-05
Gymnasium: Kraft-Rörelse [9597]
Fråga:
Varför kan man bara pumpa upp vatten cirka 10 meter??
/Caroline S, Kalmar 2002-02-09
Varför kan man bara pumpa upp vatten cirka 10 meter??
/Caroline S, Kalmar 2002-02-09
Svar:
Det gäller för en sugpump som egentligen är en tryckpump. Det är nämligen
lufttrycket som trycker upp vattnet. Lufttrycket är ungefär trycket under
10 m vatten.
/KS 2002-02-11
Det gäller för en sugpump som egentligen är en tryckpump. Det är nämligen
lufttrycket som trycker upp vattnet. Lufttrycket är ungefär trycket under
10 m vatten.
/KS 2002-02-11
: Kraft-Rörelse [9603]
Fråga:
Hej!
Läser i boken Om naturvetenskapen av Albert Einstein. I ett kapittel som avhandlar massa och energi, skriver han &34;Det är vanligt att uttrycka ekvivalensen mellan massa och energi med ( den visserligen inte fullt korrekta) formeln E=mc2&34;. Då bli min fråga. Hur lyder den korrekta formeln?
/Lennart L, Ljusdal 2002-02-11
Hej!
Läser i boken Om naturvetenskapen av Albert Einstein. I ett kapittel som avhandlar massa och energi, skriver han &34;Det är vanligt att uttrycka ekvivalensen mellan massa och energi med ( den visserligen inte fullt korrekta) formeln E=mc2&34;. Då bli min fråga. Hur lyder den korrekta formeln?
/Lennart L, Ljusdal 2002-02-11
Svar:
Om m är vilomassan blir den korrekta relationen
E = mc2(1 - (v/c)2)-1/2
där v är hastigheten.
/KS 2002-02-11
Om m är vilomassan blir den korrekta relationen
E = mc2(1 - (v/c)2)-1/2
där v är hastigheten.
/KS 2002-02-11
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar